The purpose of this master thesis is to investigate theoretically the influence of a nanomagnet on the Josephson effect displayed by phase biased point contacts consisting of topological superconductors. The device is modeled using the nonequilibrium Keldysh Green’s function technique. First, the Gor’kov Green’s functions are calculated. From these Green’s functions, the quasi-classical ones, relevant for energies around the Fermi energy, are obtained. Transport properties such as charge currents are calculated and analyzed in terms of the junction’s density of states displaying Andreev and Majorana states. The combination of the nanomagnet coupling and the spin-momentum locking of the topological superconductors generates a magneto-electric effect causing the supercurrent to depend strongly on the nanomagnet’s direction.

8-band k.p theory was applied to bulk GaN and InN. The optical transitionintensity was computed and results show > 80-90% degree of polarization inthe direction of compression. Polarization switching is observed when strainwas reversed from compressive to tensile. 6 band k.p theory was used tostudy InGaN quantum dot/GaN elliptical pyramid structures. The opticaltransition intensity was calculated for different elongations of the pyramid.Elongation of the pyramid gives rise to a small polarization in the directionof the pyramid elongation. The optical transition intensity was calculatedfor elongated quantum dots and was strongly in uencing the polarization inthe direction of the quantum dot elongation, with a degree of polarization of >90%.

Allteftersom kommuner vill växa sig större och vara konkurrenskraftiga blir det allt vanligare att använda platsmarknadsföring, som strategi, för locka nya invånare som kan bidra till ekonomisk tillväxt. Den globala konkurrensen har gjort att platser (t.ex. regioner eller kommuner) arbetar med platsmarknadsföring för att lyfta fram platsens attraktion. Hur platsmarknadsföring genomförs varierar mellan kommuner eftersom kommunerna har olika förutsättningar och strategier beroende på behov och önskemål. Det är sällan en plats kan attrahera samtliga målgrupper och det som platsmarknadsföring främst riktar sig mot är den kreativa klassen som anses vara den drivande kraften bakom den ekonomiska utvecklingen. Den kreativa klassen består av människor som arbetar bland annat med forskning, teknik, design, arkitektur, kultur etc.Denna studie är en kvalitativ fallstudie med fokus på hur Lunds och Malmö kommun använder platsmarknadsföring för att stärka stadens platsvarumärke i syfte att attrahera nya invånare. För att kunna besvara detta görs en kvalitativ innehållsanalys av olika kommunala dokument från respektive kommun. Fyra övergripande teman har tagits fram: Platsvarumärke, platsmarknadsföring, målgrupper samt platsens attraktions-och konkurrenskraft. Inom varje tema finns nyckelord som används i de kommunala dokumenten. Resultaten visar att båda kommunerna arbetar med platsmarknadsföring för att bygga sitt platsvarumärke men med olika utgångspunkt. Lunds kommun arbetar med platsmarknadsföring för att förstärka sin bild som kunskapsstad medan Malmö kommun arbetar för att vända bilden från industristad till kunskapsstad.

Vi lever i en digital värld och teknologin har blivit en fundamental del av samhället och en viktig del i människors liv. Digitaliseringen gör organisationer mer produktiva och innovativa. Den digitala tekniken skapar nya sätt att utföra arbeten på och organisationer använder sig av digital teknik för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Organisationer har påbörjat denna omvandling av organisationens och medarbetarens digitala miljö genom att integrera den teknik som medarbetarna använder sig av.    Syftet med studien var att genom ett enskilt fall förklara hur en verksamhet utifrån ett användarperspektiv och organisationens förutsättningar kan utveckla sin digitala teknik i avsikt att stödja en inre effektivitet.   Studien använde sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysformen grundades i jämförelser mellan de numeriska värden som framkom i svaren och den kvalitativa analysen utgick från en induktiv ansats och avsåg ge en djupare holistisk förståelse över det som undersöks. För att beskriva den kvalitativa analysen användes en modell av Elo och Kyngäs. Datainsamlingen för studien har varit enkäter, information har också inhämtas från informanter via observation. Urvalet som användes var bekvämlighet- och representativt urval.   Det går att konstatera från studiens resultat att det är viktigt att ta hänsyn till krav och förväntningar från användarna för att de ska bli nöjda med de system som de använder. Dessa krav och förväntningar visade sig vara ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. Det finns en viss integration mellan de flesta av systemen i studerad organisation, men inte alla. Vilket är ett område som verksamheten skulle kunna titta närmre på genom att integrera alla systemen med varandra. Organisationen har en bra grund att stå på för att kunna arbeta mot dessa krav och förväntningar och få en ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. För att lyckas behöver organisationen bland annat söka kunskap över organisationsgränsen, införa en digital strategi och involvera användaren för en mer precis bedömning av användarens krav och förvänt-ningar.

Att översätta är en konst. I den här uppsatsen undersöker jag William A. Lyells och Gladys och Xianyi Yangs översättningar av Lu Xuns novell Den sanna historien om Ah Q. Med hjälp av Mona Bakers översättningsstrategier om icke-ekvivalens på ordnivå och med hjälp av två egna översättningsstrategier har jag jämfört de båda översättningarna i syfte att se vilka av översättningsstrategierna som används och hur frekvent de används i de olika översättningarna. Jag har även undersökt om det finns skillnader vad gäller användning av de olika översättningsstrategierna och slutligen jämfört mina resultat med resultaten från en liknande undersökning som gjorts, nämligen Evelina Harrysons undersökning från 2012. Mina resultat visar att alla Mona Bakers översättningsstrategier om icke-ekvivalens på ordnivå används i de båda jämförda översättningarna, men att William A. Lyell har varit mer generös med sin användning av dem. De översättningsstrategier som handlar om att göra omskrivningar, lägga till ord, ta bort ord och att översätta till kulturella ersättare är de fyra mest använda strategierna i båda översättningarna. Kanske är dessa de som används mest frekvent på grund av att kinesiska och engelska är så olika språk, och de enklaste sätten att hantera detta är för översättaren att göra omskrivningar, lägga till ord, ta bort ord eller ersätta ord med en kulturell motsvarighet.

Studiens syfte har handlat om att bidra med ökad kunskap om några förskolepedagoger och deras uppfattningar om musikens betydelse för barnens utveckling och lärande i förskolan. Syftet har vi hämtat med inspiration från tidigare forskning som menar att musikens plats i förskolan håller på att försvagas. Där estetiskt läran om och i musik inte har någon stor plats i förskolans verksamhet. Genom kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad förskolepedagogerna anser om musikens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Vi har även undersökt vilket förhållningssätt förskolepedagogerna uttrycker i intervjuerna om musicerandes tillsammans med barn. I analysen har vi tagit hjälp av teorin om den musiska människan. Den teorin utgår ifrån synen att barnets uttryck och gestaltande av världen är en del av barnets musikskapande. I den teorin ses hela barnets kultur som musiskt när barnet är spontant, nyfiket, lekande och lärande. Vi har även undersökt om förskolepedagogerna uttrycker ett estetiskt lärande i, om, med eller genom musik. Resultatet i vår studie visar att förskolepedagogerna arbetar på olika sätt med musik i förskolan tillsammans med barn. I både planerade och spontana musiksituationer framgår det att förskolepedagogerna mest arbetar med musik för att stödja barnens språkutveckling, det vill säga att musik används som ett verktyg. Resultatet visar att förskolepedagogerna i mindre utsträckning arbetar med ett lärande om musik. En slutsats är att det kan bero på att det inte framgår i intervjuerna om förskolepedagogerna arbetar med olika genrer, noter eller exempelvis benämner för barnen vad instrumenten de använder sig av heter. Sammantaget visar studien att den största drivkraften till varför förskolepedagogerna arbetar med musik i förskolan är den glädje det ger alla som deltar. Även om förskolepedagogerna inte uttalade sig hur de bemöter barnen musiskt kan vi ändå skönja i intervjuerna att det finns en gemensam syn på barnet som en musisk varelse där alla har musiken inom sig.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhälle och i och med att de nya ämnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ”den retoriska arbetsprocessen” in i kurserna i svenska på gymnasiet. Eleverna ska numera kunna använda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framställning. Det är mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats är att utreda vad som menas med ”den retoriska arbetsprocessen” och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning. Olika teoretikers syn på området behandlas i uppsatsens inledande del och processens delar intellectio, inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio/pronuntiatio beskrivs och problematiseras. Utifrån forskning undersöks även hur den retoriska arbetsprocessen utnyttjas i skolans undervisning med hjälp av både svenska och utländska forskares exempel på övningar och aktiviteter. Det visar sig att kunskaper i den retoriska arbetsprocessen inte bara är ett verktyg för att bygga upp funktionella texter utan även för att analysera och på så sätt se hur andra texter är uppbyggda och hur de påverkar oss.

Nationella likväl som internationella studier har visat att redoxkemi är ett utmanande ämne för många gymnasieelever. Syftet med uppsatsen var med bakgrund av detta att identifiera de vanligaste svårigheter och missuppfattningar som gymnasieelever upplever vid studier av redoxkemi, samt presentera modeller och undervisningsmetoder som visat sig öka elevernas förståelse och minska risken för missuppfattningar. Det finns fyra förklaringsmodeller för redoxreaktioner: elektronmodellen, oxidationstalsmodellen, syremodellen och vätemodellen. Vidare kan kemiska fenomen generellt analyseras utifrån den kemiska tripletten där fenomen betraktar från tre representationsnivåer: makroskopisk nivå, submikroskopisk nivå och symbolisk nivå.   Utifrån litteraturen som analyserats dras slutsatsen att de vanligaste problemen elever uppfattar inom redoxkemi berör elektroner, förbränning, språkliga transformationer och svårigheter att identifiera redoxreaktioner. Undervisningsmetoder som visat sig kunna främja elevernas förståelse inom redoxkemi är historiska inslag, representation av kemiska fenomen med hjälp av den kemiska tripletten, laborationer och demonstrationer. Samtliga förklaringsmodeller för redoxkemi anses användbara. Det viktiga är att läraren poängterar att de är modeller och inte statisk sanning, vidare att motivera övergången från en modell till en annan och uppmärksammar missuppfattningar.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa den förbisedda subgenren giallo genom att undersöka om genren har influerat den mer framgångsrika och erkända subgenren slasher. Och om det är fallet undersöka hur omfattande arvet ifrån giallogenren till slashergenren är. För att besvara detta har följande frågor använts som utgångspunkt för analysen och diskussionen: Vilka likheter och skillnader finns mellan subgenrerna giallo och slasher? och Vad återfinns från giallon till slashern och hur omfattande är inflytandet? Med hjälp av tidigare forskning kring skräckgenrens historiska utveckling, influenser, subgenrer och genrekonventioner har generna kartlagts och analyserats. Genom en komparativ analysmetod av två stycken filmer ifrån respektive subgenre påträffade undersökningen väsentliga likheter i innehållet som påvisar att giallogenren har inspirerat och influerat slashergenren avsevärt.

No description available.