Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur stråklärare designar användningen av musikteoretiska moment i enskild stråkundervisning. För att undersöka detta har ett antal lektioner med lärare i stråk videoinspelats som datainsamlingsmetod. Dessa videoinspelningar har sedan analyserats med en socialsemiotisk utgångspunkt och med hjälp av multimodal analysmetod. Studien har en kvalitativ forskningsansats med socialkonstruktionistisk ontologisk och epistemologisk utgångspunkt. I resultatet framkommer lärares multimodalitet i undervisningen, stråklärare designade användningen av musikteoretiska moment genom att integrera olika semiotiska resurser för att tillämpa musikteori. I resultatet lyfts även lärares representationer av olika musikteoretiska moment samt vilka semiotiska resurser lärarna använder och vilken funktion de fyller i samspel med elever. Dessa resurser inkluderade visuell representation av noter, muntlig kommunikation och kroppslig gestaltning av musikaliska begrepp. Resultatet diskuteras i relation till tidigare nämnd litteratur om musikteori och musikundervisning, i resultatet beskrivs också vilka möjligheter eller begränsningar som kan finnas i lärarnas representationer av olika musikteoretiska moment samt meningserbjudande. Genom att betrakta musikteorin ur ett socialsemiotiskt perspektiv kan stråklärare bli medvetna om hur de designar musikteoretiska moment med eleverna och anpassa sin undervisning för att främja en djupare förståelse av stråkinstrumentet och musikens språk. / The purpose of this study is to investigate how string teachers design the use of music theoretical moments in individual string education. To examine this, several lessons with string teachers were video recorded as data collection method. The video recordings were then analysed using a social semiotic approach and the multi-modal analysis method. The study adopts a qualitative research approach with a social constructionist ontological and epistemological perspective. The results show the teachers' multimodality in their teaching, as string teachers designed the use of music theory concepts by integrating different semiotic resources to apply music theory. The result also highlights teachers' representations of various music theoretical moments and the semiotic resources they use as well as the function these resources serve in interaction with students. These resources included visual representation of notation, verbal communication, and bodily embodiment of musical concepts. The results are discussed in relation to previously mentioned literature on music theory and music education. The findings also describe the possibilities or limitations that may exist in teachers' representations of various music theory concepts and their offering of meanings. By considering music theory from a social semiotic

Media kan genom sin gestaltning av offer påverka hur samhället ser på offer vilket i sin tur kan påverka människors rädsla för brott. Studier har visat att rädslan tenderar att öka när offret framställs som en vanlig person. Studier visar också att de offer som anses vara ideala offer lättare får mer medial uppmärksamhet och sympati av läsaren. Stor medial uppmärksamhet får också mord, särskilt med säregna drag, exempelvis där gärningspersonen är en kvinna.  Studiens syfte var att undersöka hur offer för dödligt partnervåld framställs i media samt hur framställningen skiljer sig beroende på om offret är man eller kvinna.  Studiens teoretiska utgångspunkt var Christies teori om det ideala offret samt gestaltningsteorin. Metoden bestod av kvalitativ tematisk analys där datan bestod av totalt 119 artiklar från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. 91 av artiklarna avsåg kvinnliga offer och 28 artiklar avsåg manliga offer. Efter insamling och kodning av materialet kvarstod sex teman; Det “vanliga” offret som levde ett “vanligt” liv, Det utsatta offret, Offret som inte ville leva med gärningspersonen, Offret som (delvis) ansvarig för sin utsatthet, Det underlägsna offret och Fåtalet offer som sökt hjälp. Resultatet visade att kvinnor som offer i större utsträckning än män beskrevs vara svaga, vara upptagna med en respektabel aktivitet vid dådet samt vara utsatta för våld i olika form av sin gärningsperson även innan dådet, och de gestaltades även som rädda för gärningspersonen. Det framkom även avseende manliga offer att de var fysiskt svaga jämfört med sin kvinnliga gärningsperson, men att de trots det inte framställdes som ideala offer. Generellt framställdes kvinnor som ideala offer i större omfattning än manliga offer.

Studiens syfte var att utifrån Nils Christies teori om det ideala offret, i kombination med ettgenusteoretiskt perspektiv analysera hur offer och gärningspersoner framställdes i TV-serien I Am a Killer. Den valda analysmetoden var tematisk analys. Studien visade att Christies idealtyper inte var vanligt förekommande, och att Christies icke-idealtyper var dominerande. Vidare visade studien att offer såväl som förövare inte framställdes olika utifrån deras könstillhörighet. Slutsatserna som gjordes var att Christies teori om idealtyper inte gick att applicera fullt ut på riktiga människor. I stället visade sig termen rollblandning vara mer tillämplig på verkliga människor och fall. Vidare var stereotypa idéer och föreställningar om män respektive kvinnor till viss del förekommande i materialet. Tidigare forskning gällande framställningen av kvinnliga offer och gärningspersoner samt manliga offer och gärningspersoner bekräftades till viss del men inte fullt ut. / The purpose of the study was to analyze how victims and offenders were portrayed in the Netflix series I Am a Killer, through Nils Christie’s theory of the ideal victim in combination with a gender theoretical perspective. The chosen method of analysis was a thematic content analysis. The study showed that Christie’s ideal types were not common and that non-ideal victims and offenders dominated. Furthermore, the study did not show that victims and offenders were portrayed differently based on their gender. The conclusions made were that Christie’s ideal types were not applicable in the realm of reality, the roles ”victim” and” offender” were generally intertwined which made the term victim-offender overlap more useful and accurate. Furthermore, stereotypical ideas regarding men and women were somewhat present in the material. To a certain extent that confirmed previous research regarding the portrayal of gender in media as well as in victimization and perpetratorship.

Den här studien undersöker hur två mordfall gestaltas i svensk kvällspress, specifikt Aftonbladet och Expressen. Detta genom att undersöka mordet på 19-åriga Tova Moberg och mordet på 21-åriga Tove, två fall som fått stor uppmärksamhet i media. För att uppnå studiens mål har vi formulerat fyra frågeställningar som besvaras i studien: 1) Hur gestaltas fallet Tova Moberg och fallet Tove i Aftonbladet och Expressen? 2) Beskrivs offren och förövarna med könsstereotypa egenskaper? Vilka i så fall? 3) Hur gestaltas relationen mellan gärningspersonen och offret? 4) Finns det skillnader i gestaltningen av gärningspersonen mellan de två fallen? Ett teoretiskt ramverk, som involverar gestaltningsteori och genusteori, har använts för att besvara frågeställningarna. Sexton artiklar har analyserats och kodats genom tematisk analys. Resultatet visar att gestaltningen av fallen skiljer sig markant när det gäller gestaltningen av både offer och gärningsperson. De könsstereotypa attribut som tillskrivs offer och förövare kan ha en inverkan på offrets status samt i vilken grad offrets skuldbeläggs. Vidare visar resultatet att båda mordfallen beskrivs i ett sken av en konfliktfylld relation mellan offer och gärningsperson. Sammanfattningsvis tenderar undersökta nyhetsmedier att tillskriva aktörerna vissa egenskaper och beteenden där brotten betraktas som individuella problem snarare än strukturella problem. Mordfallen gestaltas, i undersökta medier, på ett episodiskt vis.

Nyhetsmedia är samhällets länk till kunskap och förståelse om brott, och de har makten att påverka denna förståelse, bland annat genom hur de porträtterar brottsoffer. Ett potentiellt nytt fenomen inom gängkriminaliteten i Sverige, som framhävts i nyhetsmedia, under 2023 är att gängvåldet riktats mot de gängkriminellas anhöriga. Denna studie ämnar undersöka hur nyhetskällorna Aftonbladet, Expressen och TV4 porträtterar olika brottsoffer för dödligt skjutvapenvåld beroende på om de har en anhörig med koppling till gängkriminalitet eller inte. Studien tillämpar en tematisk analys på sammanlagt 78 webbartiklar för fyra olika brottsoffer, två brottsoffer med anhöriga kopplade till gängkriminalitet och två brottsoffer utan sådan koppling. I analysen används teorin om ideala offer och stigmatiseringsteorin som teoretiska ramverk för att placera nyhetsartiklarna i ett sammanhang. Studiens resultat visar att porträtteringen av brottsoffer skiljer sig mellan nyhetskällorna. Aftonbladet skildrar i stor utsträckning brottsoffrens personlighet, medan Expressen är mer selektiv i porträtteringen av brottsoffren. Slutligen är TV4:s porträttering, utöver ålder och kön, knapphändig. Det påvisas således inga skillnader i Aftonbladets porträtteringar vare sig de är anhöriga till gängkriminella eller ej. Expressen å andra sidan porträtterar brottsoffren som är anhöriga till gängkriminella som mer avpersonifierade än icke-anhöriga brottsoffer. Det går däremot inte att dra några slutsatser om eventuella skillnader i TV4:s porträttering.

The aim of this bachelor thesis was to examine how the Swedish newspaper Aftonbladet represented the leading characters in the reporting about the murder of Yara Alnajjar. The questions examined were: How is Yara, the perpetrators and the municipality of Karlskrona represented in Aftonbladet? How is the relationship between the leading characters of the texts constructed? And what is the relationship between the characters and the audience?  To approach this we made a discourse analysis of ten texts from Aftonbladet, all related to the tragic series of events that costed Yara Alnajjar her life.  The result showed that Yara Alnajjar was represented as a classic victim-hero who’s only job was to be small, innocent, defenseless and to gather sympathy from the audience. And even though she had a different cultural background she became a part of “us”. The female perpetrator was, in contrast to the victim, represented as a mad non-woman. Discredited through her odd behaviour which contained both evil and sad moments. Next to her was the male perpetrator who, despite also being sentenced for the murder, gathered sympathy from the audience. As well as being represented as someone in the deep regret and sadness. The municipality of Karlskrona in return was both given blame for their non-actions and forgiven despite it, since Aftonbladet considered them to have tried to help.  We discovered that the media constructions in Aftonbladet were embedded with roles, archetypes and myths. It also showed that not everyone would fit into their roles so easily.

Syftet med avhandlingen är att, ur ett vårdvetenskapligt, och ett i detta inkluderat vårdteologiskt perspektiv, belysa innebörden av fenomenet tröst och hur tröst förhåller sig till lidande och vård. Det görs i två empiriska intervjustudier med vårdare och äldre vårdtagare samt en tredje delstudie som analyserar tröst såsom den framstår i Jobs bok i Gamla testamentet. Dessa delstudier behandlar vårdares upplevelse av tröst och att trösta, äldre vårdtagares upplevelse av tröst samt Jobs upplevelse av tröst. Metodologiskt har forskningen sin utgångspunkt i fenomenologi och hermeneutik. En fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Paul Ricoeur, har använts för textanalyserna. I avhandlingen behandlas också det som är signifikant för poetisk och religiös text. De metaforer som förekommer i de empiriska delstudierna med vårdare och äldre analyseras för att ta tillvara det överskott av mening som metaforer, enligt Ricoeur, kan uttrycka. Resultatet visar fem övergripande innebörder: Den motsägelsefulla trösten, Den sammanbindande trösten, Den stumma trösten, Den okontrollerade trösten och Den vilsamma trösten. En vårdande tröst är motsägelsefull såtillvida att den innebär dels att den lidande överlämnar sitt lidande till någon annan, dels att lidandet kan ges tillbaka för att lidas. Tröst kan således vara att lida. En sammanbindande tröst är närvarande, d.v.s. är hos den lidande och utgår från dennes lidande. Denna tröst kännetecknas av djup gemenskap, en upplevelse av att vara förstådd på ett djupare sätt. Resultatet visar också en tröst som är stum. Denna tröst svarar inte an på den lidandes upplevelse av sitt lidande, är oformlig och saknar följsamhet för lidandet. Ett exempel på en stum och icke-vårdande tröst är vännernas tröst i Jobs bok. Denna tröst förmår inte trösta därför att den inte är där Job är, d.v.s. i hans upplevelse av sitt lidande. Vidare framstår en vårdande tröst som okontrollerad därför att den dels är spontan, dels bistår den lidande att släppa kontrollen över lidandet. Att släppa kontrollen innebär bl.a. att den lidande ger upp försöken att förstå lidandet för att istället låta det oförståeliga vara oförståeligt. Genom att ge upp det som på olika sätt binder lidandet infinner sig en tröstande och hälsobringande vila i eller från lidandekampen. Resultatet som helhet tolkas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv som vårdgemenskap, tro, hälsa och offer. Tröst som hälsa förstås utifrån en teoretisk modell, inspirerad av Katie Erikssons ontologiska hälsomodell. Filosofiskt-etiskt belyses forskningen utifrån företrädesvis Emmanuel Levinas. Resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning och i förhållande till vårdvetenskap, samhälle och vård. / The aim of the thesis is, from a caring science perspective including a caring theology perspective, to illustrate the meaning of the phenomenon consolation and how consolation relates to suffering and care. Two studies were completed where staff and elderly care receivers were interviewed and a third study focused on an analysis of consolation as it is presented in the Book of Job in the Old Testament. These studies deal with carers’ experiences of consolation and consoling, elderly care receivers’ experiences of consolation, and Job’s experience of consolation. Phenomenology and hermeneutics form the basis for the methodological approach. A phenomenological-hermeneutic method, inspired by Paul Ricoeur, has been used for the text analyses. The thesis also covers significant aspects of poetical and religious texts. The metaphors that occur in the interview studies with the carers and the elderly are analysed in order to take care of the excess of meaning that,according to Ricoeur, can be expressed in metaphors. The result show five overall meanings: The contradictory consolation, The bonding consolation, The mute and rigid consolation, The uncontrolled consolation and The restful consolation. A caring consolation is contradictory in the sense that it entails that the sufferer on the one hand passes on his or her suffering to someone else and on the other hand that the suffering can be returned to be suffered. Consolation can thus entail suffering. The bonding consolation is present, i.e. is with the sufferer and is based on that person’s suffering. This consolation is characterised by a close fellowship, a feeling of being understood at a deeper level. The results also reveal a consolation that is mute and rigid. This consolation does not respond to the sufferer’s experience of his or her suffering, is shapeless and therefore unable to follow the suffering. An example of a mute, rigid and non-caring consolation is the consolation of the friends in the Book of Job. This consolation is not capable of consoling because it does not correspond to where Job is, i.e. in his experience of his suffering. A caring consolation is also uncontrolled because it is on the one hand spontaneous and on the other hand helps the sufferer to lose control over the suffering. To lose control entails, amongst other things, the sufferer giving up trying to understand suffering and instead lets that which is incomprehensible be incomprehensible. A consoling and health-bringing rest in or from the struggle with suffering presents itself by giving up what in various ways is tied to the suffering. The result as a whole is interpreted from a caring science perspective with the following important concepts: caring relationship, faith, health and sacrifice. Consolation as health is considered on the basis of a theoretical model inspired by Katie Eriksson’s ontological health model. The research is also illustrated from a philosophical-ethical perspective, mainly based on the work of Emmanuel Levinas. The findings are discussed in relation to previous research and also to caring science, society and care. / <p>With English summary</p>

Den här studien är en totalundersökning av hur svenska tryckta medier skrivit om europeiska kvinnor som anslutit sig till Islamiska staten (IS), under perioden 1 januari 2015 till 11 april 2016. Studien bygger på två metoder, kvantitativ innehållsanalys av 96 artiklar och kritisk diskursanalys på sex uppslag. Vi har valt en eklektisk ansats i vårt teoretiska ramverk och haft utgångspunkt i fyra teorier, gestaltningsteori, genusteori, kriminologisk teori om det idealiska offret samt postkolonial teori om skapandet av ”den andra”. Frågorna som besvaras berör hur kvinnor som ansluter sig och deras handlingar framställs och hur man kan förstå varför kvinnorna framställs på det sättet. Studien visar att i 65 % av artiklarna ger medierna tydliga förklaringar till varför subjekten anslutit sig, men endast i 9 % av artiklarna vi har gått igenom framställs subjekten som att de fattat ett eget medvetet beslut. I övrigt fann vi fyra typiska inramningar kring kvinnors anslutande till IS. Dessa är att hon har blivit lurad dit, att hon gör det för en partner, att hon åker för att hon har en tom tillvaro hemma och att hon har lockats via internet. I undersökningen kommer vi också fram till att subjekten sällan själva får komma till tals. Kvinnorna som har anslutit sig eller som varit på väg att ansluta sig framställs nästan genomgående som att de fallit offer för IS propaganda. Med vårt teoretiska ramverk förstår vi att kvinnorna inte skrivs om som gärningsmän för att de framställs med stereotypt kvinnliga egenskaper. Kvinnorna framställs som antingen ofullständiga eller som att vara i motsats till det som männen är. I en dikotom relation till mannen tillskrivs kvinnorna egenskaper såsom passiv, underordnad, svag och irrationell.

<p>In today’s society, there is a growing interest in, and demand for Corporate Social Responsibility (CSR). Reasons for this can be multinational corporations’ increasing influence on world economy as well as scandals revealing horrible working conditions in different industries. In spite of the fact that the demand for CSR is growing, there has always been critics. The most influential critic is Noble Prize winner Milton Friedman, who claims CSR to be a waste of stockholders’ money. However, several articles claim, opposite Friedman, that CSR rather increases a company’s financial performance in the long run. These claims have made us curious about in what way CSR is related to a company’s performance. Moreover, it has led to us wanting to find out how CSR can influence customer perceptions on a product or service offering, and how these influenced perceptions affect company performance.</p><p>In order to concretize our problem we have chosen to use the clothing industry as a framework for our study. The choice of industry has its reasons in an increasing public interest in how clothes are manufactured, which is largely because of continuous scandals concerning poor working conditions in the clothing industry.</p><p>To find out how CSR can influence customer perceptions and company performance we have studied literature concerning the subject. Furthermore, these theoretical studies have led to us coming up with a model for how CSR can influence customer perceptions and ultimately affect company performance. This model is influenced by Heskett, Jones, Loveman, Sasser and Schlesinger‘s (1994) the Service-Profit Chain as well as by Carroll’s (1991) Pyramid of CSR and Levitt’s (1980) Total Product Concept. We call the model the Value Linking Chain and it depicts how different elements are put into an offer. Furthermore, how this offer is evaluated, both before and after the purchase, by customers and how those evaluations affect the company performance. In order for us to test this model empirically, we have interviewed representatives from companies, customers and non-government organizations.</p><p>The analysis indicates that customers are ready to boycott companies that do not behave socially responsible. This has lead to us widening our theoretical scope and revising the Value Linking Chain, which evolved into the CSR-Performance Chain.</p><p>In conclusion, CSR can influence customer perceptions on a product or service offering and in the end affect company performance through the links in the CSR-Performance Chain. Furthermore, we have found that companies’ level of CSR must lie on or above customers’ baseline (i.e. minimal acceptable level) in order for them to avoid boycotts, since boycotts affect company performance negatively.</p>

Turnkey contract is a commonly used form of contract for procurement of projects, however not so common when it comes to rail infrastructure, because railway installations are so complex and makes greater demands on availability and traffic safety. Performance contracts have occurred in railway projects for a long time. The Swedish Transport Administration has received directives from the government to push for increased productivity and increased degree of innovation in the construction industry. The Swedish Transport Administration has the ambition to transform its role as a client to create the conditions for the market and its driving forces for increased innovation and productivity by handing over a greater commitment and responsibility to the contractors. A strategic primary focus is to increase the proportion of turnkey projects within the construction industry. Contracts relating to investments between 25-500 million will be procured through turnkey projects. The purpose of this report is to identify how the market views the specifications with emphasis on object-specific technical description, its calculability, structure and clarity. The section that has been analyzed in this report is the construction of the freight line between Stenkumla - Dunsjö that is part of the whole distance between Hallsberg - Degerön. Interviews were conducted with entrepreneurs who have participated in the bidding contest. The purpose of the interviews was to get the contractors' views on the specifications that can be taken into account in future projects. Responses will be analyzed by the Swedish Transport Administration and taken into account for the development of future specifications in turnkey contracts for the construction industry. OTB for the route Stenkumla - Dunsjö, entrepreneurs are not allowed to come up with innovative solutions, since the specifications contain many technical solutions specified by the Swedish Transport Administration. The contractors want more freedom in the specifications in order to provide innovative solutions. One reason that there are many technical solutions in this project is because, the project was meant to be procured as performance contract and Traffic Authority had already planned a lot before they decided to purchase it as Turnkey contract. / Totalentreprenader är vanligt förekommande entreprenadformen vid upphandling av projekt dock inte så vanligt när det gäller järnvägsanläggningar eftersom järnvägsanläggningar är så komplexa och ställer större krav på tillgänglighet och trafiksäkerhet. Utförandeentreprenader har varit entreprenadformen som har förekommit vid järnvägsprojekt under en längre tid. Trafikverket har fått direktiv från regering att verka för ökad produktivitet och ökad innovationsgrad i anläggningsbranschen. Trafikverket har som ambition att förändra sin roll som beställare för att skapa förutsättningar för marknaden och dess drivkrafter till ökas innovation och produktivitet genom att överlämna ett större åtagande och ansvar till entreprenörerna.   En strategisk huvudinriktning är att öka andelen totalentreprenader inom anläggningsbranschen. Entreprenader som avser investeringar mellan 25 – 500 Mkr ska 50 % av entreprenaderna upphandlas genom totalentreprenader. Syftet med denna rapport är att kartlägga hur marknaden ser på förfrågningsunderlaget med tonvikt på det objektspcifik tekniska beskrivningen, dess kalkylbarhet, struktur och tydlighet. Sträckan som har i denna rapport analyserat är byggnationen av godsstråket mellan Stenkumla – Dunsjö som är en del av hela sträckan mellan Hallsberg – Degerön. Intervjuer har utförts med entreprenörerna som har deltagit i anbudstävlingen. Syftet med intervjuerna har varit för att få entreprenörernas synpunkter på förfrågningsunderlaget som kan tas hänsyn till i kommande projekt.  Svaren kommer analyseras av Trafikverket och tas i hänsyn till utvecklingsarbetet av framtida förfrågningsunderlag inom totalentreprenader för anläggningsbranschen. OTB för just sträckan Stenkumla – Dunsjö, tillåts inte entreprenörerna komma med innovativa lösningar eftersom förfrågningsunderlaget innehåller många tekniska lösningar som angivits av Trafikverket. Entreprenörerna vill ha mer frihet i förfrågningsunderlagen för att kunna bidra med innovativa lösningar. En anledning till att det finns många tekniska lösningar i detta projekt är att det finns en beslutad järnvägsplan. Järnvägsplanen styr utformningen av anläggningen.