Spelling suggestions: "subject:": stockholm"" "subject:": tockholm""
461 |
Vad förklarar aktiers avkastning? : En empirisk studie av förklarande variabler för avkastningen på StockholmsbörsenBjörck, Daniel, Mittag-Leffler, Daniel January 2022 (has links)
Att kunna förklara och förutse aktiers avkastning är av stort intresse för aktörer inom finansbranschen. Kunskap inom ämnet kan leda till mer framgångsrika investeringsstrategier och en mer träffsäker analys av ett företags värde. I syfte att bättre kunna förklara aktiers avkastning har flera olika strategier utvecklats. En av dessa modeller är CAPM, som försöker förutse aktiers avkastning genom bland annat dess risk. Modellen har fått utstå omfattande kritik, bland annat för att den exkluderar viktiga variabler och utgår från orealistiska antaganden. Andra strategier använder sig av olika nyckeltal i försök att förklara aktiers avkastning. Tidigare forskning visar att det finns variabler som bidrar till att förklara avkastning. Vad som är säkert är att ingen modell är perfekt, men vissa kan fungera bättre än andra. Avsikten med studien är 1) att analysera CAPM:s tillförlitlighet på den svenska aktiemarknaden, och 2) analysera om nyckeltalen beta, direktavkastning, företagets storlek, P/E-tal, och skuldkvot kan förklara variationer i aktiers avkastning. För detta ändamål undersöks 80 aktier på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2010-2021. Detta för att utreda om det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan den faktiska avkastningen och den avkastning som aktierna bör ha enligt CAPM, samt om de nyckeltal som används i studien har ett statistiskt signifikant samband med avkastning. Resultaten visar att det finns en statistiskt signifikant skillnad mellan den faktiska avkastningen och den enligt CAPM förväntade avkastningen under studieperioden. Slutsatsen är att CAPM inte kan förutse avkastning på Stockholmsbörsen. Resultaten visar också att avkastning har ett positivt samband med direktavkastning och ett negativt samband med skuldkvot under studieperioden. Variablerna P/E, beta och företagets storlek har inte statistiskt signifikanta samband med avkastning på Stockholmsbörsen. / To be able to explain and predict stock returns is of great interest in finance. Knowledge in the matter can result in more successful investment strategies and a more accurate analysis of a company's value. Many different strategies have been developed in order to better be able to explain stock returns. One of these is the CAPM, which aims to predict a stock’s return by estimating its risk. The model has been subject to much critique, for example because it excludes significant variables and contains unrealistic assumptions. Other strategies use key performance indicators in attempts to explain stock returns, and previous research shows that there in fact are variables that help explain variations in stock returns. Even though no model is perfect, some may work better than others. The purpose of this study is 1) to analyse the performance of CAPM on the Swedish stock market, and 2) analyse if the key performance indicators beta, P/E ratio, dividend yield, firm size and debt ratio can explain variations in stock returns. For this purpose the return of 80 stocks on the Swedish stock market are investigated between 2010-2021. This is done in order to determine if there is a significant difference between the actual returns and the returns predicted by CAPM, and also if the key performance indicators used in this study have had a significant relationship with returns. The results show that there is a significant difference between actual returns and the returns predicted by CAPM during the time period investigated. From this the conclusion is drawn that CAPM is not able to predict returns on the Swedish stock market. The results also show that stock returns have a positive relationship with dividend yield and a negative relationship with debt ratio during this time period. However, the variables P/E, beta and firm size do not have a significant relationship with stock returns.
|
462 |
Elektrifieringen av personbilsflottan : En prognos över hur det ökade elbehovet påverkar Stockholms regionnät år 2030 / The electrification of the passenger car fleet : A forecast of how the increased electricity demand will affect Stockholm's regional network in 2030Ekstrand, Charlotte January 2021 (has links)
Transportsektorn står i dagsläget för cirka en tredjedel av alla växthusgasutsläpp inom Sverige. För att arbeta i linje med Parisavtalet har Sveriges riksdag därmed beslutat att dessa utsläpp ska minska med 70 procent fram till år 2030, relativt de nivåer som uppmättes år 2010. För att uppnå målet och klara klimatomställningen, arbetar man bland annat med att påskynda elektrifieringen av transporter. Detta skulle kunna innebära stora utmaningar för det svenska elnätet, eftersom man inte byggt ut ledningar i samma takt som elbehovet har ökat. I Stockholm har det därför uppstått kapacitetsbrist, som innebär att man inte kan tillgodose regionen med el vid alla tidpunkter under året. Samtidigt kommer man inte kunna bygga ut nya ledningar till Stockholm förrän vi når cirka år 2030. Syftet med denna studie, är att undersöka hur elektrifieringen av personbilsflottan kan komma att påverka regionnätet i Stockholm år 2030, där det redan idag råder kapacitetsbrist. Metoden som används är baserad på scenariometodik där både kvantitativa och kvalitativa data används för att konstruera två olika huvudscenarion, ett lågscenario där personbilsflottan elektrifieras långsamt och ett högscenario där personbilsflottan elektrifieras snabbt. Genom att utforska hur elbehovet skulle kunna utvecklas fram till år 2030 på timbasis för dessa scenarion, görs en uppskattning över hur många timmar om året som det skulle kunna råda kapacitetsbrist, samt hur stor effektbristen blir vid dessa tillfällen, om allt elbehov ska kunna tillgodoses. Vidare undersöks om även flexibilitetsresurser i hemmaladdningen, kan påverka hur många timmar det råder kapacitetsbrist och hur korrelation ser ut mellan antalet laddbara bilar och kapacitetsbrist. Resultatet från studien visar att elektrifieringen av personbilsflottan kan leda till stora ansträngningar på elnätet om användare laddar utifrån egna preferenser och därmed okontrollerat, eftersom laddningen sannolikt sammanfaller med tider på dygnet när elbehovet redan är som störst. Vidare ökar antalet timmar med kapacitetsbrist proportionellt mot hur många personbilar som elektrifieras. När flexibilitetsresurser integreras i hemmaladdningen, minskar ansträngningen på elnätet dock betydligt. Att öka incitamenten för att människor ska ändra sina beteenden gällande laddning, kan därmed positiva effekter på elnätet. Men även om flexibilitetresurser integreras i hemmaladdningen, på det sätt som har antagits genomföras i denna studie, visar resultatet att det fortfarande kan uppstå kapacitetsbrist. Det finns därmed fortfarande en risk för att elektrifieringen av personbilsflottan skulle kunna försenas. / The transport sector currently accounts for about a third of all greenhouse gas emissions in Sweden. To work in line with the Paris Agreement, it has thus been decided that these emissions should be reduced by 70 percent by 2030, relative to the levels measured in 2010. To achieve this goal and cope with climate change, the Swedish parliament is, among other things, currently working towards accelerating the electrification of transports. This, in turn, could result in major challenges for the Swedish electricity grid, as power lines have not been expanded at the same rate as the need for electricity has increased. In Stockholm, it has become a problem with a lack of capacity, which means that it is not possible to satisfy the region with electricity at all times of the year. Meanwhile, it will not be possible to expand new power lines to Stockholm until we reach around the year 2030. The purpose of this study is to investigate how the electrification of the passenger car fleet could affect the regional network in Stockholm when we reach the year 2030. The method that has been used is based on scenario methodology where both quantitative and qualitative data has been used to construct two different main scenarios. Firstly, a low scenario was constructed, where the passenger car fleet is electrified slowly, and secondly, a high scenario was constructed where the passenger car fleet is electrified rapidly. By examining how the electricity demand could develop until the year 2030 on an hourly basis for these two scenarios, an estimate is made of how many hours a year there could be a lack of capacity and how large the power shortage would be on these occasions if all the electricity demand is to be satisfied. Furthermore, it is also investigated whether flexible resources in the home-charging of electric vehicles can affect how many hours there could be a lack of capacity and what the correlation looks like between the number of electric vehicles and lack of capacity. The result from the study shows that the electrification of the passenger car fleet can lead to a congested electricity grid if users charge their cars uncontrolled. This, as the charge is likely to coincide with times of the day when the electricity demand already is great. Furthermore, the number of hours with a lack of capacity increases in proportion to the number of passenger cars that are electrified. When flexible resources are integrated into the home-charging, the effort on the power grid is significantly reduced. Increasing the incentives for people to change their behaviours about charging can thus have positive effects on the electricity grid. However, even if flexible resources are integrated into the home charging system, the way it is assumed to be implemented here, the result shows that there may still be a lack of capacity. There is thus still a risk that the electrification of the passenger car fleet will be delayed.
|
463 |
Property Valuation by Machine Learning and Hedonic Pricing Models : A Case study on Swedish Residential Property / Fastighetsvärderingar efter maskininlärning och hedoniska prissättningsmodeller : En fallstudie om svensk bostadsfastigheterTeang, Kanha, Lu, Yiran January 2021 (has links)
Property valuation is a critical concept for a variety of applications in the real estate market such as transactions, taxes, investments, and mortgages. However, there is little consistency in which method is the best for estimating the property value. This paper aims at investigating and comparing the differences in the Stockholm residential property valuation results among parametric hedonic pricing models (HPM) including linear and log-linear regression models, and Random Forest (RF) as the machine learning algorithm. The data consists of 114,293 arm-length transactions of the tenant-owned apartment between January 2005 to December 2014. The same variables are applied on both the HPM regression models and RF. There are two adopted techniques for data splitting into training and testing datasets, randomly splits and splitting based on the transaction years. These datasets will be used to train and test all the models. The performance evaluation and measurement of each model will base on four performance indicators: R-squared, MSE, RMSE, and MAPE. The results from both data splitting circumstances have shown that the accuracy of random forest is the highest among the regression models. The discussions point out the causes of the models’ performance changes once applied on different datasets obtained from different data splitting techniques. Limitations are also pointed out at the end of the study for future improvements. / Fastighetsvärdering är ett kritiskt koncept för en mängd olika applikationer på fastighetsmarknaden som transaktioner, skatter, investeringar och inteckningar. Det finns dock liten konsekvens i vilken metod som är bäst för att uppskatta fastighetsvärdet. Denna uppsats syftar till att undersöka och jämföra skillnaderna i Stockholms fastighetsvärderingsresultat bland parametriska hedoniska prissättningsmodeller (HPM) inklusive linjära och log-linjära regressionsmodeller, och Random Forest (RF) som maskininlärningsalgoritm. Uppgifterna består av 114,293 armlängds-transaktioner för hyresgästen från januari 2005 till december 2014. Samma variabler tillämpas på både HPM-regressionsmodellerna och RF. Det finns två antagna tekniker för uppdelning av data i utbildning och testning av datamängder: slumpmässig uppdelning och uppdelning baserat på transaktionsåren. Dessa datamängder kommer att användas för att träna och testa alla modeller. Prestationsutvärderingen och mätningen av varje modell baseras på fyra resultatindikatorer: R-kvadrat, MSE, RMSE och MAPE. Resultaten från båda uppdelningsförhållandena har visat att noggrannheten hos slumpmässig skog är den högsta bland regressionsmodellerna. Diskussionerna pekar på orsakerna till modellernas prestandaförändringar när de tillämpats på olika datamängder erhållna från olika datasplittringstekniker. Begränsningar påpekas också i slutet av studien för framtida förbättringar.
|
464 |
Förändringar i projektet som påverkar kostnadskalkylen : Hur påverkar det fastighetsmäklarens arbete? / Alteration in the project that affects the real estate development cost : How does it affect the real estate agents' work?Maathz, Marcus January 2021 (has links)
Bostadsbyggandet har de senaste åren ökat kraftigt och det kommer fortsätta att öka de kommande åren. Det ökade byggandet har bidragit till en större marknad för nyproduktionsförmedling. En större marknad som delvis också beror på ökade bostadspriser på successionslägenheter som en följd av Coronapandemin. Vid nyproduktion är kostnadskalkylen den fundamentala grunden för köpet och de framtida kostnaderna för köparen. Kostnadskalkylen är även ett viktigt material i förmedlingen för mäklaren. Förhandsavtal har fått mycket medial uppmärksamhet de senaste åren. Det har även intygsgivning av kostnadskalkyler och ekonomiska planer fått. Intygsgivare har visat sig vara ett större problem än befarat men det största problemet finns i lagstiftningen. Problematiken som diskuteras leder framförallt till att köparen köper en bostad utan att egentligen veta vad de köper då kostnadskalkylen är svårtolkad och saknar tydliga riktlinjer och nyckeltal. Det ställer stora krav på mäklarens kompetens inom nyproduktion. Något som inte är en del av den obligatoriska utbildningen. I uppsatsen har intervjuer genomförts med bostadsutvecklare, fastighetsmäklare och intygsgivare i Stockholm för att sammanställa synen på kostnadskalkylen och vilken problematik som finns idag vad gäller förmedling av nyproducerade bostadsrätter. Intervjuerna tillsammans med en djupdykning i teorin av lagstiftning och artiklar gav upphov till resultatet som presenteras i slutet av arbetet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka när förändringar i kostnadskalkylen sker och vad det får för konsekvenser för mäklarens förmedlingsprocess, samt ge förslag på lösningar för att minimera eller åtgärda problemen. / Housing construction has increased considerably in recent years and will continue to increase in the forthcoming years. The increased construction has contributed to a larger market for newly built condominiums. A larger market that is partly also due to increased housing prices for succession apartments as a result of the Corona pandemic. In new development, the cost calculation is the fundamental basis for the purchase and the future costs for the buyer. The cost calculation is also an important document in the brokerage for the broker. Contracts made in advance have received a lot of media attention in recent years. Certification of cost calculations and financial plans has also received some media coverage. Certifiers have proven to be a bigger problem than feared, but the biggest problem is in the legislation. The problems that are discussed primarily lead to the buyer buying a home without really knowing what they are buying as the cost calculation is difficult to interpret and lacks clear guidelines and key figures. This places great demands on the broker's expertise in new development. Something that is not part of the compulsory education. In the essay, interviews were conducted with housing developers, real estate agents and certifiers in Stockholm to compile the view of the cost calculation and to get a bitter view of what problems exist today regarding the mediation of newly produced condominiums. The interviews together with delving into the theory of legislation and articles gave rise to the results that are presented at the end of the work. The purpose of the thesis has been to investigate when changes in the cost calculation occur and what the consequences are for the broker's brokerage process, as well as provide suggestions for solutions to minimize or remedy the problems.
|
465 |
Tunnel Seismic Prediction in Stockholm Bypass / Tunnel Seismic Prediction i Förbifart StockholmWessén, Matilda, Österberg, Janita January 2021 (has links)
Tunnel Seismic Prediction (TSP) is a geophysical investigation method used to predict the rock conditions ahead of the tunnel face. The method has been used in different types of rock and rock conditions. The Swedish Transport Administration, Trafikverket, has used the investigation method in multiple locations in the large infrastructure project E4 The Stockholm Bypass. The method is however rather new to Swedish rock conditions, and there is therefore a need to evaluate the method to assess its strengths and weaknesses. In this thesis, the TSP method is compared to other investigation methods used in the Stockholm Bypass project at the location Sätra-Kungshatt where the tunnels cross underneath Lake Mälaren. The investigation methods include geological mapping and Measurement While Drilling (MWD). The TSP results are also compared to the engineering geological prognosis. An evaluation of how the seismic primary and secondary waves, Vp and Vs, correlates to rock quality was carried out, and a linear regression analysis was performed to determine if the wave velocities found using the TSP method correlate with the Q value retrieved through the geological mapping. It was found that the TSP method is capable of detecting weaker zones of rock mass, however no correlation between the wave velocities and the Q value used to describe the quality of the rock mass was found. When comparing the TSP results to the MWD results, it was found that the methods could be used as complements to each other as the different methods sometimes detected weakness zones where the other method did not. As the geology in this location of Stockholm Bypass overall was found to be complex with rather poor rock mass quality, it could be concluded that the TSP method might be better suited for less complex geology where the contrast in rock quality is greater. / Tunnel Seismic Prediction (TSP) är en geofysisk undersökningsmetod för att tillhandhålla en prognos av berget framför tunnelstuffen. Metoden har använts i olika typer av berg och bergförhållanden. I Sverige har metoden använts av Trafikverket vid flertalet tillfällen i infrastrukturprojektet E4 Förbifart Stockholm. Metoden är dock relativt ny för de svenska bergförhållandena, vilket gör att det finns ett behov av att utvärdera metodens styrkor och svagheter i dessa förhållanden. I detta masterprojekt har resultaten som tillhandahållits från TSP-metoden jämförts med resultat från andra undersökningsmetoder som använts vid vattenpassagen vid Sätra-Kungshatt där tunneln korsar under Mälaren. Dessa undersökningsmetoder inkluderar geologisk kartering och Measurement While Drilling (MWD). TSP-resultaten har även jämförts med den ingenjörsgeologiska prognosen för området. Vikt har lagts på hur den seismiska primärvågen, Vp, och sekundärvågen, Vs, förhåller sig till den karterade bergkvaliteten. En regressionsanalys har även utförts för att avgöra om resultaten från TSP-metoden korrelerar med resultaten från den geologiska karteringen. Jämförelsen mellan de olika undersökningsmetoderna visade på att TSP kan påvisa svaghetszoner i bergmassan. Dock kunde ingen korrelation mellan våghastigheterna och Q värdet påvisas. Jämförelsen mellan TSP och MWD visade att de båda metoderna generellt visade liknande resultat. Dock kunde vissa avvikelser mellan resultaten från metoderna hittas, vilket göra att metoderna skulle kunna användas som komplement till varandra. Detta då de olika metoderna ibland kunde identifiera svaghetszoner som den andra metoden inte kunde identifiera. De svåra geologiska förhållandena på platsen kan ha bidragit till att TSP-resultaten över lag är relativt svårtolkade, vilket gör att TSP-metoden möjligtvis är bättre lämpad för mindre komplexa bergförhållanden där kontrasten mellan bra och dålig bergkvalitet är tydligare.
|
466 |
The Effect of Global Warming on the Indoor Environment : A Simulation Study on Single – Family Houses in the Stockholm RegionAndersson, Julia, Larsson, Fredrik January 2021 (has links)
In this thesis, the main objective has been to simulate and evaluate the change between the indoor climate today and 2070, due to climate change. The model created was built by parts chosen based on solutions and material commonly used when building single-family houses in the Stockholm region in 2020. This has been done by evaluating statistics, literature, common practices, and building requirements. To simulate a representative house, a model was built in the software IDA ICE where present and future climates were inserted and the resulting indoor environment evaluated. The future outdoor climate has been constructed through predictions based on scenarios determined by the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). The hypothesis was that single-family houses built in 2020 will not be habitable in 2070 due to the increased indoor temperatures in summer, and that changes can be done to combat this potential warming.The result of the simulations shows that the indoor environment was strongly dependent on the outdoor climate, building design, and technique. Meaning that changes to the building, regarding design, structure, material, and building services will result in a change in the indoor environment. Furthermore, the indoor temperatures of the model increased above acceptable levels regardless of future scenario. Several changes and additions to the model have, therefore, been tested to examine whether they reduce the maximum temperatures below the threshold sustainably.None of the individual changes reduced the temperatures below the acceptable levels for every single scenario and was considered a sustainable option at the same time. Some more sustainable modifications reduced the indoor temperatures below the threshold for the cooler scenarios, and some less sustainable modifications reduced the indoor temperatures below the threshold for all scenarios. A combination of more sustainable modifications was also tested, yielding a reduction in temperature beneath the threshold for all scenarios except for the two most extreme.The changed outdoor climate has a large effect on the simulated indoor environment. This could be considered as a strong indication that the actual indoor environment and thermal comfort of single-family houses will be affected as well. It is difficult to predict whether single-family houses in 2070 will be considered unhabitable since it is determined by a wide range of variables. The simulated indoor environment can, however, be improved by changing or adding parts to the model. / Denna uppsats huvudsakliga mål har varit att simulera och utvärdera förändringen mellan inomhusklimatet idag och år 2070 på grund av klimatförändringarna. Den skapade modellen var uppbyggd av delar valda utifrån lösningar och material som vanligtvis används vid byggandet av småhus i Stockholmsregionen 2020. Detta har gjorts genom att utvärdera statistik, litteratur, vanliga metoder och byggregler. För att simulera ett representativt hus byggdes en modell i mjukvaran IDA ICE. Modellen testades mot ett nuvarande och framtida utomhusklimat och därefter utvärderades den resulterande inomhusmiljön Det framtida utomhusklimatet har konstruerats genom prognoser baserade på scenarier som bestäms av FN:s klimatpanel (IPCC). Hypotesen var att småhus som byggts runt 2020 inte kommer att vara beboeliga år 2070 på grund av de ökade inomhustemperaturerna på sommaren, och att förändringar kan göras för att bekämpa denna potentiella uppvärmning av inomhustemperatur.Resultaten av simuleringarna visar att inomhusmiljön var starkt beroende av utomhusklimatet, byggtekniken och designen. Vilket betyder att förändringar i byggnaden avseende design, stomme, material och installationsteknik kommer att resultera i en förändring av inomhusmiljön. Fortsatt steg inomhustemperaturerna i modellen över acceptabla nivåer, oavsett framtida scenario. Flera ändringar och tillägg till modellen har därför testats, för att undersöka om det kan leda till en sänkning av den maximala temperaturen under riktvärdet, på ett hållbart sätt.Ingen av de individuella förändringarna minskade temperaturerna under de acceptabla nivåerna för alla scenarier samt ansågs vara ett hållbart alternativ. Några mer hållbara ändringar minskade inomhustemperaturerna under riktvärdet för de svalare scenarierna. Medan vissa mindre hållbara modifieringar minskade temperaturerna under kravet för alla scenarier. En kombination av de mer hållbara modifieringar testades också, vilket sänkte temperaturerna under tröskelvärdet för alla scenarier, utom de två mest extrema.Det förändrade utomhusklimatet har stor inverkan på den simulerade inomhusmiljön. Detta kan ses som en stark indikation på att den verkliga inomhusmiljön och termiska komforten för småhus också kommer att påverkas i framtiden. Det är svårt att förutsäga huruvida småhus år 2070 kommer att betraktas som obeboeliga då det påverkas av många variabler. Den simulerade inomhusmiljön kan dock förbättras genom att ändra eller lägga till delar i modellen.
|
467 |
Grön infrastruktur i den kommunala planeringen : En studie av den gröna infrastrukturens integrering i 14 Stockholmskommuners planeringDonoso, Andrés, Ozims, Naima January 2021 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka hur 14 kommuner i Stockholms län integrerar grön infrastruktur i den kommunala planeringen. Utöver det vill arbetet även utreda hur kommunernas arbete med grön infrastruktur relaterar till Länsstyrelsen Stockholms handlingsplan för grön infrastruktur och till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen - RUFS2050. Rapporten avser att besvara följande frågor: Hur arbetar kommuner i Stockholmsregionen med grön infrastruktur? Hur relaterar kommunernas arbete med grön infrastruktur till RUFS2050 och till Länsstyrelsens handlingsplan för grön infrastruktur? Vilka insatsområden för grön infrastruktur prioriteras över lag i den kommunala planeringen? Hur arbetar kommunerna med mångfunktionella områden och konnektivitet? För att besvara dessa frågor har en litteraturstudie av kommunernas styrdokument med koppling till grön infrastruktur gjort. Inventeringar av respektive kommuns hemsida har gjorts för att hitta dessa styrdokument. För varje kommun presenteras vilka planer som kan kopplas till deras gröna infrastruktur, hur de vill arbeta med sina grön- och blåstrukturer, samt hur kommunen arbetar med uppföljning av sitt arbete och mellankommunal samverkan. Arbetet påvisar att de flesta kommuner saknar en konkret handlingsplan för grön infrastruktur, och ingen standardiserad process för att arbeta med ämnet finns etablerad. RUFS är ett mycket viktigt underlag, men Länsstyrelsen Stockholms handlingsplan för grön infrastruktur finns inte implementerad i dagsläget, antagligen på grund av att den är relativt ny tidsmässigt. Störst fokus läggs på kulturella och försörjande ekosystemtjänster, följt av stödjande tjänster. Alla kommuner vill jobba med mångfunktionella områden, men enbart ett fåtal fokuserar på de barriärer som påverkar konnektiviteten, samt arbetar för att motverka dem. Sammantaget kan man se att ett behov finns för en mer standardiserad process berörande integreringen av grön infrastruktur i den kommunala planeringen. / The purpose of this report is to explore how 14 municipalities in the county of Stockholm incorporate green infrastructure into their municipal planning. Furthermore, the work also investigates how the municipalities work with green infrastructure in relation to the County Administrative Board of Stockholm's action plan for green infrastructure, and the regional development plan for the Stockholm Region. The following questions are answered: How does the municipalities within the Stockholm region work with green infrastructure? How does the municipalities implementation of green infrastructure relate to the action plan for green infrastructure, and the regional development plan for the Stockholm Region? What areas within green infrastructure are mostly prioritised in municipal planning? How does the municipalities work with multifunctional areas and connectivity? To answer these questions a literature study of municipal documents related to green infrastructure has been made. These documents were found by thoroughly searching through each municipality's website. For each municipality there is a summary describing what documents were found, how the municipality integrates green and blue structures into their planning, and also how they follow-up their work and co-operate with neighbouring municipalities. The study shows that most municipalities lack an actual action plan for green infrastructure, and there is no established process for the municipalities to follow when working with green infrastructure. The regional development plan for the Stockholm region is a great asset for the municipalities, as all of them base their municipal planning on it. However, the County Administrative Board of Stockholm's action plan for green infrastructure has not been implemented into the municipal planning as of today, probably because of it being relatively new. The main areas within green infrastructure that are being prioritised are cultural and provisioning ecosystem services, followed by supporting services. All municipalities want to work with multifunctional areas, but only a few of them prioritise barriers that affects the connectivity within their green infrastructures. Overall, there is a clear need for a more standardised process for the integration of green infrastructure into municipal planning.
|
468 |
The Talk of the Town : Gossip and the Urban Communities of Eighteenth-Century StockholmPettersson Schweitzer, Lina January 2024 (has links)
This thesis investigates gossip and rumours through a narrative lens in order to understand what kind of stories emanated from eighteenth-century Stockholm, and what these stories reveal about the moral values and concerns of the urban community. Using records from the consistory court and the lower courts of Stockholm, the thesis sheds some light on the stories which tend to go under the radar, and gives insights into the subtle facets of urban life, wherein gossip nurtured a culture of speculation and suspicion. By uncovering the narratives which preoccupied the urban population of Stockholm, some thematical patterns have emerged: people gossiped about sexual immorality, marital disorder, financial dishonesty, and perceived threats against the Lutheran faith. Typically, these stories seem to have emanated from the neighbourhood or the household. The study also shows that gossip and rumours told the stories of those who violated core moral values – stories that heavily relied on a repertoire of narrative tropes and figures to portray those who transgressed social and moral boundaries. These stories reveal a deep concern for – even fear of – the hidden threats in the urban fabric: immoral characters disguised as honest members of the community. As inversions of core values, these narrative stereotypes were perceived as dangerous threats to social order and unity, whose actions could have far-reaching implications for society at large. As such, these were symbolically charged and value-laden stories. Through highlighting the coercive aspects of these stories, this thesis also argues that gossip provided urban communities with an opportunity to voice collective concerns and protect community values by unmasking hidden threats, and control or stigmatise transgressors.
|
469 |
Cultivating a Cycling Culture in Stockholm : A cycling infrastructure exchange with The Netherlands / Skapar en cykelkultur i Stockholm : Ett utbyte av cykelinfrastruktur med NederländernaSchipper, Moreno January 2024 (has links)
Cycling is a sustainable and health-promoting mode of transportation that addresses issues such as pollution, congestion, and social exclusion. This research focuses on understanding the current cycling culture and infrastructure in Stockholm, Sweden, and compares The Netherlands, to identify ways to enhance cycling in Stockholm. Data for this research were collected through interviews with experts and observational methods in Stockholm. The study analyses how existing infrastructure and historic planning decisions influence cycling behaviour. Additionally, the concept of ‘Path Dependence’ is employed to understand the lasting impact of past decisions on current urban mobility patterns. The results indicate that Stockholm faces unique challenges, such as geographic constraints, harsh winter conditions, and a strong car culture, which hinder the widespread adoption of cycling. The study also identifies the importance of EU-supported initiatives aimed at increasing the cycling modal share and improving safety. Based on the findings through a spatial analysis, the research provides recommendations for improving cycling infrastructure in Stockholm, considering its unique urban context. These recommendations aim to support the transition from car-dominated mobility to sustainable transportation modes, contributing valuable insights to the discourse on sustainable urban mobility in Stockholm. / Cykling är ett hållbart och hälsofrämjande transportsätt som tacklar problem som föroreningar, trängsel och social utestängning. Denna forskning fokuserar på att förstå den nuvarande cykelkulturen och infrastrukturen i Stockholm, Sverige, och jämför med Nederländerna för att identifiera sätt att förbättra cyklingen i Stockholm. Data för denna forskning samlades in genom intervjuer med experter och observationsmetoder i Stockholm. Studien analyserar hur befintlig infrastruktur och historiska planeringsbeslut påverkar cykelbeteendet. Dessutom används begreppet ‘Path Dependence' för att förstå den bestående påverkan av tidigare beslut på nuvarande urbana mobilitetsmönster. Resultaten visar att Stockholm står inför unika utmaningar, såsom geografiska begränsningar, hårda vinterförhållanden och en stark bilkultur, som hindrar den breda användningen av cykling. Studien identifierar också vikten av EU-stödda initiativ som syftar till att öka cykelns andel av transportsätt och förbättra säkerheten. Baserat på resultaten genom en rumslig analys, ger forskningen rekommendationer för att förbättra cykelinfrastrukturen i Stockholm med hänsyn till dess unika urbana kontext. Dessa rekommendationer syftar till att stödja övergången från bil-dominerad mobilitet till hållbara transportsätt och bidra med värdefulla insikter till diskussionen om hållbar urban mobilitet i Stockholm.
|
470 |
Empirisk Modellering av Trafikflöden : En spatio-temporal prediktiv modellering av trafikflöden i Stockholms stad med hjälp av neurala nätverk / Empirical Modeling of Traffic Flow : A spatio-temporal prediction model of the traffic flow in Stockholm city using neural networksBjörkqvist, Niclas, Evestam, Viktor January 2024 (has links)
A better understanding of the traffic flow in a city helps to smooth transport resulting in a better street environment, affecting not only road users and people in proximity. Good predictions of the flow of traffic helps to control and further develop the road network in order to avoid congestion and unneccessary time spent while traveling. This study investigates three different machine learning models with the purpose of predicting traffic flow on different road types inurban Stockholm using loop sensor data between 2013 and 2023. The models used was Long short term memory (LSTM), Temporal convolutional network (TCN) and a hybrid model of LSTM and TCN. The results from the hybrid model indicates a slightly better mean absolute error than TCN suggesting that a hybrid model might be advantagous when predicting traffic flow using loop sensor data. LSTM struggled to capture the complexity of the data and was unable to provide a proper prediction as a result. TCN produced a mean absolute error slightly bigger than the hybrid model and was to an extent able to capture the trends of the traffic flow, but struggled with capturing the scale of the traffic flow suggesting the need for further data preprocessing. Furthermore, this study suggests that the loop sensor data was able to act as a foundation for predicting the traffic flow using machine learning methods. However, it suggest that improvements to the data itself such as incorporating more related parameters might be advantageous to further improve traffic flow prediction.
|
Page generated in 0.0297 seconds