Syfte:                              Syftet med studien är att analysera hur förändringsmottagare upplever att ledningens kommunikation inför organisationella förändringar påverkar dem för att få en beredskap inför förändringen.   Metod:                               Studien är en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats, där den empiriska datainsamlingen gjorts genom intervjuer med anställda på ett företag i telekombranschen. En analys av insamlad data genomfördes genom en tematisk analys.   Resultat och slutsats:        Kommunikation inverkar på förändringsmottagarnas beredskap från sändarsidan, men effekten av denna dämpas på mottagarsidan av ett filter bestående av två faktorer, avtrubbning och påverkan på förändringsmottagarna.                                                                                      Förändringsmottagarna motsätter sig eller upplever en likgiltighet gentemot organisatoriska förändringar om kommunikationen upplevs som knapphändig eller är otydlig. Likaså påverkar bristen på möjligheter att återkoppla till ledningen för att skapa klargöranden, mottagarna i negativ riktning. Studiens bidrag:               Ge en djupare förståelse och kunskap i             kommunikationens betydelse för att skapa beredskap till förändring, och på så vis öka möjligheterna att genomdriva lyckosamma förändringsarbeten.   Förslag på vidare forskning:                          Att undersöka de faktorer som skapar avtrubbning till förändring hos förändringsmottagaren och hur dessa kan komma att undvikas.

<p>Barn och ungdomar som upplever våld i familjen är ett område som först på senare år uppmärksammats inom forskning. En utvärdering utifrån barnens och ungdomarnas beskrivningar saknas när det gäller Trappan-modellen, den modell som används mest som intervention för dessa barn och ungdomar i Sverige. Ungdomar är den grupp som troligtvis upplevt våldet under en lång tid och har en ökad risk att ta med sig våldet till sina senare nära relationer eller hamna i våldsamma relationer. Det är därför viktigt att få ungdomarnas perspektiv på om modellen lett till en förändring, på så sätt kan interventioner utvecklas för att bättre tillfredställa ungdomarnas behov.</p><p>Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om ungdomarnas beskrivningar av förändring efter Trappansamtal.</p><p>Studien är en kvalitativ undersökning av nio intervjuer med ungdomar i åldern 12-19 år som alla varit med om Trappansamtal.</p><p>Nästan samtliga ungdomar beskriver någon slags förändring efter att de haft Trappansamtal. Deras beskrivningar tyder dock på att det till största delen varit generella faktorer som bidragit till förändringen och inte Trappan-modellen som en specifik åtgärd. Beskrivningar tyder på att Trappan-modellen inte alltid är en tillräcklig åtgärd för allas problematik och behov.</p> / <p>Children that experience domestic violence are a relatively new field whithin research. An evaluation from the childrens point of view has not been made when it come to Trappan-modellen, an Swedish intervention that is often used when it come to those children with this kind of experiences. Children in there youth have probably lived with the violence through out their entire childhood and they have an increased risk for getting in to violent relationships later on in life. Witch is why it´s importent to study the change after the intervention from theire perspektive so that interventions like Trappan-modellen can develop so they more meet theire needs.</p><p>The purpose with this essay was to get more knowledge about children in their youth´s descriptions of change after Trappan-modellen.</p><p>The essay is an qualitative examination of nine children in their youth from 12-19 years old all of them have experience Trappan- modellen as an intervention.</p><p>Almost everyone describes changes after Trappan-modellen as an intervention. It indicate from theirs describtions that common factors had played a big part in their progress of change and not so mutch the Trappan-modellen as a specific factor. Their describtions indicate that Trappan-modellen not always meet all of the children in their youth´s problem and needs.</p>

<p>Today, an Intranet is an important way for a company to share information. An Intranet has become a company’s way to communicate within the organisation. This communication is important, especially when the company is going through changes. In order for a project to succeed, the employees must support it. This support can be gained through good communication. Because of this, we have chosen to make our bachelor thesis about this interesting and important subject. Many organisations can find a solution for a well-functioning Intranet by asking its employees what they want in a new Intranet, and what they think about the change.</p><p> </p><p>This bachelor thesis is based on a study that conducted interviews at companies that were about to introduce a new Intranet. The study is aided by the theories in the subject, as well as with meetings with the company in order to obtain relevant information. The study gave us information about what the Intranet should endure and what the employees think about the change. We compiled the results and created some advice and guidelines that can help our company implement a new Intranet. These guidelines can also be used at other companies in similar situations.</p> / <p>Intranät är idag en naturlig del i informationsspridningen på ett företag. Intranätet har därför blivit företagets sätt att kommunicera internt. Denna kommunikation är viktigt i ett företag, särskilt vid en förändring. För att projekt ska lyckas är det viktigt att få med sig medarbetarna, vilket kan uppnås genom bra kommunikation. Därför har vi valt att inrikta vår uppsats på detta intressanta och viktiga ämne. Genom att ta reda på vad medarbetarna vill ha för funktioner i intranätet och hur de ser på förändringen, kan organisationer komma att hitta en lösning på ett fungerande intranät. Denna uppsats är gjord utifrån en fallstudie som består av djupgående intervjuer på ett träförädlingsföretag, som ska införa ett nytt intranät. Fallstudien utformades efter teorier i ämnet och möten med fallförtaget för att kunna få fram relevant information. Undersökningen gav ett underlag till vad fallföretagets intranät ska innehålla och hur de anställda såg på förändringen. Resultatet har vi sammanställt i ett antal riktlinjer och några goda råd som kan hjälpa vårt fallföretag att införa det nya intranätet. Dessa råd går även att applicera på andra företag i en liknande situationer.</p>

<p>The Swedish municipalities have always been going through some kind of changes. These changes can for example be a consequence of economic factors and/or changes in the society. Today we can se how the municipalities characterize of different kinds of co-operations in forms of collaborations, partnership and networks. What does this development mean to the local administrators? The purpose of this study is, due to the circumstances that have affected the Swedish municipalities in the twenty-first century, to investigate whether these changes have led to a new kind of local administrator. To do so, I formulated three research questions:</p><p>1. a) Which are the interviewed local administrators assignments?</p><p>b) Does the interviewed local administrators participate in any kind of collaborations?</p><p>2. What kind of problem shall the interviewed local administrators solve in their work?</p><p>3. What loyalty does the interviewed local administrators embrace?</p><p>Empirical materials for this study have been collected in qualitative interviews with eight local administrators in Karlstad kommun. I reached the conclusion that there is a new kind of local administrator that is characterized by their considerable freedom of action. The new kind of administrator takes initiatives and they have an extensive circle of contacts. The biggest part of this kind of local administrators work takes place in different kinds of collaborations and networks, they’re consequently dependent of other actors in their line of work.</p>

This study aims to find out how the way out of homelessness can look and be experienced and in what way persons with experience of being homeless might think about our society´s different solutions to this problem. The study is based on five half-structured qualitative interviews with persons who have experience of being homeless. The theoretical perspectives used to analyze the empirism are “Stages of Change” and “The Process of Role Exit”, both dealing with changing processes. Our results show that the way out of homelessness can be long and very hard to achieve, and the change in housing situation can be either a process towards a more and more stable housing or through an opportunity that suddenly appears. Another result shows that people with the experience of being homeless can be negative to the solutions offered by our society but be positive to the idea of Housing First. One conclusion is that a housing of your own can mean more for the individual than just somewhere to sleep. To have a housing of your own can lead to personal development such as trying to get rid of one´s addiction or get better relations with one´s family.

Barn och ungdomar som upplever våld i familjen är ett område som först på senare år uppmärksammats inom forskning. En utvärdering utifrån barnens och ungdomarnas beskrivningar saknas när det gäller Trappan-modellen, den modell som används mest som intervention för dessa barn och ungdomar i Sverige. Ungdomar är den grupp som troligtvis upplevt våldet under en lång tid och har en ökad risk att ta med sig våldet till sina senare nära relationer eller hamna i våldsamma relationer. Det är därför viktigt att få ungdomarnas perspektiv på om modellen lett till en förändring, på så sätt kan interventioner utvecklas för att bättre tillfredställa ungdomarnas behov. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om ungdomarnas beskrivningar av förändring efter Trappansamtal. Studien är en kvalitativ undersökning av nio intervjuer med ungdomar i åldern 12-19 år som alla varit med om Trappansamtal. Nästan samtliga ungdomar beskriver någon slags förändring efter att de haft Trappansamtal. Deras beskrivningar tyder dock på att det till största delen varit generella faktorer som bidragit till förändringen och inte Trappan-modellen som en specifik åtgärd. Beskrivningar tyder på att Trappan-modellen inte alltid är en tillräcklig åtgärd för allas problematik och behov. / Children that experience domestic violence are a relatively new field whithin research. An evaluation from the childrens point of view has not been made when it come to Trappan-modellen, an Swedish intervention that is often used when it come to those children with this kind of experiences. Children in there youth have probably lived with the violence through out their entire childhood and they have an increased risk for getting in to violent relationships later on in life. Witch is why it´s importent to study the change after the intervention from theire perspektive so that interventions like Trappan-modellen can develop so they more meet theire needs. The purpose with this essay was to get more knowledge about children in their youth´s descriptions of change after Trappan-modellen. The essay is an qualitative examination of nine children in their youth from 12-19 years old all of them have experience Trappan- modellen as an intervention. Almost everyone describes changes after Trappan-modellen as an intervention. It indicate from theirs describtions that common factors had played a big part in their progress of change and not so mutch the Trappan-modellen as a specific factor. Their describtions indicate that Trappan-modellen not always meet all of the children in their youth´s problem and needs.

Today, an Intranet is an important way for a company to share information. An Intranet has become a company’s way to communicate within the organisation. This communication is important, especially when the company is going through changes. In order for a project to succeed, the employees must support it. This support can be gained through good communication. Because of this, we have chosen to make our bachelor thesis about this interesting and important subject. Many organisations can find a solution for a well-functioning Intranet by asking its employees what they want in a new Intranet, and what they think about the change.   This bachelor thesis is based on a study that conducted interviews at companies that were about to introduce a new Intranet. The study is aided by the theories in the subject, as well as with meetings with the company in order to obtain relevant information. The study gave us information about what the Intranet should endure and what the employees think about the change. We compiled the results and created some advice and guidelines that can help our company implement a new Intranet. These guidelines can also be used at other companies in similar situations. / Intranät är idag en naturlig del i informationsspridningen på ett företag. Intranätet har därför blivit företagets sätt att kommunicera internt. Denna kommunikation är viktigt i ett företag, särskilt vid en förändring. För att projekt ska lyckas är det viktigt att få med sig medarbetarna, vilket kan uppnås genom bra kommunikation. Därför har vi valt att inrikta vår uppsats på detta intressanta och viktiga ämne. Genom att ta reda på vad medarbetarna vill ha för funktioner i intranätet och hur de ser på förändringen, kan organisationer komma att hitta en lösning på ett fungerande intranät. Denna uppsats är gjord utifrån en fallstudie som består av djupgående intervjuer på ett träförädlingsföretag, som ska införa ett nytt intranät. Fallstudien utformades efter teorier i ämnet och möten med fallförtaget för att kunna få fram relevant information. Undersökningen gav ett underlag till vad fallföretagets intranät ska innehålla och hur de anställda såg på förändringen. Resultatet har vi sammanställt i ett antal riktlinjer och några goda råd som kan hjälpa vårt fallföretag att införa det nya intranätet. Dessa råd går även att applicera på andra företag i en liknande situationer.

<p>På några år har användningen av IP-telefoni inom svenska företag tredubblats och vi börjar nu se ett attitydskifte gentemot en teknik som länge dragits med dåligt rykte på grund av kvalitetsbrister.</p><p>IP-telefoni är ett resultat av att data- och telefonikommunikation vävs samman och att kapaciteten i nätverken ökar. Detta medför att man genom att införa IP-telefoni kan genomföra kostnadsbesparingar och effektivisering. Men tekniken erbjuder även ökad funktionalitet och därmed även mervärde för organisationer som använder IP-telefoni. Inser organisationer detta och utnyttjar man fördelarna med tekniken för att skapa acceptans inom organisationen?</p><p>Syftet är att undersöka vilka faktorer som motiverar en övergång från kretskopplad telefoni till IP-telefoni, och hur man inom en organisation skapar acceptans för den nya tekniken.</p><p>Syftet har uppfyllts genom en kvalitativ studie som byggt på semi-standardiserade intervjuer. Studien genomfördes hos fyra svenska organisationer som implementerat en ”ren” IP-telefonilösning med IP-växel och hårdvarutelefoner.</p><p>Resultatet av studien visar att det är vanligt att utnyttja en större händelse som startskott för implementationen. Detta kan röra sig om en flytt eller en renovering av organisationens lokaler. De främsta orsakerna till att man väljer IP-telefoni har visat sig vara kostnadsbesparingar, effektivisering av nätverksinfrastrukturen samt att man ser tekniken som en investering för framtiden. Det har visat sig att de företag som genomfört en grundlig studie av IP-telefoni som teknik, inledningsvis har identifierat fler fördelar med tekniken.</p><p>Vidare har studien även visat att organisationer upplever ett initialt motstånd till förändringen från anställda och att detta motstånd ofta uppkommer i anknytning till tekniska problem som uppstår i samband med implementationen.</p><p>Det är mycket ovanligt att organisationer har en speciell fas för att skapa acceptans för förändringen, vilket troligtvis beror på att man ser användandet som liknande med traditionell PSTN-telefoni och att resurser istället läggs på att lösa tekniska problem.</p> / <p>Over the last few years there has been a threefold increase in the use of IP telephony within Swedish companies. We are now beginning to see a change in attitude towards a technology that thanks to poor Quality of Service has been struggling with a bad reputation. IP telephony is a result of computer and telephone networks being con-verged, and by doing this, costs can be saved and efficiency boosted. But the technology does also offer increased functionality and thereby added value to the organisations using it. But do organisations realize this, and do they exploit the benefits of the technology in order to create acceptance for it within the organisation?</p><p>The purpose is to examine what the motivating factors are for a transition from PSTN telephony to IP telephony, and also to study how acceptance for the new technology is created within the organisation.</p><p>The purpose has been fulfilled by conducting a qualitative study based on semi-standardized interviews. The study has been conducted at four Swedish organisations that have implemented a "pure" IP telephony solution including IP gateways and IP telephones.</p><p>The result of the study shows that it is common to use a "big event" as a starting block for the implementation. This could be a relocation or the restoration of an office building. The main reason for choosing IP telephony is the fact that convergence cuts costs, boosts efficiency, and that organisations see IP telephony as an investment for the future. We have noticed that organisations that conduct a thorough study of IP telephony have identified more functional advantages with the technology.</p><p>Furthermore, the study has shown that organisations experience initial resistance from users, and that this resistance often arises in connection to technical problems that transpire during the implementation.</p><p>It is rare for organisations to have special phase for creation of acceptance, which most likely is due to the fact that organisations see the use of IP telephony as similar to the use of traditional PSTN telephony, and that resources instead are being placed on solving technical problems</p>

Första linjens ledares roll har under de senaste åren blivit mer ansvarskrävande. Vad är då viktigt för ledare i denna position då det kommer till att åstadkomma förändring? Finns det några utmaningar första linjens ledare stöter på? Denna studie syftar till att belysa första linjens ledares upplevelse av att leda en förändringsprocess. Två frågeställningar skapades; ”Vad anser första linjens ledare som viktigt i sitt ledarskap för att kunna åstadkomma förändring?” samt ”Vilka utmaningar möter första linjens ledare i en förändringsprocess?”. Detta undersöks genom att ta del av vad tidigare forskning lyfter fram som betydelsefullt dels då det kommer till den maktfördelning som skiftat inom organisationerna genom åren, men även den roll första linjens ledare tar på sig som facilitator av lärande i organisationer. Sex stycken halvstrukturerade intervjuer genomfördes på ett statligt företag med ledare vars position fanns närmast den operativa personalen. Det empiriska materialet analyserades utifrån det ramverk uppsatsen skapat. Human Relations, double loop-lärande och teori O utgjorde det mjuka perspektivet i analysen och Scientific Management, single loop-lärande och teori E utgjorde det hårda perspektivet i analysen. Resultatet visar att vad som kommuniceras från strategisk nivå ofta behandlas av första linjens ledare utifrån det mjuka perspektivet och då det kommer till att kommunicera och implementera detta på operativ nivå utgår första linjens ledare oftast från det hårda perspektivet. / The responsibility of the first line managers has increased in amount over the past years. What does a manager, having this kind of position, feel is necessary when it comes to accomplish change? Are there any challenges presented to the first line manager during a change process? The purpose of this essay is to visualize first line managers experience of leading a change process. Two questions were posed; ”What do first line managers feel is important when it comes to their own leadership, to be able to achieve change?” and ”What challenges do first line managers face in a change process?”. The questions were examined by taking part of previous research, with emphasis on the evolution of authority within organizations, as well as the role first line managers take on when it comes to facilitating learning within organizations. Six semi-structured interviews were held in a government owned company with leaders having a position closest to the operational staff. The material gathered through these interviews was analyzed with the theoretical framework created for this essay as a basis. Human Relations, double loop learning and theory O formed the soft perspective in the analysis and Scientific Management, single loop learning and theory E formed the hard perspective in the analysis. The results show that the line managers often treat communications from the strategic level to the first line managers according to the soft perspective, and when it comes to communicating and implementing what has been decided on the strategic level, it often is treated according to the hard perspective.

År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anläggningstillgångar med komponenter av betydande värde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillämpas. Den nya redovisningsförändringen innebär att organisationerna måste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för förändringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnå syftet så användes i studien en kvalitativ metod där det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i Västra Götalands län som alla nyligen infört komponentavskrivning. Den insamlande empirin analyserades sedan med en egenkonstruerad analysmodell med utgångspunkt från tidiga institutionella ekonomin. Genom analysen av den insamlade empirin skapades en ökad förståelse för hur interna regler och rutiner utvecklats i och med införandet av komponentavskrivning.Studien visar att utvecklingen av interna regler och rutiner är en lång process när det saknas vägledning. Motstånd på grund av osäkerhet är en stor bidragande faktor till fördröjningen av införandet. Organisationen behöver vid införandet av en ny redovisningsstandard göra en egen bedömning av vad regeln innebär och hur de ska tillämpa den. Vidare framkom i studien att externa och interna faktorer har stor påverkan på formandet av den interna regeln. / In 2014 component depreciation became a requirement for all who follow the K3 regulatory and have tangible assets with components of significant value. K3 is a principles-based regulatory, which means that companies need to make their own interpretation of how it should be applied. The new accounting change means that organizations must adapt their current rules and routines for the new regulations.The purpose of this paper is to increase understanding of the process of change with the introduction of a new accounting standard and to bring greater awareness of its complexity. To achieve the purpose of the study a qualitative method were used and six semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted with municipal property companies in Västra Götaland county who all recently introduced component depreciation. The collected empirical data were then analyzed with a self-constructed analysis model based of the old institutional economics. Through the analysis of the collected empirical data a greater understanding were created of how internal rules and routines evolved with the introduction of component depreciation.The study shows that the development of internal rules and routines is a long process in the absence of guidance. Resistance due to uncertainty is a major contributing factor to the delay of the introduction. At the introduction of a new accounting standard the organization need to make their own assessment of what the rule means and how to apply it. It also emerged in the study that external and internal factors have great influence on the formation of the internal rule.