Studien är en kvantitativ enkätundersökning och tar hjälp av tidigare forskning för att stryka dess resultat. Heder är ett ämne som ständigt är aktuellt och flera myndigheter i Sverige arbetar aktivt med att motverka det våld och förtryck som sker inom hederskulturer. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i attityder kring hur anställda inom socialtjänstens barn och ungdoms kontor ser på unga män gentemot unga kvinnor inom hederskulturer.  Studien är viktig då den påvisar attitydskillnader hos de anställda på socialtjänsten där de unga männen betraktas som mindre utsatta när det gäller dessa undersökta områden: skam, utfrysning, hot om våld, upplevelsen av våld, dubbelliv, tvångsäktenskap, offerskap och att tvingas styra sina familjemedlemmar i jämförelse med de unga kvinnorna. Fokuset i studien är att belysa de unga männens situation av att vara offer inom hederskulturer. Studien bidrar till att öka kunskapen om de unga männens situation men mer forskning inom området efterfrågas. / The study is a quantitative survey and takes the help of previous research to strengthen its results. Honor is a topic that is constantly relevant and several authorities in Sweden are actively working to counteract the violence and oppression that takes place in honor cultures. The purpose of the study is to investigate whether there are differences in attitudes about how employees in the social services' children and youth offices view young men in comparison with young women in honor cultures. The study is important as it shows differences in attitudes among employees in the social services where the young men are considered less vulnerable in these areas studied: shame, ostracism, threats of violence, the experience of violence, double life, forced marriage, being a victim and being forced to control their family members in comparison with the young women. The focus of the study is to shed light on the young men's situation of being a victim in honor cultures. The study contributes to increasing knowledge about the young men's situation, but more research in the field is requested.

Den här uppsatsen har behandlat diskurser på internetforumen Flashback Forum och Familjeliv kring mäns utsatthet för sexuella övergrepp. Syftet var att undersöka hur män som offer för sexuella övergrepp beskrev sina upplevelser av utsatthet samt analysera hur dessa utsagor bemöttes. Genom att dolt studera diskussionstrådar på internetforumen kunde olika diskurser som forumanvändarna använde identifieras. Dessa diskurser analyserades utifrån våldtäktsmyter, hegemonisk maskulinitet och teorin om ideala offer. Resultatet visade hur manliga offer konstruerade sig på olika sätt; de kunde erkänna händelsen men inte offerskapet, sätta sig i förhållande till förövaren eller jämföra med kvinnliga offer. De som bemötte männen uttryckte framförallt olika våldtäktsmyter där den vanligaste myten var att män inte kunde våldtas till skillnad från kvinnor. Att både offren själva och övriga användare jämförde offerskapet med kvinnliga offer tydde på en föreställning om att kvinnor blir tagna på allvar som offer, trots alla exempel på motsatsen. / This study has examined discourses on the internet forums Familjeliv and Flashback, about male victims of sexual assault. The purpose was to examine how male victims described their experiences of victimization and analyze how their stories were responded to. Through a hidden observation on internet forums we could identify different discourses that were used. These discourses were analyzed with different rape myths, hegemonic masculinity and theory of ideal victim. The study showed how male victims constructed themselves in different ways; some admitted to the event but not their victimhood, others compared their victimization with female victims. The users that answered the victims mostly expressed rape myths, the most common were that men can’t be raped unlike women. That both victims themselves and other users compared the victimization with female victims suggests a conception that women always get a legitimate status as a victim, despite all the examples of the contrary.

1 juli 2020 trädde en ny straffskärpningsgrund i laga kraft, som innebar att hedersmotiv ska utgöra en försvårande omständighet. Syftet med vår studie var att undersöka skillnaden mellan hur tingsrätten och åklagaren motiverar och argumenterar kring hedersmotivet i sex utvalda domar, innan och efter straffskärpningsgrunden. Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av dessa domar och valde ut materialet med hjälp av ett kriteriestyrt urval. De teorier vi valde att utgå från var det ideala offret och kulturkriminologi. Vår analys av domarna resulterade i ett flertal mönster, som exempelvis: kontrollbehov hos gärningspersonen och övervåld. Vi drog slutsatsen att både tingsrätten och åklagaren redan innan straffskärpningsgrunden tillkom tog hänsyn till hedersmotivet, på så sätt att man ansåg att brottet var särskilt hänsynslöst. / On the 1st of July 2020 a new increase in the severity of a penalty gained legal effect. This means that a crime where the motive is honour-related is supposed to be seen as an aggravating circumstance. The purpose with our study is to examine the difference between how the court and prosecutor motivates and argue around the motive before and after the increased penalty.The method we chose was a qualitative content analysis and we chose the sentences with a criteria-driven selection. The theories that we chose were the ideal victim and cultural criminology. Our analysis resulted in a few patterns: need of control from the perpetrator and assault. Our conclusion is that both the court and the prosecutor before the increased penalty took the honour-related motive into account because they saw the crime as especially ruthless.

Sexualbrott och sexuella trakasserier kan beskrivas som ett utbrett samhällsproblem, detta trots lagstiftning och verksamheter som arbetar förebyggande mot problemen. Syftet med studien har varit att undersöka hur offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp beskrivs, samt vilka argument som förs gällande deras trovärdighet. Vi har valt att genomföra studien på internetforumen Flashback och Familjeliv, detta då internet idag utgör en stor del av många människors vardag. Dessa forum utgör exempel på hur det offentliga samtalet förs gällande sexuella övergrepp samt dess offer och förövare. Genom en tematisk analys har vi lyckats identifiera fyra övergripande teman med underkategorier: argument om offrets trovärdighet, beskrivning av offer, argument om trovärdighet hos förövare samt beskrivning av förövare. Studien visar på att beskrivningar av offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp påverkar hur offer- och förövarskap konstrueras. Resultatet visar på att användarna i vår studie har etablerade uppfattningar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp. Dessa etablerade förväntningar påverkar i sin tur trovärdigheten hos både offer och förövare. För att studera detta har vi använts oss av genusteori, där vi gjort ett försök att belysa förhållandet mellan kön och makt. Vi har också använt oss av det idealiska offret som perspektiv för att tydliggöra hur etablerade förväntningar gällande offer samt förövare påverkar deras trovärdighet. Vi tänker att hur människor talar om offer för-, och förövare av- sexuella övergrepp har betydelse för det sociala arbetet, både det stödjande och förebyggande arbetet.

Studiens syfte var att undersöka valmanifest och hur politiker som röstades in i riksdagen år 2022 konstruerar utsatthet, brottsoffer och brottsofferideologier och vilka redan existerande diskurser som texterna bygger på. Som metod användes Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visade att utsatthet konstrueras i termer av (o)trygghet vilket reproducerar existerande diskurser från media. Brottsoffer konstruerades främst som kvinnor, unga och hela allmänheten. Uppmärksammade brottstyper var mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och gängkriminalitet. Brottsoffren bedömdes vara ideala vilket kan osynliggöra icke ideala offer, stereotypisera ideala offer som en homogen grupp med likartade behov, samt stärka bilden av offer som sårbara. Genom att konstruera hela befolkningen som potentiella offer kan det ingjuta rädsla och riskera att urvattnabegreppet brottsoffer. De mest framträdande brottsofferideologierna var omsorgideologin och vedergällningsideologin. Det råder konsensus bland partierna om ett stärkt brottsofferperspektiv, men ändå förefaller fokuset hamna på gärningsmannen och inte brottsoffret. / The study aims to investigate election manifestos from 2022 by how swedish politicans contructs vulnerability, crime victims and crime victim ideologies and which pre-existing discourses that are prevailing. Fairclough's critical discourse analysis was used as a method. The result showed that vulnerability is constructed in terms of (un)safety, which reproduces existing discourses. Victims were constructed as women, young and the general public. Mentioned crimes were men's violence against women, honor-related violence and gang crime. The victims deemed to be ideal, which can make non-ideal victims invisible, stereotype victims as homogeneous and strengthen the image of victims as vulnerable. By constructing the entire population as potential victims, it can instill fear and risk losing the concept of crime victims. The prominent victim ideologies were the ideology of care and retribution. There is consensus for a strengthened victim perspective,yet it appears to rather focus on the perpetrator and not the victim.

En del personer ses inte som brottsoffer i allmänhetens ögon trots att de är ett brottsoffer i juridisk mening. De som begår brott och de som blir utsatta för brott är ofta samma personer, vilket kallas överlappningen mellan brottsoffer och förövare. Polisen har kontakt med brottsoffer och kriminella personer dagligen och deras uppdrag är att göra skillnad för brottsoffer, att minska brottsligheten och att öka tryggheten. Syftet med studien var att försöka förstå hur polisen uppfattar kriminella personer som utsätts för brott. Studien hade en kvalitativ ansats och information samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem poliser i Mellansverige. Vad gäller polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer visade resultatet att en överlappning mellan brottsoffer och förövare var vanligt. Vidare beskrev de begreppet brottsoffer i juridiska termer vilket innebar att allmänna föreställningar om brottsoffer inte verkade påverka polisens syn på kriminellas legitimitet som brottsoffer. Sett till polisens resonemang om kriminella jämfört med icke-kriminella personer återfanns en skillnad i polisens bemötande. Polisen uppgav även att det fanns en skillnad mellan kriminella och icke-kriminella personer i form av trovärdighet samt avståndstagande från polisen och rättsprocessen.

I Sverige mördas 17 kvinnor om året av en man de är eller nyligen har varit i intimt förhållande med. Det innebär en kvinna var tredje vecka. Omständigheterna är oftast de samma. Separation, med kvinnan som drivande part. Mannen de lämnar är svartsjuk och av kontrollerande typ. Han har i situationen nästan alltid tydligt uttalade självmordstankar. Kvinnorna har vanligen sökt hjälp och i en del av fallen har man misslyckat med att identifiera deras riskfyllda situation. Genom att finna gemensamma nämnare hos kvinnorna eller i deras direkta närhet, kanske det går att förbättra riskbedömningen som görs när hon söker hjälp eller anmäler en utsatthet? Underlaget till arbetet består av domstolshandlingar och förundersökningar. Teoretiskt kan man titta åt både kriminologiska och sociologiska teorier. Genom kvalitativ systematisk dokumentanalys av nämnt material har en del resultat framkommit; storleken på kvinnan, hennes personlighet samt hennes ekonomiska situation. Vidare och för framtida forskning framkommer olika aspekter kring hur skyddsåtgärder för kvinnan fungerar. Eftersom grunden till resultaten i denna uppsats vilar på relativt få fall vore det även av intresse att göra samma arbete på större mängd material för att se om resultatens styrka håller eller försvagas, samt om det framkommer flera resultat. Intimt partnermord är ett signifikant problem som påverkar både individer och samhälle. 17 offer, 17 långtidsinkapaciterade män och ett ännu större antal barn som utan skuld tillskrivs ett livslångt lidande med konsekvenser för deras framtid, hälsa och välmående. / In Sweden, 17 women are murdered each year by a man they are or recently have been in an intimate relationship with. That means one woman every third week. The circumstances usually resemble. Separation initiated by the woman. The man she is leaving is most often a jealous and controlling type. He has clearly expressed suicidal thoughts, caused by the situation. A larger number of the murdered women did seek help, and in some of the cases authorities has been unsuccessful in identifying the risk situation. Perhaps one could improve the risk assessment done when she is seeking help or reporting vulnerability by finding common factors among the women or in their immediate surrounding? The source of information is court records and criminal investigations. Theoretically, one can look at both criminological and sociological theories. Through qualitative systematic document analysis of this material some findings emerged; the actual size of the woman, her personality and her financial situation. Furthermore, for future research, it reveals various aspects of the protective measures taken to keep the woman safe. Since the basis of the results in this paper rests on relatively few cases, it would be interesting to work with a larger amount of material. This could reveal if the results held their strength or weakened, and if there was more to be found. Intimate partner murder is a significant problem that affects both individuals and society. 17 victims, 17 men incapacitated for a long time and an even larger number of children that without guilt are attributed with a lifetime of suffering including a huge impact on their future health and wellbeing.

Bedrägerier mot äldre uppmärksammas allt mer och allt eftersom läggs ett större fokus på dessa brott. Äldre är en sårbar och utsatt grupp som kan skadas i högre utsträckning är andra vid bedrägeribrott. På grund av olika svårigheter med att utreda bedrägerier mot äldre så läggs dessvärre många av brotten ned. Därför har det blivit viktigare att fokusera på brottsprevention. Syftet med undersökningen är att klargöra hur medvetna äldre är när det kommer till brottsförebyggande åtgärder mot bedrägerier. Studien ska även undersöka vad äldre gör för att skydda sig mot denna typ av brott. Vidare ska undersökningen belysa Malmö kommuns brottsförebyggande arbete gällande bedrägeribrott mot äldre. I undersökningen har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med personer över 65 år. En intervju har även gjorts med en person som arbetar med service och trygghet på Malmö kommun. Studien redovisar att det finns en viss koppling mellan intresse för brottsförebyggande åtgärder och medvetenhet hos äldre. Om intresset saknas hos de äldre gällande brottsförebyggande åtgärder så är också medvetenheten lägre. Intresse för åtgärderna ser ut att öka först efter att individen själv eller någon i dennes omgivning blivit drabbad av bedrägeri. Beträffande Malmö kommuns brottsförebyggande åtgärder visade det sig att det saknas ett systematiskt arbete gällande bedrägerier mot äldre. Arbetet riktar sig istället mer mot hemtjänst genom att förebygga att personalen begår brott mot äldre. Med hjälp av resultaten i studien kan polis och andra myndigheter arbeta vidare på brottspreventiva program och åtgärder. Vidare kan undersökningen vara till hjälp för att fastställa hur brottsförebyggande åtgärder kan kommuniceras ut på bästa sätt. / Fraud against older people is becoming increasingly noticeable and more emphasis is placed on these crimes. Older people are a vulnerable and exposed group that can be injured to a greater extent than others in case of fraud. Due to various difficulties in investigating fraud against the elderly, unfortunately many of the crimes are put down. Therefore, it has become more important to focus on crime prevention. The purpose of the survey is to clarify how aware older people are when it comes to crime prevention against fraud. The study will also investigate what older people do to protect themselves against this type of crime. Furthermore, the investigation will highlight the Malmö municipality's crime prevention work on fraud against older people. In the survey, four qualitative interviews have been conducted with people over the age of 65. An interview has also been made with a person who works with service and security in Malmö municipality. The study shows that there is a certain link between interest in crime prevention and awareness among the elderly. If there is no interest in the existing crime prevention measures, consciousness is also lower. Interest in crime prevention seems to increase after the individual himself or someone in his environment has been deceived by fraud. Regarding Malmö municipality's crime prevention measures, it appeared that there is no systematic work on fraud against the elderly. Instead, the work is directed towards home care by preventing staff from committing crimes against the elderly. Using the results in the study, police and other authorities can work on crime prevention programs and actions. Furthermore, the survey may help to determine how best to communicate crime prevention.

Bakgrund: Män drabbas av våld i nära relationer. Då våld i nära relationer är ett samhällsproblem är det nödvändigt för sjuksköterskor att vara utbildade inom ämnet. Det är viktigt att sjuksköterskor kan identifiera och hjälpa människor, som har blivit utsatta för våld i nära relationer. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av att vara utsatta för våld i nära relationer. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Män som utsatts för fysiskt, sexuellt, psykiskt och ekonomiskt våld, led av både fysiska och psykiska påfrestningar. De fysiska konsekvenserna synliggjordes genom ärr och bandage. Det psykiska välmåendet påverkades negativt med beskrivningar om PTSD, självmordsförsök och förlust av självkänsla. Samhälleliga hinder som rädsla för att inte bli trodd, stigma och maskulina normer påverkade mäns förmåga att söka hjälp för våld i nära relationer. Män stod inför utmaningar med att övervinna stigmatisering som offer samtidigt som de navigerade genom förväntningar kring manlighet. Vissa män upplevde negativa reaktioner från sjukvårdspersonal och polis. Positiva och professionella reaktioner från formella tjänster var avgörande för att skapa förtroende och ge männen det stöd de behövde. Slutsats: Våld i nära relationer orsakar fysiska och psykiska men för män. Samhällets normer och stigmatisering av manlighet hindrar dem från att söka hjälp. För att effektivt stödja och skydda dessa män krävs ett förändrat synsätt, ökad medvetenhet och utbildning för sjuksköterskor. Ytterligare forskning behövs för att förstå upplevelserna av våld i nära relationer och utveckla förebyggande åtgärder. / Background: Men can be victims of intimate partner violence. Intimate partner violence is a societal issue, it is necessary for nurses to be educated on the subject. It is important for nurses to be able to identify and help individuals, who have been exposed to intimate partner violence. Aim: To describe men's experiences of being victims of intimate partner violence. Method: A descriptive literature review based on 11 scientific articles with a qualitative approach. Results: Men who have experienced physical, sexual, psychological, and economic violence suffered both physical and psychological harm. The physical consequences were manifested through scars and bandages. Their mental well-being was negatively impacted, with descriptions of PTSD, suicide attempts and loss of self-esteem. Societal barriers such as fear of not being believed, stigma, and masculine norms affected men's ability to seek help for intimate partner violence. Men faced challenges in overcoming the stigmatization as victims while navigating expectations around masculinity. Some men experienced negative reactions from healthcare professionals and police. Positive and professional responses from formal services were crucial in building trust and providing the support these men needed. Conclusion: Intimate partner violence causes physical and psychological harm to men. Societal norms and the stigma surrounding masculinity prevent them from seeking help. To effectively support and protect these men, a changed perspective, increased awareness and education for nurses are required. Further research is needed to understand the experiences of violence in close relationships and to develop preventive measures.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur stråklärare designar användningen av musikteoretiska moment i enskild stråkundervisning. För att undersöka detta har ett antal lektioner med lärare i stråk videoinspelats som datainsamlingsmetod. Dessa videoinspelningar har sedan analyserats med en socialsemiotisk utgångspunkt och med hjälp av multimodal analysmetod. Studien har en kvalitativ forskningsansats med socialkonstruktionistisk ontologisk och epistemologisk utgångspunkt. I resultatet framkommer lärares multimodalitet i undervisningen, stråklärare designade användningen av musikteoretiska moment genom att integrera olika semiotiska resurser för att tillämpa musikteori. I resultatet lyfts även lärares representationer av olika musikteoretiska moment samt vilka semiotiska resurser lärarna använder och vilken funktion de fyller i samspel med elever. Dessa resurser inkluderade visuell representation av noter, muntlig kommunikation och kroppslig gestaltning av musikaliska begrepp. Resultatet diskuteras i relation till tidigare nämnd litteratur om musikteori och musikundervisning, i resultatet beskrivs också vilka möjligheter eller begränsningar som kan finnas i lärarnas representationer av olika musikteoretiska moment samt meningserbjudande. Genom att betrakta musikteorin ur ett socialsemiotiskt perspektiv kan stråklärare bli medvetna om hur de designar musikteoretiska moment med eleverna och anpassa sin undervisning för att främja en djupare förståelse av stråkinstrumentet och musikens språk. / The purpose of this study is to investigate how string teachers design the use of music theoretical moments in individual string education. To examine this, several lessons with string teachers were video recorded as data collection method. The video recordings were then analysed using a social semiotic approach and the multi-modal analysis method. The study adopts a qualitative research approach with a social constructionist ontological and epistemological perspective. The results show the teachers' multimodality in their teaching, as string teachers designed the use of music theory concepts by integrating different semiotic resources to apply music theory. The result also highlights teachers' representations of various music theoretical moments and the semiotic resources they use as well as the function these resources serve in interaction with students. These resources included visual representation of notation, verbal communication, and bodily embodiment of musical concepts. The results are discussed in relation to previously mentioned literature on music theory and music education. The findings also describe the possibilities or limitations that may exist in teachers' representations of various music theory concepts and their offering of meanings. By considering music theory from a social semiotic