No description available.

ABSTRACT                                                                                                                                                                                                                                                                    Annie Karlsson   Genuskonstruktioner i Bilder      Bilder i läroböcker i franska och tyska för högstadiet.   Gender Constructions in Pictures Pictures in French and German textsbooks. Antal sidor: 28                                                                                                                                                                  Syftet med denna uppsats är att studera hur genus framställs i bildmaterial i läroböcker i franska och tyska för årskurs 7 på gymnasiet. Studien bygger på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av hur bilder används och kan tolkas i en franskabok och en tyskabok ur ett genusperspektiv. Resultaten av analysen visar att i båda dessa böcker är bilderna stereotypt orienterade. Flickorna har ljusa eller rosa kläder och bär klänningar eller kjolar för läsaren skall förstå att det är en flicka, och killarna har oftast blå eller mörkt sportiga kläder. Bilderna i boken är ibland vilseledande och matchar inte vad som står i texten till bilden. Om läsaren väljer att fokusera på rubriken och bilden istället för att läsa texten till bilden, kan det leda till många betydelser som inte egentligen är relevanta  för just denna bild.     Sökord: genus, läroböcker, bilder, könsroller, bilddidaktik, stereotyp                                                                                                                                                                  Postadress Linnéuniversitetet  351 95 VÄXJÖ     Gatuadress Universitetsplatsen   Telefon 0470-8000   www.lnu.se

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad förskollärare anser att jämställdhet och genuspedagogik betyder för dem. Dessutom ville vi undersöka om förskollärarna upplevde att de uppnår jämställdhetsmålen i Läroplanen, Lpfö 98 (reviderad 2010). Förutom detta ville vi även ta reda på vem som sågs som ansvarig för fortbildning inom dessa områden. För att ta reda på förskollärarnas åsikter genomfördes sju kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Alla informanter hade en förskollärarexamen och var yrkesverksamma på olika förskolor i Mellansverige. De intervjuade förskollärarna beskriver i resultatet att de anser sig vara medvetna om vad jämställdhet betyder för dem samt att de uppfyller jämställdhetsmålen utifrån Läroplanen. Dessutom beskrev förskollärarna vad genuspedagogik betyder för dem genom praktiska exempel, men hade svårare att i korta ord förklara det. Chefen var den som ansågs som ansvarig i bred majoritet för fortbildningen enligt de intervjuade förskollärarna.

This study shows how social workers reason about the concepts of gender, gender roles and equality and if these arguments reinforce heteronormativity that could affect the ability of same-sex couples to adopt children. The reasoning regarding equality indicates a difference between heterosexual couples and same-sex couples. What emerges in the study is that the social workers reasoning can be explained with that they have been imbued by heteronormativity. Heteronormativity becomes a contributing part of how same-sex couples are seen in the adoption process. Arguments for equality, which erase stereotypes, do not apply in the same way for same-sex couples as for heterosexual couples. Regarding same-sex couples the equality is based on stereotyped gender roles that reinforce the heteronormativity. This implies a paradox between arguments for equality, which reinforce heteronormativity, and the possibility for same-sex couples to adopt children.

Studiens syfte är att undersöka hur medialiserad populärkultur påverkar barn i deras utelekar och om det finns någon skillnad på pojk-lekar och flick-lekar. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Inspirerar medialiserad populärkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar är det det handlar om? Är det skillnad på vilken typ av populärkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens närmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i åldern ett- till sex år. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut. Slutsatserna i vår studie är att det finns vissa lekar som i första hand leks av flickor och andra i första hand av pojkar och att den mediala kulturen finns mitt ibland oss genom leksaker, datorer, spel, affischer, film och barnprogram. Att vi lever i ett teknologiskt informationssamhälle syns i barnens lek, där barnen byter karaktärer och ändrar roller i leken på ett sätt som tyder på att de blivit påverkade av olika medier, medialekar.

I livet sker det en socialisation gällande hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som något som påverkar människans fortsatta utveckling. Undersökningenhar därmed utgåttfrån socialisationens och organisationens påverkan på kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna är normen för ledarskap, vilket skapar svårigheter för kvinnor att nå chefspositioner. Utifrån detta har vi genomfört en undersökningpåfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, där vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa. Vårt resultat har visat på att ledaregenskaper står oberoende av kön, då det är kopplat till individ. Kvinnorna besitter ledaregenskaper som beskriver en god ledare, utan att vara kopplat till vad som anses vara manliga egenskaper. Organisationerna påverkar ledarna, men viktigt attpåpeka att det inte handlar om ett hämmande, utan istället om en utveckling av ledarskap.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i årskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat på de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrågasättande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion på en skola. Avslutningsvis behandlar även studien frågan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i så fall organiseras interaktionellt. Studien visar att elever och lärare både orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar. Inom ramen av ovan nämnda tema påvisar studien flera exempel på interaktionella praktiker som är genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrågasättande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utsträckning än flickor, vilket kan tänkas vara en interaktionell praktiker som är genusnormerande. Studien påvisar även hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig från kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det. Vidare orienterar sig studiens deltagare mot en könsmaktsordning i vardaglig interaktion på skolan, vilket går i linje med tidigare forskning. Studiens deltagare befäster bland annat hierarkiseringen av könsmaktsordningen genom att pojkarna vid återkommande tillfällen osynliggör flickorna som samtalspartners. Föreliggande studie avslutas med en diskussion kring ovan nämnda resultat, i ljuset av tidigare forskning.

The main purpose of this study is to gain deeper knowledge of male and female public librarians experiences from working within a female-intense profession. We have put an extra focus on competences associated to gender within the profession. Through semi-structured interviews with four female and four male public librarians we have investigated their experiences and compared them to see if there are any differences between the genders. For our analysis we have used theories about sex marking, glass escalators and glass ceilings, gender and masculinity. The conclusion of this study is that although neither the male or female public librarians experience any difficulties due to the professions status as female-intense, the majority feel that the profession would gain from more male employees. Further, both the male and the female public librarians have experienced that working with technology is considered to be sex marked as a male task. The female public librarians also have experienced expectations from the female library users to like certain genres of literature, just because they are women.

Internationella undersökningar visar att pojkars läsresultat är sämre än flickors. Detta examensarbete behandlar, jämför och diskuterar pojkars och flickors läsvanor och läsintressen.   Det finns många föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, samt förväntningar på hur pojkar och flickor ska antas vara. Det finns även biologiska, miljömässiga och skolbaserade förklaringar, sociala och kulturella faktorer, samt kön- och individbaserade kognitiva förutsättningar som förklarar varför pojkars och flickors läsning ser olika ut.   Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär. Intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs tre. Intervjupersonerna var tre pojkar och tre flickor med olika bakgrunder och etniciteter. Frågorna behandlade läsvanor, fritidsintressen och skolämnen.   Resultatet visar att pojkars och flickors läsvanor och läsintressen i stor utsträckning skiljer sig åt och att det beror på ett flertal olika faktorer. Samhällets syn på vad som anses vara manligt respektive kvinnligt påverkar elevernas läsvanor. Läsning ses ofta som en kvinnlig aktivitet, något som speglar sig i elevernas intervjusvar. Det finns även sociala och kulturella faktorer som bidrar till de skilda läsintressena. Ett exempel på det är hur pojkar och flickor förväntas vara i skolan och i samhället. Pojkar förväntas ofta vara rörliga och pratiga, medan flickor förväntas vara lugna och tysta. Biologiska faktorer som att pojkar skulle ägna sig åt mer rörliga aktiviteter än flickor bekräftas inte i studien. Sammanfattningsvis påverkar dagens läskultur inställningen till läsning hos pojkar och flickor, vilket leder till de skilda läsvanorna och läsintressena.

Bakgrund I dagens samhälle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebär att vara man. Att äta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mäns beteende- och konsumtionsmönster påverkas av vad som anses förstärka den upplevda manligheten. Det är därför intressant att undersöka varför vissa män aktivt väljer bort kött i sin kosthållning. Syfte Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer utforska och förstå hur nuvarande samhällsnormer påverkar män som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, där sex individuella intervjuer genomfördes. Resultaten analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Samtliga informanter hade upplevt en samhällsnorm som innebar att de förväntades att äta kött. De menade att denna norm påverkade dem då deras normbrytande ofta innebar att de blev ifrågasatta. Det framkom under intervjuerna att informanterna även ansåg det finnas en koppling mellan kostval och könsroller. De upplevde att kött och manlighet har en stark korrelation och majoriteten ansåg att vissa kostmönster var mer relaterade till kvinnlighet. Slutsats Det finns en köttnorm i dagens samhälle som påverkar de män som valt en vegetarisk kost/vegankost. Denna norm kan upplevas starkt etablerad, och det är därför viktigt att vara medveten om den och dess inverkan. / Background In society today, there is an idea of manliness and what it means to be a man. Meat has come to be associated with masculinity and strength, and research shows that the behavioral and consumption patterns of men are influenced by what they consider to enhance their perceived masculinity. It is therefore interesting to examine why certain men actively choose to exclude meat from their diet, regardless of potential pressures. Objective The objective of this study was to, with the use of interviews, explore and understand how current societal norms affect men who actively excluded meat and/or animal products. Method The study was executed as qualitative research, where six individual interviews were carried out. The results were later analyzed according to qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results All of the informants had experienced a societal norm that expected them to eat meat. They meant that this norm affected them, since they often found themselves being questioned. The analysis showed that the informants felt that there was a connection between food choices and gender roles. They experienced that meat and masculinity had a strong correlation and the majority considered some dietary patterns exclusively related to femininity. Conclusion There is a “meat-eating norm” in today’s society that affects men who have chosen a vegetarian/vegan lifestyle. This norm could be considered quite established, and it is therefore important to be aware of it and its influence.