In 2017, the Swedish government decided to implement digitalization in schools nationwide. The idea was that the school's digitalization would provide an opportunity to increase students' digital competence, knowledge development and equivalence. The iPad is a relatively new digital tool that is used in schools to a large extent. The purpose of the study is to investigate how teachers use the iPad in Swedish teaching to develop students' reading and writing skills in preschool. What advantages and disadvantages do they see with the iPad as a technical aid, and is there enough knowledge and research to evaluate the use of iPads in teaching?  The results of the study are based on a research and literature review linked to qualitative semi-structured interviews with teachers. The study shows that the iPad can contribute to students becoming more engaged and increase collaboration between students. The iPad can act as a motivation booster in reading and writing development which previous research confirms. It is important to use the iPad with an intended purpose, in order to gain a positive effect. In order to get the best possible effect it is important that schools map the use and ensure that teachers have adequate premises. / 2017 beslutade Sveriges regering att en nationell digitalisering skulle äga rum inom skolan. Målet med beslutet var att skolans digitalisering skulle ge möjlighet till att öka elevernas digitala kompetens, kunskapsutveckling och likvärdighet. Ipad är ett relativt nytt digitalt verktyg i skolverksamheten som generellt används i stor utsträckning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av iPad i sin svenskundervisning för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling inom årskurs F till 3. Vilka för- och nackdelar ser de med iPad som tekniskt hjälpmedel, och finns det tillräckligt med kunskap och forskning för att värdera användningen av iPad i undervisningen?  Studiens resultat grundar sig i en forsknings- och litteraturgenomgång kopplad till kvalitativa semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare. Studien visar att iPad kan bidra till att eleverna blir mer engagerade och att samarbetet mellan eleverna ökar. IPad kan agera motivationshöjare inom läs-och skrivutvecklingen och detta belyser forskningen som en viktig faktor för elevernas utveckling inom ämnet. Det är viktigt att använda iPaden på rätt sätt med uttänkt syfte för att ge rätt positiv effekt. För att få bästa möjliga effekt inom skolorna är det viktigt att skolledningen kartlägger användandet och ger lärarna rätt förutsättningar.

Att kunna skriva har en stor betydelse i dagens samhälle. Elever i skrivsvårigheter kan påverkas negativt i olika sammanhang i livet. I klassrummet har läraren ett ansvar att se till att dessa elever utvecklar en god skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visat de senaste 10 åren när det gäller lärares didaktiska kompetens på området skrivutveckling hos elever i skrivsvårigheter i lågstadiet. Studiens frågeställningar handlar om att undersöka vilka kunskaper och kompetenser läraren behöver ha för att gynna skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. Det lyfts även fram vilka undervisningsmetoder som understödjer skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. De huvudbegrepp som behandlas i studien är: skrivsvårigheter, skrivutveckling, undervisningsmetoder och didaktisk kompetens. Metoden som valts till studien är en systematisk litteraturstudie där tre vetenskapliga avhandlingar och sex artiklar ligger till grund för min undersökning. Materialets resultat visar att lärarens skrivkunskaper har en stor betydelse för att gynna elevers skrivutveckling i skrivsvårigheter samt att läraren använder sig av varierande arbetsmetoder. Några framgångsrika undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är stöttning och olika typer av skriftspråksaktiviteter.

The writing education in primary schools’ lower years is the starting point for pupils’ future writing development. Teachers for pupils in primary school, in preschool class and grades 1-3, therefore have an important role to generate motivation to write for pupils in their writing development, as this lays the foundation for their motivation to write further on in their future education and lives. Problems have been identified by researchers that poor motivation in writing teaching can lead to consequences where pupils do not develop their writing further on in their upcoming education and lives. Previous research has also found that there is a close connection between motivation and learning as well as motivation and writing development. This declaration is supported by theories about motivation, pupils’ self-confidence in writing, explicit writing teaching as well as didactic and sociocultural theories. The purpose of this study is therefore to discuss how teachers in preschool class and the grades 1-3 work to generate pupils’ motivation in the teachers’ writing teaching. The purpose of this study is also to discuss how the teachers use of authentic writing tasks influence on their pupils' writing development. The outcoming results of this study have emerged through qualitative interviews where the interview answers have been analyzed in association to the presented theories above. The analyzed results have been discussed in relation to previous research which led us to a suitable conclusion that shows that the teachers in this study work in various ways, using different teaching methods where using authentic activities is one of those, to stimulate the pupils’ motivation in their writing development. The results of this study also show that the teachers’ use of authentic writing tasks have a positive influence on their pupils’ writing development.

Feedback can be given in many different forms, and the type that is written and strives to either correct students written errors or support their overall writing ability is suitably enough referred to as written corrective feedback (WCF) of which there are two main types of: indirect and direct WCF. We know that second language writers meet many obstacles, be that lack of motivation and vocabulary or misspellings and phrasal issues; nonetheless, teachers thought processes about what type of feedback to give on what type of error is of importance for the continuation of the development of sound feedback approaches. Therefore, we intend to investigate English teachers perceptions on the WCF they give with the help of the following research questions: What are primary school English teachers’ perceptions about WCF in order to promote their ESL students writing development? What are primary school English teachers’ perceptions regarding their choice between written direct CF or written indirect CF on their ESL students written production?To investigate these questions we wrote an interview guide, and conducted interviews with seven teachers in 4th to 6th grade, asking about their perceptions on the development of writing in English as a second language and how they would describe their corrective feedback and their thought process on what type to give and when to give it on their student’s writing. Our findings showed that all teachers acknowledged two types of students in their ESL classroom: the high proficiency and the low proficiency. The low proficiency need more direct, clear and specific corrections on most of their writing whilst the high proficiency benefit from more indirect CF in order to make use of their metacognitive thinking skills. The findings also revealed that teachers choose to use indirect or direct CF based on the activity and whether the purpose is to learn grammar or not. If the focus is grammar, they would choose direct CF, and if it was to write a fictional story, they would give more indirect CF in order to not stifle the student’s creative process and “take the fun out of it”. Our study points to a need of more research within the field of feedback in general, since there is not much evidence showing what approaches are the most beneficial. Another issue is that there are practically no guidelines for teachers to follow, telling them what type to choose and for what activities. This is something for future research to dig deeper into.

Forskning påvisar ett flertal positiva effekter av utomhuspedagogik, såsom förbättrad fysisk hälsa och social interaktion, men utomhusundervisning i svenskämnet är i dagsläget ett område som endast studerats i begränsad omfattning. Denna studie syftar därför till att undersöka hur en svensklektion med fokus på berättande texter genomförs utomhus. Studien grundar sig i en lärsekvensmodell där iscensättning, första transformationscykeln och andra transformationscykeln är i fokus. Olika former av data samlades in för att studera dessa faser av lektionen. För studie av iscensättningen hade vi tillgång till lärarens planering, videoupptagning av lektionen och intervju med läraren. Första transformationscykeln hade fokus på fyra elever och dokumenterades med hjälp av fältanteckningar under lektionsmomentet. Andra transformationscykeln studerades med utgångspunkt från de texter som eleverna producerade under lektionen. Dessutom intervjuades såväl läraren som eleverna om hur de upplevde utomhuslektionen. Materialet analyserades med en deduktiv ansats där begrepp från lärsekvensmodellen användes för att strukturera data. Analysen av iscensättning och första transformationscykeln visar att såväl läraren som eleverna lyckades bra med att anpassa sig till de institutionella normer som utomhusmiljön innebär. Analysen av andra transformationscykeln visar att två av fyra texter innehöll spår av utomhusmiljön. Såväl läraren som eleverna uttryckte uppskattning av utomhuslektionen som helhet. Sammanfattningsvis visar vår studie därmed att det finns goda möjligheter att genomföra lektioner om berättande texter i en utomhusmiljö.

The purpose of this qualitative study is to investigate how primary school teachers use their subject knowledge in Swedish in combination with technology and pedagogy. Semi-structured interviews at three schools with five licensed teachers who teach Swedish have been interviewed based on a developed interview guide. Based on the theoretical framework technology, pedagogy, and content knowledge, the results from the interviews have been analyzed. The framework contributes to an understanding of how the teachers' different knowledge can be combined so that good teaching can occur with digital tools. The results show that the teachers in the study predominantly reflect on pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge in planning and implementing Swedish teaching. When the teachers in the study reflect onhow technology is used in a meaningful way in Swedish teaching by emphasizing the importance of clear learning goals and objectives that can be achieved through the use of technological tools that promote learning, the teachers combine pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge. Teachers reflect on how technology can support students' text writing by providing different methods and strategies, while allowing for differentiation of instruction to meet students' individual needs. In some cases, it appears that there are difficulties with integrating and getting an interaction between the different knowledge, which appears when the teachers in the study reflect on learning moments that have no clear goal or purpose and when the technology is not used as a pedagogical tool. / Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare igrundskolan använder sina ämneskunskaper i svenska i kombination medteknik och pedagogik. Semistrukturerade intervjuer på tre skolor med femlegitimerade lärare som undervisar i svenska har intervjuats utifrån enframtagen intervjuguide. Utifrån det teoretiska ramverket technology,pedagogy, and content knowledge har resultaten från intervjuernaanalyserats. Ramverket bidrar till förståelse för hur lärarnas olika kunskaperkan kombineras för att en god undervisning ska uppstå med digitala verktyg.Resultatet visar att lärarna i studien övervägande reflekterar överpedagogisk ämneskunskap, teknisk ämneskunskap och teknisk pedagogiskämneskunskap i planering och genomförande av svenskundervisningen. Närlärarna i studien reflekterar över hur tekniken används på ett meningsfulltsätt i svenskundervisningen genom att betona vikten av tydliga lärandemåloch syften som kan uppnås genom användningen av tekniska verktyg somfrämjar lärandet kombinerar lärarna pedagogisk ämneskunskap, tekniskämneskunskap och teknisk pedagogisk ämneskunskap. Lärarna reflekteraröver hur tekniken kan stödja elevernas textskrivande genom atttillhandahålla olika metoder och strategier, samtidigt som den möjliggördifferentiering av undervisningen för att möta elevernas individuella behov.Det framgår i vissa fall svårigheter med att integrera och få ett samspelmellan de olika kunskaperna vilket framträder när lärarna i studienreflekterar över lärandemoment som inte har något tydligt mål eller syfteoch när tekniken inte används som ett pedagogiskt verktyg.

Det finns många olika sätt att möta elevers olika behov och att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning är ett sätt. Därför syftar studien till att undersöka hur några lärare och speciallärare beskriver att elever i behov av extra anpassningar arbetar med digitala verktyg för läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. För att förstå hur och varför några lärare och speciallärare arbetar med elever i behov av extra anpassningar och deras läs- och skrivutveckling behöver olika frågor besvaras. Det är nödvändigt att undersöka digitala verktyg med avseende på för- och nackdelar, vilken effekt olika ramfaktorer får för arbetet samt på vilket sätt lärare och speciallärare arbetar med dem. För att uppfylla syftet med studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare och tre speciallärare. Intervjuerna har genomförts i par eftersom lärare och speciallärare ofta jobbar tillsammans. Teoretisk utgångspunkt i studien är ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivets centrala delar om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och artefakter. Efter en tematisk analys visar resultatet att respondenterna ser flest fördelar med digitala verktyg för att gynna elever i behov av extra anpassningar i deras läs- och skrivutveckling. Centralt i resultatet är att arbetet kräver digital kompetens och undervisning eftersom detta är ramfaktorer som får effekter på elevernas läs- och skrivutveckling. Vidare visar resultatet att talsyntes och Inläsningstjänst är betydande funktioner som lärarna och speciallärarna använder i sin undervisning med digitala verktyg. De fördelar med verktygen som resultatet visar är att de ger eleverna en ökad motivation och en ökad förförståelse. Slutligen visar resultatet att tekniska problem och en rädsla för avsaknad av analoga verktyg är de betydande nackdelarna med digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och resultat i förhållande till studiens syfte och teori. / There are various ways of meeting the various needs within a class and using digital tools is one of them. Therefore, the study aims to investigate how teachers and special needs teachers use digital tools together with to benefit their reading and writing development. To understand how and why teachers and special needs teachers work with pupils with special needs and their reading and writing development, different questions need to be answered. It ́s necessary to investigate the advantages and disadvantages found with digital tools, how frameworks factors affect the work with digital tools and how teachers and special needs teachers work. To fulfill the purpose of the study, qualitative interviews were carried out with three teachers and three special needs teachers. The interviews have been conducted in pairs because teachers and special needs teachers often work together. The theoretical starting point in the study is the framework factor theory and the central parts of the sociocultural perspective about the zone of proximal development, scaffolding and artefacts. After a thematic analysis, the results show that the respondents mostly see benefits of digital tools to benefit students in needs of extra adaptations in their reading and writing development. Central to the result is that the work requires digital competence, teaching since these are framework factors that have effects on pupils’ reading and writing development. The results also show that speech synthesis and a reading service are the significant functions in the tools which teachers and special needs teachers use in their teaching with digital tools. The advantages of the tools that the results show is that they give students an increased motivation and an increased pre-understanding. Finally, the results show that technical problems and a fear of lack of analog tools are the significant disadvantages of digital tools. Finally, the study’s method and the results are discussed in relation to the purpose of the study and the theory.

Syftet med min undersökning var att finna hur man kan frambringa goda förutsättningar för elevers skrivutveckling, med utgångspunkt i ämnet svenska med fokus på skrivundervisningen. Undersökningens empiriska material är insamlad genom kvalitativa metoder och kan i viss mån ses som en aktionsforskning. Det insamlade materialet består av pedagogiska planeringar, observationer och kvalitativa intervjuer av och med tre lärare samt elevtexter. Materialet analyserades sedan med hjälp av vetenskapliga modeller. Valet av informanter valdes ut genom att jag kände till dem sedan tidigare via min arbetsplats och från tidigare VFU-skola (verksamhetsförlagdutbildning). Intresset att utföra undersökningen hos de två lärarna på min arbetsplats föll sig naturligt eftersom lärare själva uttryckte att de utgår från samma pedagogiska planeringar men att de arbetar olika. Jag ville gärna kartlägga deras skrivundervisning för att se om deras uppfattning stämde, men främst för att se hur meningsfull skrivundervisning kan formas som jämförelse. Läraren från min VFU-skola är en lärare som ständigt vidareutbildar sig och stärker sin profession som lärare. Hen arbetar även aktivt med att finna strategier som leder till en meningsfull skrivundervisning. Min undersökning visar att elevers utveckling stärks avsevärt av att arbeta i en social gemenskap, både sett till interaktionen lärare-elev eller interaktionen elev-elev. Det framgår i undersökningen att samtliga lärare arbetar med skrivundervisning som förespråkar par- eller gruppskrivande, vilket även framgår i forskningsbakgrunden att vara en positiv effekt för en meningsfull skrivundervisning. / The purpose of my survey is to find ways to create good conditions for students' writing development, based on the subject of Swedish focusing on writing instructions. The empirical data has been collected through qualitative methods and could, to a certain extent, be seen as an action research. The collected material includes educational plans, observations and qualitative interviews with three teachers as well as analysis of student’s texts. The material was then analyzed by using scientific models. I got in contact with the informants through my workplace or from former VFU schools (vocational education school). The interest in conducting the study of the two teachers from my workplace fell naturally because they have expressed that even though their work is based on the same educational plan, their methods differ. I would like to map their writing lessons to see if their own opinion is correct, but also to see how meaningful writing lessons can be formed as a comparison. The teacher from my VFU school is a teacher who continually trains and strengthens the profession as a teacher, and actively works to find strategies that lead to meaningful writing instructions. My study shows that student development is greatly enhanced by working in a social community, both seen as the interaction teacher-student or interaction student-student. It is apparent from the survey that all teachers work with writing instruction that advocates pair- or group writing, which also appears in the research background to be a positive effect for meaningful writing lessons.

Följande didaktiska studie har syftet att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om svensklärares återkoppling i skrivprocessen. Förhoppningen med syftet är att urskilja eventuella utvecklingsmöjligheter inom formativ bedömning och skrivundervisning för svensklärare. Undersökningen har genomförts genom individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever, samt genom en enkät som har besvarats av gymnasieelever. En lärstrategi inom formativ bedömning om att ge effektiv återkoppling för att gynna lärandet appliceras på resultatet. Utöver det didaktiska perspektivet tillämpas även ett sociokulturellt perspektiv på skrivprocessen och återkopplingen, samt en teori om tre olika roller som lärare anses kunna inta när de ger återkoppling (Anson 1989). Resultatet visar att elevernas uppfattningar varierar, men majoriteten anser att återkoppling är viktigt för den egna utvecklingen och för att bli motiverad till fortsatt lärande. Återkopplingen förväntas innehålla information om vad som var bra i texten, vad som kan utvecklas i texten, hur de kan gå tillväga för att utveckla det samt nivå eller betyg. Förarbetet är den del i skrivprocessen som de flesta elever uppfattar som svårast. I likhet med tidigare forskning visar även resultatet att eleverna mestadels får återkoppling vid bedömning av den färdiga texten, samt att de skulle vilja ha återkoppling tidigare och arbeta med den i undervisningen. De önskar dessutom att få mer konkreta förslag på hur de ska kunna utvecklas. Det sociokulturella perspektivet visar att skrivundervisningen och det sociala mötet med läraren påverkar skribentens skrivutveckling i form av undervisningsinnehåll och möjlighet till muntlig återkoppling. Det finns även exempel i materialet som talar för alla tre olika roller kring lärares återkoppling. Baserat på elevuppfattningarna, och för att utveckla svensklärares formativa återkoppling, är slutsatserna för uppsatsen att svensklärare bör integrera återkopplingen mer i undervisningen och under skrivprocessen. I återkopplingen behöver de även fortsätta ge, eller börja att ge konkreta förslag på hur eleven ska gå tillväga för att utvecklas. / The following didactic study aims to investigate senior high school students' perception of Swedish teachers' feedback in the writing process. My purpose is to distinguish possible opportunities for improvement in formative assessment and writing teaching for Swedish teachers. A survey has been conducted through individual and focus group interviews with high school students, as well as a questionnaire that has been answered by high school students. A learning strategy in formative assessment of providing effective feedback to promote learning is applied to the result. In addition to the didactic perspective, a socio-cultural perspective is also applied to the writing process and feedback, as well as a theory of three different roles that teachers are considered to take when giving feedback (Anson 1989).  My result shows that the students' perceptions vary, but the majority believes that feedback is important for their own development and for staying motivated to continue learning. The feedback is expected to contain information on what was good in the student’s text, what can be improved in it and how to go about achieving this improvement, as well as information about the student’s level or grade. The preliminary work is the part of the writing process that most students perceive as the most difficult. As with previous research, the result also shows that the students receive the most feedback when assessing the finished text, and that they would like to receive feedback earlier on as well and work with it throughout the teaching. They also want more concrete suggestions on how they can improve. The socio-cultural perspective shows that both the writing instruction and social interactions with the teacher affect the writer's writing development in the form of teaching content and the possibility of oral feedback. There are also examples in the material that speak for all three different roles regarding teacher feedback. My conclusion is that in order to develop Swedish teachers’ formative feedback, they should integrate the feedback more into their teaching and during the writing process based on the student’s perceptions. In the feedback they also need to begin or continue to give concrete suggestions on how the student should proceed in order to improve.

Studien behandlar ämnet högläsning där syftet är att bidra med kunskap om hur förskoleklasslärare uppfattar arbetet med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för elevers läs- och skrivutveckling. Utifrån syftet ställdes fyra forskningsfrågor: Hur beskriver förskoleklasslärare att de använder högläsning i undervisningen? Vilka hinder finns det med högläsning för elevers läs- och skrivutveckling enligt lärare i förskoleklass? Vilka möjligheter finns det med högläsning för elevers läs- och skrivutveckling enligt lärare i förskoleklass? Hur ser förskoleklasslärare på högläsning i relation till andra aktiviteter för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling?       Synen på lärande i studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Genom samspel mellan elever samt mellan elever och lärare kan kunskap utvecklas. Både kvantitativ och kvalitativ undersökning har använts genom en enkätundersökning och intervjuer. I enkäten deltog 75 lärare och i intervjuerna deltog fem lärare. I analysen av datainsamlingen användes kodning av nyckelord och tematiseringsarbete för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att förskoleklasslärare ser högläsning som ett viktigt och kompletterande pedagogiskt verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, där både möjligheter och hinder identifierades. De möjligheter som framkom var språkutveckling, läs- och skrivlust samt förståelsearbete för texter. De hinder som lärarna sade var främst anpassning till elevgruppers nivåskillnader i relation till språk, kunskap och skolmognad samt fånga elevers intresse för att skapa engagemang för högläsningen. / The study deals with the topic reading aloud where the aim is to contribute knowledge of how pre-school class teachers perceive the work of reading aloud as a pedagogical tool for pupils' reading and writing development. To achieve this purpose four research questions were used:  How do pre-school class teachers describe that they use reading aloud in teaching? What are the obstacles with reading aloud for students reading and writing development according to pre- school class teachers? What opportunities are there with reading aloud for students reading and writing development according to pre-school class teachers? How do pre-school class teachers view reading in relation to other activities to develop students' reading and writing development? In this study, the view of learning is based on the sociocultural perspective. Through interaction between pupils and between pupils and teachers knowledge can be developed. To collect data for this study, both a quantitative and a qualitative method were used. Data was collected through a survey and interviews. In the survey, 75 teachers participated, and in the interviews five teachers participated. In the analysis of the data, coding of keywords and thematic work was used to answer the study's research questions. The result shows that teachers in pre-school class view reading aloud as an important and complementary pedagogical tool for pupils reading and writing development. Furthermore, both opportunities and obstacles were identified. The opportunities were language development, desire to read and write and working with understanding texts. The obstacles that the teacher mentioned were mainly difficulties in adapting to the pupils’ level differences related to language, knowledge, school maturity and to interest as well as involve pupils in reading aloud activities.