Detta är en kvantitativ studie med syfte att undersöka lärares användning av digitala verktyg i matematikundervisningen på mellanstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilket syfte lärare har till att använda sig av digitala verktyg och hur de använder sig av det. Metoden som har använts för undersökningen är enkäter vars respondenter varit lärare från flertalet olika kommuner i Sverige. Lärarna som deltagit arbetar på grundskolan i årskurs 4-6 och undervisar i matematik. Resultatet visar på vilka olika sätt lärare använder sig av digitala verktyg i sin matematikundervisning. Fördelar med användandet lyfts fram där lärare utrycker att det är motiverande och att de själva kan variera och individanpassa undervisningen. Resultatet visar även att lärarna saknar kunskap och tid för att använda digitala verktyg i sin undervisning. Det teoretiska ramverket som använts för analysen visar vilken nivå lärarna i undersökningen ligger i förhållande till användandet av digitala verktyg i deras matematikundervisning. Denna analys visar på vilka kunskaper lärarna har om digitala verktyg och i vilken utsträckning de används. / This is a quantitative study aimed at studying teachers’ use of digital tools in mathematics teaching in elementary school. Research question have focused the study on the purpose teachers have of using digital tools and how they use it. The method used for the survey is questionnaires whose respondents were teachers from several different municipalities in Sweden. The teachers who has participated works at elementary school in grades 4-6 and teach in mathematics. The result shows the different ways teachers use digital tools in their mathematics education. Advantages of use are highlighted where teachers express that motivation is motivated and that they themselves can vary and personalize the teaching. The result also shows that teachers lack knowledge and time to use digital tools in their teaching. The theoretical framework used for the analysis shows the level at which the teachers in the survey relate to the use of digital tools in their mathematics education. This analysis shows the knowledge of teachers about digital tools and the extent to which they are used.

Syftet med kunskapsöversikten nedan är att få en uppfattning om hur forskningsfältet ser ut gällande digitalt spelbaserat lärande i grundskolan inom ämnet matematik. Syftet har även varit att granska forskning, under de senaste tio åren, för att undersöka hur resultaten sett ut efter att elever använt sig av digitala verktyg och spel. I denna kunskapsöversikt har 15 artiklar granskats och kartlagts och utifrån dessa har sedan sex artiklar valts ut för en fördjupad analys. Resultaten granskades med syfte att undersöka om det fanns några positiva eller negativa effekter med arbetsmetoden gällande elevernas prestation inom ämnet samt om elevernas motivation till att lära påverkades. Det uppmärksammades i resultaten att majoriteten av eleverna blev mer motiverade av att räkna matematik via den spelbaserade metoden. Dock noterades det att det spelbaserade lärandet inte i alla fallen bidrog till förbättrade resultat och prestationer inom ämnet. I resultaten lyftes också begreppet ”bekräftelse” som ett viktigt redskap inom ämnet och som en grundpelare för elevernas utveckling. Det visade sig att bekräftelsen kunde mottagas både från läraren och spelen för att elevernas motivation skulle öka. Avslutningsvis lyfter vi fram styrkor och svagheter med forskningsfältet utifrån analysens mest utmärkande delar.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande. Däremot har de flesta uttryckt ett missnöje över musikundervisningen under högstadietiden, som de uppfattade som en stökig tid. Informanterna anser att lärarens roll och uppdrag är att inspirera eleverna och hjälpa dem att hitta sin roll och utvecklas kreativt. De som valt att studera musik vidare hade redan under grundskoletiden ett stort intresse för ämnet. Musikundervisningen vid sidan om skolan blev mer tagen på allvar eftersom alla valt att vara där och eleverna kunde inspireras av varandras utveckling.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning säger om vad som är betydelsefullt för att stödja och främja elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena genom formativ bedömning. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie utförts där resultat har sammanställts utifrån tidigare forskning. Databaser som har använts under sökprocessen är Avhandlingar.se, NorDiNa, ERIC (Education Resources Information Centre) samt Summon. All litteratur har genomgått peer-review och kvalitetsgranskats. Studiens resultat visar att flera faktorer har betydelse för elevers lärande i naturvetenskap genom formativ bedömning. Studien visar att kvalitativa, relevanta och tydliga lärandemål utgör grunden för formativ bedömning och främjar elevers lärande. Andra faktorer som studien visar är av betydelse är interaktionen och kommunikationen mellan aktörerna i skolan, då dessa synliggör elevers kunskaper och stödjer den feedback som ges till och av elever. Studiens resultat visar vidare att ämneskunskaper i naturvetenskap och lärarens didaktiska kompetens påverkar kvaliteten och effektiviteten för hur formativ bedömning främjar elevers lärande. Lärarens förhållningssätt till ämnet, syn på lärande och principerna för formativ bedömning har betydelse för hur väl eleverna främjas i sitt lärande inom de naturvetenskapliga ämnena. / <p>Naturvetenskap</p>

Syftet med studien var att synliggöra och diskutera hur lärare uppfattar begreppet formativ bedömning i relation till undervisningen i de samhällsorienterade ämnena. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som undervisade i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6. Resultatet visar att samtliga lärare hade relativt god kännedom kring begreppet formativ bedömning och angav att de använder detta i sin undervisning. Samtliga lärare förhöll sig även positiva till begreppet och var övertygade om dess positiva inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder dock på en viss osäkerhet kring de olika strategierna och tendenser till att de främst används som ett komplement till övrig undervisning istället för att vara något som genomsyrar hela undervisningen har visat sig. Det har även framkommit att lärarnas utbildning inom detta område är liten vilket kan vara en bidragande faktor till svårigheten att implementera det i deras egen undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur teknikundervisningen i grundskolan kan planeras och genomföras för att eleverna skall ges möjlighet att utveckla förmågorna inom teknikämnet. För besvarandet av detta syfte har en systematisk litteraturstudie genomförts där tidigare forskning har använts. Genom sökning i databaserna NorDiNa, Avhandlingar.se, Summon och ERIC (Ebsco) har relevant forskning valts ut som sedan kritiskt granskats, sammanställts och diskuterats. Forskning visar att lärarna har både en ämnesdidaktisk kunskapsbrist och en bristande förståelse för tekniken som ämne vilket påverkar deras förmåga att koppla teknikämnet till kursplanen. Detta påverkar även tiden de lägger på att planera sin undervisning samt hur de använder materialet i sin teknikundervisning, samtidigt visar forskningen att det finns för lite material tillgängligt inom teknikundervisningen. Forskningen visar att läromedel har ett begränsat språk med en inkonsekvent begreppshantering och att språket inte främjar problematiserande diskussioner samt att de tekniska systemen inte är synbara i läromedelstexterna. Forskningen indikerar även att en speciellt utformad tekniksal kan främja att en fördjupad lärsituation skapas i det praktiska arbetet.

Syftet med denna studie är att utifrån elevernas perspektiv undersöka vilken visual literacy som förväntas i ämnena bild, svenska och NO i grundskolans årskurs 4-6. Frågeställningarna fokuserar vilka visuella praktiker eleverna deltar i och vilken literacy som kommer till uttryck i dessa praktiker, hur eleverna förhåller sig och vilket stöd de erbjuds när de hanterar visuellt material. Teoretiskt utgår studien från områdena Visuell kultur och New literacy studies, men den vilar också på socialsemiotisk forskning och teorier om multimodalitet. Inom New literacy studies undersöks textpraktiker, i detta arbete är det elevernas visuella praktiker som studeras, dvs. när eleverna läser och skapar bilder i undervisningen. Metodologiskt bygger studien på visuell etnografi, där forskningsmaterialet producerats genom deltagande observation i fyra klasser på mellanstadiet. Fotografier, observationsanteckningar och utskrifter av intervjuer med fyra elevgrupper utgör underlaget för analysen. Analysen visar att eleverna deltar i flera olika visuella praktiker inom ramen för de studerade ämnena. Det handlar om att skapa bilder eller digitala presentationer, men också om att läsa texter med visuellt material eller att se streamade filmer. Dessa praktiker uppvisar både likheter och skillnader. Sammanfattningsvis får eleverna möjligheter att lära om material och tekniker, använda och kommunicera med bilder, men undervisas i mindre mån i att analysera visuella uttryck. Undersökningen görs mot bakgrund av det ökade bildflödet i samhället. Om eleverna ska bli visuellt litterata krävs att alla ämnen tar ansvar för att behandla de visuella material som används i undervisningen. För bildämnets del betyder det också att lärarna måste ta den kommunikativa inriktningen på allvar och öva eleverna inte bara i att skapa bilder, utan också i att analysera och kritiskt granska de bilduttryck de möter.

Syftet med denna empiriska studie är att synliggöra grundskollärares tolkningar av begreppet livsfrågor samt hur lärare arbetar med livsfrågor i religionsundervisningen. Genom att svara på frågorna hur lärare tolkar begreppet livsfrågor, hur lärare planerar och genomför undervisning i livsfrågor samt hur stor del av religionsundervisningen som är undervisning i livsfrågor så har syftet besvarats. Tillvägagångsättet för att besvara frågeställningarna i studien har varit kvalitativa intervjuer där informanternas utsagor står för studiens resultat. Till studien har fyra grundskollärare bidragit med sina tolkningar och svar på intervjufrågorna. Studiens resultat synliggör olika livsfrågor hos lärare där majoriteten anser att livsfrågor berör livets funderingar: vad som är gott och ont, hur man är en bra vän samt funderingar om kärlek. Ofta dyker livsfrågor upp spontant i undervisningen flera gånger i veckan genom elevernas frågor efter olika händelser. Den planerade undervisningen i livsfrågor sker med jämna mellanrum där lärarna söker inspiration i olika sidor för att hitta lämpliga filmer och texter till undervisningen. Samtliga lärare arbetar med livsfrågor främst genom diskussioner eftersom att kommunikation är en viktig del av undervisningen. Slutligen, så lyfter resultatet också fram att livsfrågor är en stor och viktig del av religionsundervisningen då livsfrågor genomsyrar allt som ingår i religionsämnet. / <p>SO</p>

One of the biggest challenges for primary school teachers in today's schools is to teach students to read. Moreover, this should be done based on each individual student's abilities and needs with regard to the diversity that exists in today's classes. This study aims to make visible what is the basis for teachers’ perceptions and behavior in individualized reading in teaching in Swedish as a second language. But it also seeks to identify possibilities and difficulties teachers face in connection with this to illustrate what may be the basis for teachers' equal / different views and actions in the field. This is illustrated by four research questions of the study, which are: 1) How do teacher individualize reading in teaching Swedish as a second language? 2) What considerations are the basis for the teachers in primary schools planning of individualized reading in teaching Swedish as a second language? 3) What opportunities and difficulties do teachers see within individualized reading in teaching Swedish as a second language? 4) How is individualized reading expressed in primary school teachers teaching in Swedish as a second language? Through qualitative interviews and observations, the results show that teachers use multiple individualization types and components of literacy development for the individualization of reading in their teaching in Swedish as a second language? Some of the teachers feel, however, that the structural conditions at the school prevents them from doing this fully. A central and common aspect is that teachers use level individualization as a basis for any kind of individualization.