Skolklassen som grupp har alltid intresserat mig. I en skolklass går ett antal människor som inte valt själva att få deltaga i just denna sammansättning. Jag fann det därför intressant att i detta arbete undersöka vilka villkoren är för att man som lärare ska kunna arbeta för att i bästa möjliga mån få en ny klass att fungera och att man i gruppen ska känna samhörighet med varandra. Dessutom ville jag ta reda på vad jag kan göra för den enskilde eleven för att han/hon ska känna samhörighet med övriga gruppmedlemmar och få ett självförtroende gentemot de andra. Vidare har jag undersökt om klasstorleken påverkar ovan nämnda och om antalet elever i klassen påverkar studieresultat och lärarens arbetssätt. Min metod har bestått av litteraturstudier samt intervju med fyra olika lärare som det gångna läsåret startade upp med nya klasser i år 1. Resultatet visar att man måste, när man tar mot en ny grupp/klass, medvetet och regelbundet arbeta för att gruppen ska fungera, trots att det i de intervjufall jag haft var klasser som redan etablerats i förskolan. Det är ingen självklarhet att det ska fungera och i litteraturen har jag funnit att det finns vissa grundvillkor för en grupps etablering, t.ex. vissa normer och regler. Detsamma gäller för hur man ska arbeta för att underlätta för individen att känna samhörighet med gruppen. Läraren måste se till var och en och plocka fram det positiva hos alla. Läraren måste dessutom föregå med gott exempel för att det ska"smitta av sig"på eleverna och skapa ett positivt klimat i klassrummet. Vad gäller klasstorlekens betydelse finner jag, precis som de flesta forskare i litteraturen, att det inte enbart beror på om klassen är stor eller liten hur ovan nämnda fungerar. Elevernas personlighet kontra lärarens förhållningssätt spelar lika stor roll. Studieresultat och lärarens arbetssätt påverkas av storleken på klassen så tillvida att individualiseringen försvåras med tanke på att fler elever i en klass tar längre tid och lärarens kreativitet och spontana undervisning minskar. Jag känner att jag uppnått mitt mål med detta arbete och att jag fått svar på de frågor jag ställt mig. Jag känner att jag fått kött på benen för att själv kunna gå ut och arbeta med en ny klass för att få den att fungera. Jag känner också att jag oavsett klasstorlek kan försöka att göra mitt bästa för att det inte ska påverka mitt arbetssätt eller elevernas inlärning.

Undersökningen fokuserar på fyra Indiska pedagogers erfarenheter kring att arbeta i en barngrupp. Syftet är bidra med uppfattningar kring hur pedagoger i Indien upplever arbetet i större barngrupper i de yngre åldrarna. Forskningsfrågorna utgår från pedagogernas förhållningssätt, erfarenheter samt vad pedagogerna anser den totala barngruppens storlek bör vara. Använda teorier är sociokulturellt perspektiv samt Hofstedes kulturdimensionsteori.   Sammanlagt har fyra semistrukturerade intervjuer gjorts med pedagoger i Goa, Indien. Resultatet visar att dessa pedagoger använder sig utav olika strategier för att försöka nå alla barnen i barngruppen. Det är ett stort fokus på lärande och i Indien ses pedagogen som en person med hög aktoritet. Prioritering i arbetet är att arbeta efter skolan riktlinjer som de blir tilldelande. Det resulterar att pedagogerna blir mer stressade. För barnen att vara i en större barngrupp menar pedagogerna utvecklar olika sociala kompetenser hos barnen. Det som påverkar pedagogernas fårhållningssätt är kulturen och synen på läraren.   Pedagogerna använder sig utav olika strategier för att barnen ska rikta uppmärksamheten mot dem och sånger är en av metoderna. Flera av pedagogerna menar att de vill nå barn som inte är intresserade av skolan genom att ge dem mer tid och uppmärksamhet. Då fokus riktas mot de barnen som behöver mer övning hinner pedagogerna inte med att arbeta med alla barnen i gruppen. Pedagogerna i Goa arbetar med vad vi i Sverige anser är en stor barngrupp och för dem är en idealisk barngrupp 20-35 barn.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare upplever att kamrateffekter visar sig i klassrummet, och hur de påverkar deras upplevda möjligheter att bedriva undervisning i svenska. Särskilt fokus låg på att belysa hur kamrateffekter påverkar lärares didaktiska val, och vad konsekvenserna av kamrateffekter blir i klassrummet. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare, där de fick besvara frågor skriftligt. Resultatet av intervjuerna visade att samtliga lärare upplevde att kamrateffekter påverkar deras möjligheter att undervisa, där särskilt elevsammansättningen framstod vara särskilt betydelsefull. Lärarna hade olika sätt att förhålla sig till kamrataffekter där de anpassade sina didaktiska val utifrån sina förutsättningar och inställning till situationen. Medan positiva kamrateffekter förefaller möjliggöra för en kommunikativ och språkande undervisning, framstår negativa kamrateffekter ha en begränsande effekt. Elevgruppen verkar både möjliggöra och begränsa lärarens möjligheter att bedriva undervisning, där läraren får anpassa sina val utifrån elevgruppen.

”Möjligheter och hinder med stora klasser, Att arbeta mot elevernas lärande oberoende på klassens storlek-Opportunities and obstacles with large classes, Working toward student learning independent of class size ”- ett examensarbete av Josefine Ekholst och Linnéa Hedlund.En av riksdagens idag viktigaste frågor är huruvida dagens skolklasser är för stora eller ej, för att bedriva undervisning som bidrar till att kunskapsmålen uppfylls. Detta blir väsentligt för oss då vi som blivande lärare kommer att bedriva vårt arbete i dessa klasser. Valet av ämne för studien kändes därför intressant och nödvändigt. Syftet med studien är att- belysa hur pedagogerna resonerar kring gruppstorlek och dess påverkan på verksamhetens kvalitet. För att få svar på frågeställningar till studien har vi genomfört en intervju, observation samt enkätinsamling och för att analysera den insamlade empirin har vi utgått från relevanta teorier och tidigare forskning. Med grund i ramfaktorteorin, har vi tittat på vilka olika bidragande faktorer som finns i skolan, vilka rör elevernas utveckling och lärande.Studien är gjord på en låg-och mellanstadieskola i en mellanstadieklass. Där resultatet visar att klassens storlek i antal inte har någon större betydelse utan att alla elever är olika. Lärarens egenskaper, ledarroll, metoder och relation till eleverna är mer avgörande i arbetet.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade.De begränsade faktorerna har enligt pedagogerna främst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta är ensamma i undervisningen. Det verkar också som det saknas kunskap om barns olika inlärningsstilar. / How a group of teachers understands individually adapted education at a F - 2 school.

Sammanfattning En lägre grad av upplevd trivsel vid universitet är ett relativt vanligt fenomen bland studenter, som kopplas till bland annat psykisk ohälsa, stress och dåliga betyg. Syftet med föreliggande studie var att belysa studietrivseln bland olika klasstorlekskategorigrupper som uppger sig att vara i genomsnitt extroverta. Frågeställningar relevanta för att besvara syftet var: Finns det en skillnad i genomsnittligt självskattad studietrivsel mellan olika klasstorlekskategorier? Går det att predicera studietrivsel beroende på antalet studiekamrater en student läser tillsammans med? Finns det en korrelation mellan studietrivsel och till vilken grad individen har ett stort socialt nätverk? Finns det ett positivt samband mellan personlighetsdraget extraversion och storleken på det sociala nätverket? I studien användes en webb-enkät som deltagarna fick besvara via en länk på Facebook. I studien deltog 100 deltagare, varav 66 kvinnor, 32 män och 2 "icke-binär".  Enkäten bestod av fyra delar med fyra olika mätinstrument – självskattad studietillfredställelse/studietrivsel påståenden användes för att mäta deltagarens upplevda trivsel med sin studiesituation, Socialt nätverk (AVSI - Availability of Social Integration Questionnaire) användes för att mäta antalet studiekamrater i klassen som deltagaren kände sig ha socialt stöd ifrån i klassen, och Extraversionsskalan ifrån (TIPI- The Ten Item Personality Inventory) användes för att mäta deltagarens grad av personlighetsdraget extraversion. Resultatet visade att studiens stickprov i högre grad hade personlighetsdraget extraversion. En ANOVA för oberoende mätningar indikerade att det fanns en signifikant skillnad i självskattad studietrivsel mellan klasstorlekarna. Korrelationsanalys indikerade att det fanns en koppling mellan studietrivsel och socialt nätverk. Regressionsanalys visade att klasstorlek var prediktor för studietrivsel. Endast 7,3 % av variansen i studietrivsel kunde förklaras av variansen av prediktor-variabeln klasstorlek, vilket är lite. Studiens resultat indikerar att studenter trivs mer i somliga klasstorlekar än i andra. / Abstract A lower degree of experienced satisfaction is a common phenomenon among university students and is associated with negative outcomes like mental problems, stress and poor grades. The aim of this study was to investigate self-reported study satisfaction amongst students in different class size categories, which in average reports themselves as extrovert, at different universities across Sweden. The four questions that this study intended to answer were: Is there a difference between students' average study satisfaction depending on the class size? Can study satisfaction be predicted depending on class size? Is there a correlation between study satisfaction and the number of friends that the student perceives he or she have in the class? And is there a positive correlation between the personality trait extraversion and the number of friends that the student perceives he or she have in his/hers social network? The study was a quantitative web -survey that participants answered via Facebook. The study involved 100 participants, 66 women and 32 men and 2 "non-binary". The survey was composed of three parts consisting of three separate measuring instruments – Study satisfaction Questionnaire was used to measure the participants’ sense of study satisfaction, Availability of Social Integration Questionnaire (AVSI) measured the participants’ quantity of classmates in the class and Ten Item Personality Inventory (TIPI) was used to estimate the personality trait extraversion.   The results show a correlation between the personality trait extraversion and social network. The regression showed that class size is a predictor for study satisfaction for students. Only 7,3 % of the variance in study satisfaction could be explained by the variance of the variable class size, which is not much.  The study's results show that in some class sizes students feel more study satisfaction then in others.

Denna undersökning avser att belysa klasstorlekens betydelse för karaktären på den verbala kommunikationen mellan eleverna under lektionen, med avseende på om de pratar om undervisningsinnehållet eller ej. Genom en etnografisk observation i en åttondeklass har vi sökt finna specifika situationer i vilka elevernas kommunikation är uppgiftsrelaterad eller inte, samt hur detta kan relateras till klassens storlek. Vi fann tendenser som visade på att den uppgiftsrelaterade kommunikationen ökade i när klassen minskade i antal, samt eleverna lättare återfår koncentrationen i mindre grupper.

I mötet med olika klasser under våra VFU-perioder väcktes frågor angående klasstorlekens betydelse för elevers lärande samt interaktionen mellan lärare och elev. Dessa frågor förstärktes under AU2-utbildningen samt efter läsningen av Skolverkets statistiska redovisning där 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in på gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har därför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanställts och analyserats i resultat och diskussion. Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lägrepresterande elever prestationsmässigt och resultatmässigt drar stor fördel av minskade klasser. Läraren vinner tid på minskade klasser vilket underlättar deras arbetssituation och gör så att mer tid kan spenderas åt att skapa bättre relationer mellan läraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på elevers och pedagogers erfarenheter och föreställningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsättningar för lärande i grundskolans tidigare år. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer. Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla är klasslärare i grundskolans tidigare år, samt 3 gruppintervjuer med elever från årskurs 2-4. Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att gränsen för en liten/stor klass går vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir också tydligt att det är övervägande negativt att gå i en stor klass när det handlar om förutsättningar för lärande. Till största del så handlar det om pedagogers oförmåga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjälp från pedagogen. Slutsatsen, dragen från resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lärandet skulle förbättras om elevantalet i en klass minskade. Detta både ur ett elev- och pedagogperspektiv. Eleverna säger bland annat att de koncentrerar sig bättre när de är färre elever i klassrummet och att de då dessutom får mer hjälp utav pedagogen, medan pedagogerna berättar hur de saknar tid att ägna åt varje elev under en skoldag. / The purpose of this study was to determine students' and educators' experiences and conceptions regarding the class size significance in the efforts to create good conditions for learning in the early primary school. I did this through qualitative interviews. I conducted a group interview with three teachers, all class teachers in primary education, and three group interviews with students from grades 2-4. Lyssna Läs fonetiskt   Ordbok - Visa detaljerad ordbok My results show that students and educators believe that the limit for a small / large class goes at twenty students, which all three involved classes exceed. It also becomes obvious that it is negative being apart of a large class when it comes to opportunities for learning. For the most part, it refers to educators' inability to keep up with each student and students' loss of support from the educator. The conclusion, drawn from the results and the literature I´ve read, is that learning would improve if the number of pupils in a class decreased. This is both a student and educator perspective. Students say, among other things, that they concentrate better when they are fewer students in the classroom and that they also get more help of the educator, while educators tell how they don´t have enough time to devote to each student during a school day.

Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå. Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Den visar på att vi människor har tre olika system att ta emot information och dessa system symboliserar tre olika inlärningstyper: de kinestetiska, de visuella och de auditiva inlärarna. Enligt Skolverket (2009) har det inträffat stora förändringar i riktning mot mer eget eller individuellt arbete, istället för individanpassat arbete i svenska skolor. Anledningen till detta är att Lpo94 kan tolkas på olika sätt. Därför förespråkar Skolverket att man måste nyansera begreppet individualisering, genom att göra en skillnad mellan individuellt arbete och individanpassade arbete. Metoden som tillämpades i undersökningen var semistrukturerade intervjuer som också var tilltänkta som en motvikt till den litteratur och forskning som presenterades.  Den empiriska undersökningen innefattar sex lärare för grundskolans senare år. Intervjuer har behandlat hur lärarna tänker kring individanpassade lektioner, hur de planerar och genomför sina lektioner med tanke på tid, storlek och elevernas förutsättningar. Undersökningen visade på att lärarna sätter igång med planeringsarbetet innan terminen börjar och strax inför lektionen kompletteras lektionsplaneringen med alla de nödvändiga detaljerna. Det har visat sig att SO-lärarna är väldigt medvetna om elevernas olika sätt att lära sig och därför använder sig lärarna av varierande metoder för elevernas bästa. Resultaten visade att individanpassad undervisning är svår att få igenom och den används i SO-ämnena först när läraren upptäcker att en elev har svårt att hänga med eller när eleven får underkänd. Idrottslärarna upplever däremot att deras ämne är gruppcentrerat och individanpassad undervisning används endast vid några undantagsfall.