Syftet med uppsatsen Utomhuspedagogik som en arena för praktisk kunskap äratt undersöka fritidshemslärarnas uppfattning om på vilket sätt utomhuspedagogik bidrar till barns lärande. Resultatet avundersökningen visar att utomhuspedagogik kan vara ett lärande komplement till inomhusundervisning och ett sätt för fritidshemslärarna att komplettera skolan. Undervisningen utomhus bidrar till att öka elevernas lärande, sociala utveckling och hälsa. Jaghar i uppsatsen använt mig av semistrukturerade intervjuer med praktiserande fritidshemslärare. Jag har analyserat intervjuerna genom filosofen John Deweys syn på praktisk kunskap där handling, teori och reflektion binds samman. / The purpose with this thesis is to investigate how leisure-time teachers perceive outdoor teaching and how it contributes to the learning process amongst primary school students. The findings indicate that outdoor teaching can be a useful complement to traditional classroom teaching and it also enables leisure-time teachers to be involved in the educational process. Outdoor teaching has been proven to have a positive effect on student’s cognitive learning, social development and general health. In my thesis I have used semi-structured interviews with practicing leisure-time teachers. The thesis uses John Deweys views on practical knowledge to analyze the interviews.

Denna uppsats är till sin form en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker en normkritisk jämlikhetsarbetares praktiska kunnande och yrkesvillkor. Författarens egen yrkeserfarenhet finns med i form av en berättelse från ett genusprojekt inom högre skådespelarutbildning. Denna dilemmasituation bildar utgångspunkt för ett undersökande i dialog med historiska och samtida tänkare och praktiker. Framträdande i undersökningen är Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis – den praktiska klokheten. Undersökningen beskriver några av de komplexiteter som finns i att bedriva ett arbete som utmanar maktordningar i en organisation och visar att det krävs praktisk klokhet för att hantera motstånd, starka känslor och våld. / This reflective scientific essay examines the practical knowledge of the equality worker involved with anti-oppressive education in a Swedish context, where the term “norm critique” is used. The writers personal experience is included in the work, in the form of a narrative from a “messy situation” in a project centered on gender perspectives in actor training. This dilemma is the starting point for an inquiry in dialogue with contemporary and historical thinkers and practitioners. Prominently in the essay is Aristotle's term for skill and practical wisdom, phronesis. The inquiry describes some of the complexities that lies in doing counter hegemonic work within organizations and it shows that this kind of work demands practical wisdom to be able to handle resistance, strong emotions and violence.

The name of this essay is “’Just’ go play – A scientific essay of children’s free play in nature”. Its purpose is to investigate what happens to us educators, and what we can see in children’s free play in nature, when we adopt a more observing and inquiring attitude and when the children steer their own play. The background to my interest in this is that I have been reflecting over the fact that my team organizes many activities, organized by us educators, and that I have a feeling that I am missing something in the children’s play and learning. My starting point consists of three essays, where I first depict two activities, organized by educators, and after that a situation where I follow and participate in the children’s play on their terms. Based on this I ask the following questions: Which learning and what experiences can we observe in the children’s free play in nature, by interpreting their actions, when us educators take a more flexible approach? What practical knowledge does an educator, who encourages free play, need? What abilities need to be strengthened, unlike an educator who is focused on the measurable, or what can be shown outwardly to others? Except reflecting over my experiences I have used participant observation of the child group. I was was filming the child group while playing, and taking notes on conversations between us educators. During the process, I decided to also let my colleagues film. My theoretical approaches are the theory of practical knowledge and theory of play, and my study has the form of an essay. I reached the conclusion, that we discovered new things in the children’s play; that the play went more harmonically, when we didn’t take the lead, and that us educators got calmer and more concentrated. The practical knowledge which us educators need is a responsive attitude towards children’s play, and a gaze which not only sees what’s apparent, but also perceives that which is not immediately obvious. / Denna uppsats heter ”Att ’bara’ få leka – En vetenskaplig essä om barns fria lek i naturen”. Syftet med den är att undersöka vad som händer med oss pedagoger, och vad vi får syn på i barnens fria lek i naturen, när vi intar ett mer observerande och medforskande förhållningssätt och då barnen styr leken. Intresset har väckts i och med att jag reflekterat över att mitt arbetslag har många pedagoginitierade lekar i naturen och i känslan av att jag missar något i barnens lek och lärande. Min utgångspunkt är tre gestaltningar, där jag först skildrar två pedagoginitierade aktiviteter i naturen, och därefter en situation då jag följer med i barnens lek på deras villkor. Med utgångspunkt i detta har jag följande frågeställningar: Vilket lärande och vilka upplevelser kan jag och vi se hos barnen i deras fria lek i naturen genom att tolka deras handlande, då vi pedagoger intar ett följsammare förhållningssätt? Vad är det för praktisk kunskap som en pedagog, som ska uppmuntra den fria leken, behöver? Vad är det för förmågor som behöver stärkas, till skillnad från en pedagog som är fokuserad på det, mätbara eller det som går att visa upp utåt mot andra? Förutom att reflektera över mina erfarenheter har jag använt mig av deltagande observation av barngruppen; jag har filmat barnen i deras lek, och dessutom gjort anteckningar av samtal oss pedagoger emellan. Under processen bestämde jag mig för att även mina kollegor skulle få filma. Mina teoretiska ansatser är den praktiska kunskapens teori samt lekteori, och uppsatsen är skriven i essäform. Vad jag kom fram till var att vi upptäckte nya saker i barnens lek, att leken blev mer harmonisk då vi inte styrde den, samt att vi som pedagoger blev lugnare och mer koncentrerade. Den praktiska kunskap som vi pedagoger behöver är en mer lyhörd hållning gentemot barnens lek och en blick som uppfattar det diffusa och inte endast det uppenbara.

<p>I den kvalitativa studien undersöks vad som ligger till grund för bedömning i fyra ämnen inom gymnasieskolan. De ämnen som undersöks är teater, idrott- och hälsa, hotel- och restaurang samt träteknik. Intervjuer med lärare visar att det läggs stor vikt vid bedömning av processen i den dagliga undervisningen, dvs. närvaro, samarbete, ansvar, behov av handledning, självständighet och ambition. Även den produkt eller det slutresultat som undervisningen leder fram till tas med i bedömningen. Lärarna uttrycker även att teoretiska aspekter på undervisningen såsom faktakunskaper, analys, att problematisera och reflektera är underlag för bedömning. Personlig färdighet, talang, förkunskaper samt att kunna göra kopplingar till yrket dvs. elevens förmåga att tillämpa sina kunskaper väger även det in i bedömningen. Observationer vid omdömessamtal samt analys av skriftliga omdömen visar att det är processen som får mest utrymme i bedömningen. För att dokumentera och avgöra om eleven nått målen för undervisningen använder sig lärarna av anteckningar men även den produkt eller det resultat som består. Lärarna beskriver även att de genom kommunikation med eleverna och genom att uppmärksamma hur elever reflekterar kring uppgifterna gör bedömningar. Lärarna uttrycker att de skulle önska att de kunde arbeta mer med bedömning men det som hindrar de är fram för allt tiden, att man upplever att man i så fall skulle behöva strukturera om eller göra avkall på viss undervisning. Andra hinder som lärarna beskriver är att man är fast i vissa traditioner vad gäller undervisning och organisation. Dessutom beskriver lärarna att de saknar tydlighet hur de själva kommunicerar mål och betygskriterier till eleverna.</p>

A study on skills among healthcare workers investigates how healthcare workers use skills in difficult caring contexts, aiming to describe how practical knowledge is employed in decision making in occuring situations. The dialogue seminar method, with it’s elements of reading and writing to explore practical knowledge, was used to gather information. Contributing healthcare workers represent a multiplicity of experiences and perspectives. Their narratives on caring dilemmas are presented and used as framework for the study. The author creates an analogy between caring dilemmas and performing knowledge in professional art work. The narratives of the healthcare workers has been arranged in a documentary composition and on several occasion presented to a wider audience in order to make a reality-check on the study’s conclusions. The study shows how terms from professional art work such as presence, interpretation and reflexive techniques are useful in understanding skills of healthcare workers. The investigation also points out problems related to the inability of healthcare organizations to comprehend and acknowledge the practical dimension of healthcare workers skills. The study has been carried out within the KTH Advanced Programme for Reflective Practice presented at www.dialoger.se. / QC 20100823

Denna studie fokuserar på konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, två erfarna lärare och två nyexaminerade pedagoger. Jag kommer också att förklara vilka känslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten är på grund av min osäkerhet när det gäller att lösa konflikter med elever så jag har valt att intervjua två erfarna pedagoger. Slutsatsen av min studie är att alla mina fyra informanter anser att den praktiska kunskapen är lika viktig som den teoretiska kunskapen. Studien visar att vi kan få in de olika kunskaper på två olika sätt; genom utbildningen som är den teoretiska kunskapen samt ute i arbetslivet som är den praktiska kunskapen.

Teachers’ personal practical knowledge is the knowledge of teachers which is principally known and produced by teachers themselves. Greatly inspired by Meijer, Verloop and Beijaard (1999), this study uses a questionnaire and an interview to continue the line of their investigation. The study aims to describe and illustrate the content of 13 teachers’ personal practical knowledge about teaching reading comprehension to non-English majors at a university in China. The study is also to examine similarities (shared knowledge) and differences in teacher knowledge, and potentially relevant background variables in it. As a result, detailed information about these teachers’ personal practical knowledge about teaching reading comprehension has been found. Meijer et al. (1999) could not find shared knowledge by investigating teachers from different schools. In this study, by investigating teachers from the same school, shared knowledge could not be found either. Thus, by comparing these teachers’ personal practical knowledge, they can be classified into three groups: subject-matter-oriented, student-oriented and student-learning-oriented teachers. Each group is illustrated by describing one teacher’s knowledge as a typical example. Moreover, six potentially relevant background variables are discussed in this study. By matching the six background variables to the responses of these teachers, three patterns in potentially relevant background variables have been developed: professional-growth teachers, student-centered teachers, and authority-maintaining teachers.

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper. Resultatet visaratt den praktiska valideringen i många avseenden visar på större kunskap än enkvalitativ intervju men att båda metoderna bidrar med fakta för att kunna validerakunskap.Forskningen kring validering beskriver ett antal begrepp som kan bidra till attsynliggöra forskningens karaktär och att fördjupa kunskapen om validering. Vidarevisar tidigare studier att validiteten vid validering är en av de områden där det krävsytterligare studier och kunskap. / The purpose of this study is to create an instrument of evaluation to decide the level andevaluate the knowledge of grown pupils before joining a construction course. Thereason why the author chose this topic was an experienced deficiency in the author’sown trade. As the problem studied was occurring in the author’s own trade it wasnatural to chose action research as method. The instrument of evaluation studied usedboth qualitative interview and practical tasks. In the results it is accounted for, based onthe notions of knowledge know as episteme, techne and fronesis, what is possible andnot possible to evaluate in an interview and during a practical task as well as how theresult of an evaluation may be affected by the examiner’s interaction with the pupil aswell as the examiner’s previous knowledge. The result shows that the practicalevaluation in many ways reveals the actual level of previous knowledge, more so than aqualitative interview, but that both methods contribute with facts that help evaluateknowledge.Research into validation describes a number of concepts that can contribute to thevisibility of the research in nature and to deepen the knowledge of validation.Furthermore, previous studies that validity validation is one of the areas in which theneed for further studies and knowledge.

In this text I will work on three situations from my daily work as a pedagogue at preschool. The situations are about how pedagogues at preschool relate to children in difficult situations, e.g. when they pee in their pants or long for their pacifier. Those are situations which occur frequently at preschool, but they are still rarely coming up for discussions. The problem in the situations is difficult to describe which makes the essay a suitable form for me to explore and discuss it. In the work with this text I mainly consider my own approach and acting towards the children and colleagues. That makes me more aware about myself in relation to others, which gives me an opportunity to readjust and transform my role as a preschool teacher. My main question was if and how we violate children’s integrity in the preschool. It is a question that has different aspects, so I have decided to divide my text into three parts. In the first part I look into what it means to act morally in the treatment of preschool children. I also discuss how the teachers sometimes unconsciously violate the child´s integrity. In the second part I discuss how fear of conflicts between the teachers indirectly has impact on the relations to children, and how the fear of conflict occurs and manifests itself in everyday life. Finally I look at my own practical knowledge and wisdom as a pedagogue, and how it develops. I examine and discuss the various problematic situations on basis of research literature and theories about ethics, practical knowledge, pedagogic, fear of conflicts and with help from my own experience. I have found that teachers in preschool do not always note if and when a child gets offended. I state that we educators need to develop our practical wisdom and intuition, so we will see when and if it happens more often. It takes some personal maturity, experience, self-esteem and a willingness to develop and learn new. In order to develop practical wisdom, it is necessary to stop and consciously reflect. This is required to reassess and make adjustments in the pedagogic approach to children and colleagues.

I den kvalitativa studien undersöks vad som ligger till grund för bedömning i fyra ämnen inom gymnasieskolan. De ämnen som undersöks är teater, idrott- och hälsa, hotel- och restaurang samt träteknik. Intervjuer med lärare visar att det läggs stor vikt vid bedömning av processen i den dagliga undervisningen, dvs. närvaro, samarbete, ansvar, behov av handledning, självständighet och ambition. Även den produkt eller det slutresultat som undervisningen leder fram till tas med i bedömningen. Lärarna uttrycker även att teoretiska aspekter på undervisningen såsom faktakunskaper, analys, att problematisera och reflektera är underlag för bedömning. Personlig färdighet, talang, förkunskaper samt att kunna göra kopplingar till yrket dvs. elevens förmåga att tillämpa sina kunskaper väger även det in i bedömningen. Observationer vid omdömessamtal samt analys av skriftliga omdömen visar att det är processen som får mest utrymme i bedömningen. För att dokumentera och avgöra om eleven nått målen för undervisningen använder sig lärarna av anteckningar men även den produkt eller det resultat som består. Lärarna beskriver även att de genom kommunikation med eleverna och genom att uppmärksamma hur elever reflekterar kring uppgifterna gör bedömningar. Lärarna uttrycker att de skulle önska att de kunde arbeta mer med bedömning men det som hindrar de är fram för allt tiden, att man upplever att man i så fall skulle behöva strukturera om eller göra avkall på viss undervisning. Andra hinder som lärarna beskriver är att man är fast i vissa traditioner vad gäller undervisning och organisation. Dessutom beskriver lärarna att de saknar tydlighet hur de själva kommunicerar mål och betygskriterier till eleverna.