Syftet med studien var att studera hur nyhetsrapporterande media framställer och konstruerar offer- och gärningsmannaskap i fallet Lisa Holm. Det insamlade materialet utgjordes av artiklar tillhörande två av Sveriges ledande nyhetsmedier. En kritisk diskursanalys användes genom Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texten, den diskursiva praktiken samt den sociala praktiken. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Christies teori om det ideala offret. Resultatet och de slutsatser som drogs visade starka indikatorer på att Lisa Holm kan erkännas en legitim offerroll och är att anse som ett idealt offer, samt att Nerijus Bilevicius till viss del innehar, enligt teorins ramverk, ett idealt gärningsmannaskap. Familj och anhöriga bar dessutom inverkan på förstärkningen av de konstruerade rollerna, främst avseende Lisa Holms offerskap. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning avseende att artiklarna reproducerar diskurser om offerskap, stereotypa gärningsmän samt om gärningsmän med annan etnisk härkomst. / The aim and purpose of this study was to investigate how the newspapers portrays and constructs the victims and offenders in the case of Lisa Holm. The collected material came from articles gathered from two of Sweden’s leading newspapers. A critical discourse analysis was used through Faircloughs three-dimensional model to analyse text, discourse practice and social practice. Then the results were analysed with help of Christies theory of the ideal victim. The results and conclusions drawn showed strong indicators that Lisa Holm can be recognized as an ideal victim and that Nerijus Bilevicius to a certain degree possesses, according to the theory's framework, an ideal offender.The family and relatives, in addition, have influence over the strengtheningof the constructed roles, most importantly regarding Lisa Holm’s role as a ideal victim. The results are in line with previous research, which shows that the articles reproduce discourses about victimhood, stereotypical offenders and offenders with different ethnic backgrounds.

Syftet med studien var att studera hur nyhetsrapporterande media framställer och konstruerar offerskap och gärningsmannaskap i fallet Lisa Holm. Det insamlade materialet utgjordes av artiklar tillhörande två av Sveriges ledande nyhetsmedier. En kritisk diskursanalys användes genom Faircloughs tredimensionella modell för att analysera texten, den diskursiva praktiken samt den sociala praktiken. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Nils Christies teori om det ideala offret. Resultatet och slutsatser som drogs visade starka indikatorer på att Lisa Holm kan erkännas en legitim offerroll och är att anse som ett idealt offer, samt att Nerijus Bilevicius till viss del innehar, enligt teorins ramverk, ett idealt gärningsmannaskap. Familj och anhöriga bar dessutom inverkan på förstärkningen av de konstruerade rollerna, främst avseende Lisa Holms offerskap. Resultaten stämmer väl överens med tidigare forskning, med avseende på att artiklarna reproducerar diskurser om offerskap, stereotypa gärningsmän samt om gärningsmän med annan etnisk härkomst. / The aim and purpose of the study was to investigate how the newspapers portrays and constructs the victims and offenders in the case of Lisa Holm. The collected material came from articles gathered from two of Sweden’s leading newspapers. A critical discourse analysis was used through Faircloughs three-dimensional model to analyse text, discourse practice and social practice. The results were analysed with help of Nils Christie's theory of the ideal victim. The results and conclusions drawn showed strong indicators that Lisa Holm can be recognized as an ideal victim and that Nerijus Bilevicius to a certain degree possesses, according to the theory's framework, an ideal offender. The family and relatives, in addition, have influence over the strengthening of the constructed roles, most importantly regarding Lisa Holm’s role as an ideal victim. The results are in line with previous research, which shows that the articles reproduce discourses about victimhood, stereotypical offenders and offenders with different ethnic backgrounds.

The aim of this essay was to examine how crime victims are portrayed in the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. Previous research has shown that the media tends to focus on the dramatic aspect of a criminal incident, and the victim is often portrayed in a positive way and the perpetrator in a negative. The material of this essay consisted of twelve news articles from four different murder cases, which has been analyzed with a content analysis. The theoretical points of this essay were the theory about The ideal victim and The framing theory. The results from the analysis showed that crime victims are often portrayed as innocent and in a positive way. Although, if the victim used to have a deviant behavior, he was portrayed in a more negative way. The conclusions of this essay were that the two newspapers portrayed the victims fairly similarly and focused on the positive characteristics of the crime victim. In general, Aftonbladet had a more descriptive and dramatic portrayal of the victim than Dagens Nyheter. / Syftet med denna uppsats var att närmare studera hur brottsoffer gestaltades i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Tidigare forskning har visat på att media tenderar att fokusera på dramatiken i händelsen där offer ofta gestaltas som positiva och gärningspersoner som negativa. Uppsatsens material bestod av tolv nyhetsartiklar från fyra olika mordfall som analyserades med en innehållsanalys. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter var teorin om det ideala offret och gestaltningsteorin. Resultatet från analysen visade att brottsoffren till stor grad gestaltades som positiva och oskyldiga i nyhetsartiklarna. Däremot om offret sen tidigare hade ett avvikande beteende gestaltades personen på ett mer negativt sätt. Slutsatserna från uppsatsen var att båda tidningarna gör relativt lika gestaltningar där fokuset ligger på brottsoffrets positiva egenskaper. Aftonbladet gestaltade i överlag brottsoffren mer beskrivande och dramatiskt än vad Dagens Nyheter gjorde.

Title: Objective barriers and initiation of adults' recreational sport -case of Hradec Králové city Objectives: The aim of the work is to find out the possibilities and offer in matter of sport activities and recreational sport activities of the adult population. The emphasis is on organised activities and their forms on the example city of Hradec Kralove. Also the aim is to find out the interest of the population in Hradec Kralove in both spontaneous and organised sport activities. Furthermore, another goal is to reveal the satisfaction of the target group in the offer of sports and at the same time to define possible obstacles that are mostly the reason for the adult population not to do sports at their free time. Methods: The research combines both quantitative and qualitative methods. In order to reveal the offer in sports activities an analysis was made. Sources of this analysis were mostly the accessible documents and the web sites of the organisations, in some cases also telephone questionnaire. In the second part of the research, which is focused on the interest of the population, an online survey was used. Results: The research carried out the evaluation of the offer of recreational sports for adult population in the city of Hradec Kralove. Furthermore, the questionnaire survey revealed...

Medias roll i samhället är stor och den spelar en viktig roll i hur samhället ska kunna få ny information om vad som sker runt om i världen. Kvällstidningar rapporterar dagligen om politiska, kulturella och även brottsliga händelser som sker och nyheterna når tusentals människor som får ta del av det. Detta gör att media har ett stort ansvar på sina axlar med att utge opartiska, neutrala och informativa artiklar om det som ämnas att läsas. I denna studie undersöktes hur media framställer olika offer, baserat på den utsattes livssituation, plats för brottet samt vilket sorts brott de utsatts för. Studien genomfördes med hjälp av en tematisk analys, där tre kända fall i Sverige valdes ut för att sedan jämföra och analysera hur media framställer de brottsutsatta. Resultaten påvisar att media har en tendens att framställa brottsutsatta på olika sätt baserat på bland annat deras livssituation och deras bakgrund. Vidare visade det även att medias rapportering av brottsoffer kan vara mer omfattande beroende på hur väl en brottshändelse kan få andra människor att identifiera sig med den brottsutsatta och deras familj. / Media plays a big role in society and is partially responsible for how people in the society receives information about what is happening around the world. Newspapers are daily reporting about political, cultural and even criminal, events that occur, and the news is reached by thousands of people to read. This means that media has a lot of responsibility on their shoulders by giving out impartial, neutral and informative articles for people to read. In this study, we sought to investigate how media presents different types of victims, based on their life situation, the scene of the crime and also what type of crime they were victims of. The study was performed with a thematic analysis, where three known cases in Sweden was chosen, these were then compared and analysed in how they were presented in the media. The results of the study show that media have a tendency to present victims of crime different, depending on their life situation and their background. Furthermore, it showed that media's coverage on victims of crime can be more extensive, depending on how well a crime can make other people identify with the victim and its family.

Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonal upplever sin utsatthet för brott vid utryckning. Den undersökningsmetod som användes var halvstrukturerade intervjuer. Huvudresultat i studien var att de som intervjuades uppgav att de blivit utsatta för brott i form av hot om våld samt fysiskt våld, men att de inte upplever eller pratar om sig själva som offer, men de uppfyller delvis kraven för att kunna ses som ett idealiskt offer samt att de normaliserar sin utsatthet. Ett annat resultat visar att ambulanspersonalen anser att personuppgiftslagen hämmar dem i deras arbete när det kommer till säkerhet. Under intervjuerna framkom det att personuppgiftslagen påverkar deras känsla av trygghet på ett negativt sätt då de inte har all viktig information om personen de åker till. Det framkommer också att ambulanspersonalen värdesätter samarbetet med polis och att de behöver mer resurser. Studiens viktigaste slutsats är att ambulanspersonalen blir utsatta för hot och våld och att det är ett problem, men att de normaliserar sina upplevelser och inte pratar om sig som offer. / The purpose of the study was to investigate how paramedics experience their exposure to crimes during work, but also their thoughts about victim. The method of investigation used was semi structured interviews. The main result of the study was that the paramedics was subjected to crimes in forms of threats of violence and physical harm, but they do not see themselves as victims and they also normalize their vulnerability. Another result is that the personal data act prevents the paramedics in their work regarding their safety. During the interviews, it emerged that it effects their sense of security in a negative way since they do not have all the information about the person that they are about to assist. They also value the cooperation that they have with the police. The main findings of the study were that paramedics gets exposed to threats and violence and that this is a problem, although they normalize their experience and do not talk about themselves in terms of victims.

The purpose of this study has been to investigate how two female volunteers from two different NGOs help and support vulnerable women, who have been exposed to incest. This includes how these abused women and the picture of perpetrators are perceived and described by the volunteers. The study has also examined the collaboration with social services. The study results show that the volunteers within the two NGOs lack cooperation with social services, and that the work with support-seeking women can be perceived as both positive and negative. Positive experience is described by being a volunteer as part of an important change. Negative experience describes the volunteer as painful as it involves listening to, and taking part of these women's self-experienced stories, about their own experiences of incest. The work as a volunteer with support-seeking women, has been shown to offer support in various forms of support groups. The volunteer's task is to listen in these support groups and to confirm what the women seeking assistance are saying. The result has also shown that the women seeking support, are perceived as very afraid and degraded at the beginning of the meeting with the volunteers, but that they at the same time bear strength within themselves. The result also shows a lack of cooperation between the NGOs and social services. This is even though both activities work for the same clientele, which is the women seeking support. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur två kvinnliga volontärer från två olika frivilligorganisationer hjälper och stöttar kvinnor som har blivit utsatta för incest. Det inkluderar hur dessa utsatta kvinnor och även bilden av förövare upplevs och beskrivs av volontärerna, samt volontärernas samarbete med Socialtjänsten. Studiens resultat visar att volontärerna upplever att arbetet med stödsökande kvinnor kan upplevas som både positivt och negativt. Positiv upplevelse beskrivs genom att som volontär få vara en del av en viktig förändring. Negativ upplevelse beskriver volontären det som smärtsamt, då det innebär att lyssna till, och ta del av dessa kvinnors självupplevda berättelser, kring sina egna erfarenheter av incest. Arbetet som volontär med stödsökande kvinnor har visat sig gå ut på att erbjuda stöd i olika former av stödgrupper. Volontärens uppgift är i dessa stödgrupper att, lyssna samt bekräfta det som stödsökande kvinnor berättar. Resultatet har även visat att de stödsökande kvinnorna upplevs som väldigt rädda och nedbrutna i början av mötet med volontärerna, men att de samtidigt bär på en styrka inom sig själva. Resultatet visar också på ett bristande samarbete mellan frivilligorganisationerna och socialtjänst. Detta trots att båda verksamheterna arbetar för samma klientel, som är de stödsökande kvinnorna.

Denna studie har undersökt professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Ungdomar är mer utsatta för våld än vuxna människor och har man en intellektuell funktionsnedsättning är det större risk att man blir utsatt för sexuella övergrepp. Detta är ett problem som förekommer världen över och kan förebyggas i form av att professionella har rätt kunskap, får handledning och får stöd i verksamheten från bland annat riktlinjer och tydliga rutiner. Studiens syfte är att undersöka professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, vilket har landat i olika perspektiv. De perspektiven är professionella som arbetar med förövare av sexuella övergrepp och offer för sexuella övergrepp. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserats med tematisk analys visar resultat att det finns brister inom det svenska systemet och vårdkedjan för hur professionella ska arbeta med ungdomar och sexuella övergrepp. Det saknas kunskap, vägledning, styrdokument men också ett intresse från myndigheter att ansvara för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. / This study has examined the perspectives of professionals on sexual abuse and young people with intellectual disability. Young people are more exposed to violence than adults and young people with intellectual disability are shown to be at even higher risk of violence and sexual abuse. This is a problem that occurs worldwide and can be prevented in the form of professionals having the right knowledge, receiving guidance and receiving support in their profession from clear guidelines and routines. The purpose of the study is to examine professionals' perspectives on sexual abuse and young people with intellectual disability, which led to different perspectives. Those perspectives are professionals who work with perpetrators of sexual abuse and victims of sexual abuse. Through semistructured interviews that were analyzed with thematic analysis, the results that show that there are shortcomings within the Swedish system and the care chain for how professionals should work with young people and sexual abuse. There is a lack of knowledge, guidance, governing documents but also an interest from authorities to be responsible for young people with intellectual disability and sexual abuse.

I denna uppsats undersöks om samtyckeslagen från den 1 juli 2018 har haft en påverkan på domstolsaktörers konstruktion av offerskap, utifrån frågeställningen “Hur konstrueras offerskap av domstolsaktörer i våldtäktsmål före respektive efter införandet av samtyckeslagen?”. Konstruktionen av offerskap undersöks genom att analysera 20 domar i våldtäktsmål från Hovrätten över Skåne och Blekinge. Studiens teoretiska ramverk utgår från teori kring offerskap och feminism i kombination med forskning om faktorer som kan påverka synen på, och bedömningen av, offerskap. Studiens analysmetod utgår från Foucaults teori om diskurs och makt. Mer specifikt hur diskursen fungerar som utestängningsmekanismer genom stigmatisering men också skapar acceptans genom legitimering. Detta har analyserats genom att se på vad som explicit uttalas samt på vad som implicit underförstås i domarna. Resultatet visar att offerskap konstrueras kring fem diskurser, som inte bör förstås som åtskilda utan istället som sammanlänkade och dynamiska. Studien synliggör vidare ett diskursivt skifte från en våldsdiskurs innan samtyckeslagen till en nyansering av offerskap efter samtyckeslagens införande. Avslutningsvis betonas hur studiens resultat bidrar med ökad kunskap och förståelse kring konstruktionen och bedömningen av offerskap, vilket har potential att minska stigmatisering av våldtäktsoffer och öka deras rättssäkerhet. / This paper examines the impact of the new constent-based sexual offence legislation from 1 July 2018 on the construction of victimhood in rape trials in Sweden, based on the research question ”How is, and was, victimhood constructed by court members before and after the implementation of the new consent-based sexual offence legislation?”. With the aim of researching how victimhood is constructed, 20 rape trials from the Court of Appeal of Skåne and Blekinge are analysed. The theoretical framework draws upon theories of victimhood and feminism, in combination with research into factors that influence the perception of victimhood. The study’s analysis method is based upon Foucault's theory of discourse and power. More specifically, how discourses work as exclusion mechanisms through stigmatisation but also create acceptance through legitimisation. This has been analysed by looking at what is explicitly stated and implicitly implied in the verdicts. The study shows that victimhood is constructed around five discourses, which should not be seen mutually exclusive but rather as dynamic and interlinked. The study highlights a discursive shift away from a discourse on violence towards a nuanced view of victimhood after the implementation of the new legislation. The study concludes by considering how the result can contribute to an increased understanding of victim constructions and judgements, which has the potential to decrease rape victim stigmatisation and strengthen their legal rights.

The aim of this paper was to illustrate how private landlords perceives people with confidential personal information and their victim status. And look at how that could affect their willingness to offer a lease. The purpose of this paper was also to illustrate how contact persons close to the person with confidential personal information use strategies to support them in their search for housing. In addition, I will bring to light the consequences of not securing housing as a person with confidential personal information. With the use of a qualitative approach the empirical data was collected through semi-structured interviews with four contact persons who had several years of practice with people with confidentialinformation. The results were analyzed with intersectional theory and Nils Christies theory of the ideal victim. The results where then presented in seven themes. The results show that landlords find the confidential personal information as a signal for problems. It also shows that women with confidential personal information had an easier time finding housing than men in the same situation. The results also suggests that men with confidential personal information that has an immigrant background are at a further disadvantage.