The construction sector accounts for about one fifth of Sweden's greenhouse gas emissions. It is also the sector that produces the second most waste in Sweden. Today there is an increased need for housing in Sweden, at the same time as the construction sector must reduce its greenhouse gas emissions. Usually when renovating a building, construction products are disposed despite having a remaining service of life. The purpose of this study is to investigate how the reuse of construction products can be increased in the construction sector. And to find out how companies in Växjö work with reusing construction products. The work was based on the project Kv. Stommen, the project was about a new preschool in Vikaholm, Växjö. In the project the buyer had requested that some construction products should be reused. The purpose of the study was addressed by using interview methodology and partaking in focus group discussion with Godahåll during their meeting. According to the results there are seven challenges that must be overcome before the reuse of construction products in the construction sector can increase. The representatives from the companies in Växjö, who were interviewed had a positive attitude towards reuse of construction products. One conclusion is that there is an interest in the construction sector to use reused construction products and that it will increase in the future. Another conclusion is that by using reused construction products, the construction sector´s waste volumes can be reduced and contribute to a circular construction.

In a time of growing consciousness around sustainability and an early paradigm shift when it comes to circular systems for furniture and interiors, as an aspiring designer, I need and must adapt accordingly within my field and creative practice. In this project, I have worked with the immense material waste that is going on, especially focusing on furniture and interiors, within the public and private sectors as well as in office environments, where this is a big issue. Guided by the United Nations Global Goal No 12 - Responsible Consumption and Production, I have experimented with, to me, new ideas for systems that deal with the upcycling and repurposing of “old” and/or discarded pieces of furniture and the material they are made from. To see what I can make of it to prolong the lifecycle and give the material a new purpose, function, and value. In my process I have acted both as an interior architect and a furniture designer but also as a sculptor and craftsman since the predetermined “waste” material I have worked with demanded a reversed design process than what a “normal” one would look like for a commercial project.    The result is a series of new furniture designed and made from waste material, revisioned by me through a mix of art and design, to see how I as a designer of furniture and interiors can develop and find my path in this and to help formulate the new design paradigm and aesthetics for future circular and sustainable furniture and interior solutions that is underway.

Att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi är nödvändigt om vi ska nå våra klimatmål. Återbruk och underhåll av redan existerande material och produkter är därför ett måste men sängar återbrukas och underhålls inte i lika stor omfattning som andra möbelgrupper.  I dag är många sängar utformade av en blandning av plaster, stål och trä där materialen är svåra att separera från varandra. Många av delarna är ihoplimmade och möjliggör inte till underhåll vilket medför att produktens livslängd blir förkortad. Andra aspekter som attityder och beteenden kan dock vara en avgörande faktor när det kommer till sängens möjlighet att återbrukas då dessa ofta anses både ohygieniska och smutsiga. Syftet med studien har varit att undersöka hur sängar skulle kunna ingå i den cirkulära ekonomi och därmed undvika att bli till avfall och därför kommer studien att titta på systemet kring sängar i helhet. Genom emotionell design kommer studien att undersöka attityder och beteenden kopplade till återbruk av textilier och sängar. Studiens fördjupningsområden har varit användarcentrerad design, emotionell design, cirkulär design och användarroll i den cirkulära ekonomin.  Studiens kunskapsbidrag är att ge en större förståelse för sängens kontext i den tekniska loopen och då framförallt under återbruk, reparation och underhåll samt fördjupad kunskap i konsumentbeteende, psykologi och drivkrafter bakom återbruk av sängar inom ett område som är relativt outforskat.  Designbidraget är ett koncept för att integrera sängklädseln i själva utformningen av sängramen för enklare underhåll. / To move from a linear to a circular economy is necessary for us to achieve our climate goals. Recycling and maintenance of existing materials and products is, therefore, a must but beds are not recycled or maintained to the same extent as other types of furniture.  Today, many beds are made of a mixture of plastic, steel, and wood where the materials are difficult to separate from each other. Many of the parts are glued together and do not allow for maintenance, which means that the product’s life is shortened. Other aspects such as attitudes and behaviors can, however, be a decisive factor when it comes to the bed’s ability to be reused as these are considered both unhygienic and dirty. The purpose of the study has been to investigate how beds could be included in the circular economy and thus avoid becoming waste and, therefore, the study will look at the system around beds as a whole. Through emotional design, the study will examine attitudes and behaviors linked to second-hand textiles and beds. The study’s main focus areas have been user-centered design, emotional design, circular design, and user role in the circular economy. The knowledge contribution of the study is to yield a greater understanding of the beds’ place in the technical loop, first and foremost reuse, restoration and maintenance. Another area that is relatively unexplored concerning the bed is consumer behavior, psychology, and motivations behind the refurbishing of beds. The design contribution is a concept for integrating the bedding into the actual design of the bed frame.

Tellus cinema and café is situated in the heart of Midsommarkransen. It’s been an independent establishment since the 1920’s and is one of very few local cinemas in Stockholm that hasn’t been shut down or taken over by a larger cinema chain. One of Tellus’ many strengths, in comparison to more commercial establishments, is that they can offer a more dynamic and broader repertoire which gives its visitors a sense of experiencing something unique. In this project I would like to redefine the spaces within Tellus, whilst curating the very essence that these rooms possess. I wish to highlight the importance of this cultural establishment and its continued existence as a natural place for people to gather, regardless of their background. I will be studying the cinemas spatial attributes in it’s historical context to see how I can contribute with functional and aesthetical qualities, that diligently enhances the already existing identity of this cinema.

Greenhouse gas emissions drive climate change, posing a global challenge with serious consequences ranging from glacial melting to societal disruptions. Sweden has introduced a climate policy framework to achieve climate neutrality by year 2045, with the construction and real estate sector accounting for about 21 percent of total greenhouse gas emissions. Concrete, despite its long history and versatility, significantly contributes to the climate crisis. The problem is serious where a circular construction sector and concrete reuse can reduce the carbon footprint and contribute to Sweden's environmental goals. The study focuses on today's challenges with concrete's extensive climate impact and the insufficient reuse of older concrete buildings and strives to identify solutions for the reuse of concrete walls. Real estate companies Castellum and Vectura, along with consulting firm Bjerking, lead a reuse project for circular construction in Främre Boländerna. The properties of concrete, including its compressive strength, vary depending on the area of use, ranging from general building structures to commercial and industrial buildings. Previous research has shown that there is great potential for reuse, but also many challenges. The report's methodology includes interviews with six respondents, three field visits, compressive strength tests of concrete samples, and an extensive literature review, all to answer the study's purpose and problem. The interview study indicates that there are several challenges with reuse and the concrete samples show suitable compressive strength values for reuse with approved crack creation. The study's conclusions show that the concrete from Främre Boländerna can be used for general structures like homes and parks, but not for commercial buildings that require a load-bearing building frame. The main challenges identified in the study are intermediate storage, economic factors, legal issues, lack of standards and guidelines, reuse depots, and logistical problems. Despite these challenges, future opportunities appear promising.

Denna uppsats lyfter fram betydelsen av ekonomiska incitament för att stimulera återanvändning av byggmaterial i Sverige. Trots att byggindustrin ser fördelarna med återanvändning, visar studien att det saknas tillräckliga ekonomiska incitament för att göra det till en standardpraxis. Genom semistrukturerade intervjuer med representanter från byggindustrin och litteraturstudie, identifierade studien flera hinder som kvalitetsgaranti, byggregler, brist på kunskap och ekonomiska utmaningar. Studiens syfte var att undersöka vilka ekonomiska incitament som kunde främja användningen av återanvända byggmaterial och identifiera potentiella hinder för deras implementering. Resultaten tyder på att det för närvarande saknas direkta ekonomiska incitament som uppmuntrar byggföretag till att återanvända byggmaterial. Flera hinder har identifierats, bland annat utmaningar rörande kvalitetsgarantier, byggregler, brist på kunskap och ekonomiska svårigheter. Studien framhåller också att det krävs mer omfattande politiska och ekonomiska initiativ för att stimulera användningen av återanvända byggmaterial. Uppsatsen bidrar till den befintliga forskningen genom att ge rekommendationer till beslutsfattare och andra aktörer inom byggsektorn som är intresserade av att främja hållbarhet och miljövänliga metoder. Den föreslår att framtida forskning bör inriktas på att utforma och testa specifika ekonomiska incitament för att främja återanvändning av byggmaterial. Av studien framkommer det att byggföretag identifierar en mängd hinder och utmaningar vid återanvändning av byggmaterial. Det framkommer även att det finns en märkbar brist på ekonomiska incitament från staten för att främja användandet av återanvända byggmaterial i byggprojekt. Byggföretagen föreslog olika former av ekonomiska incitament som skulle kunna främja användningen av återanvända byggmaterial, inklusive bidrag, skattelättnader och digitala plattformar. Det fanns även en variation i politiska åsikter gällande idén om att införa ekonomiska incitament för att främja återanvändningen av byggmaterial, med en del som stödde idén och andra som motsatte sig den. / This paper highlights the importance of economic incentives in stimulating the reuse of building materials in Sweden. Although the construction industry recognizes the benefits of reuse, the study shows that there are insufficient economic incentives to make it a standard practice. Through semi-structured interviews with representatives from the construction industry and a literature review, the study identified several barriers such as quality assurance, building regulations, lack of knowledge, and economic challenges.The purpose of the study was to investigate what economic incentives could promote the use of reused building materials and identify potential barriers to their implementation.The findings suggest that there are currently no direct economic incentives that encourage construction companies to reuse building materials. Several obstacles have been identified, including challenges related to quality guarantees, building regulations, lack of knowledge, and economic difficulties. The study also emphasizes that more extensive political and economic initiatives are needed to stimulate the use of reused building materials. The paper contributes to the existing research by providing recommendations to policy makers and other actors in the construction sector who are interested in promoting sustainability and environmentally friendly methods. It suggests that future research should focus on designing and testing specific economic incentives to promote the reuse of building materials. In its conclusions, it emerges that construction companies identify a multitude of obstacles and challenges when reusing building materials. It also appears that there is a noticeable lack of economic incentives from the state to promote the use of reused building materials in construction projects. Construction companies suggested different forms of economic incentives that could promote the use of reused building materials, including grants, tax relief, and digital platforms. There was also a variation in political opinions regarding the idea of introducing economic incentives to promote the reuse of building materials, with some supporting the idea and others opposing it.

Samhället växer, därmed krävs det flera byggnader som uppfyller våra behov. Överalltbyggs det fler bostäder, industrihallar, lager, broar, skolor, sjukhus m.m. Det kommersäkerligen fortsätta byggas och renoveras i framtiden. För att bygga, underhålla ochrenovera byggnader krävs byggnadsmaterial i stora mängder och detta kan i sin turpåverka miljön på många olika sätt.  Detta arbete studerar hållbarhetsaspekterna med byggandet idag och i framtiden. Arbetetredovisar även möjligheterna som finns och kan utvecklas för att bygga mer hållbart,bland annat redovisas olika lösningar för återbruk och återvinning av prefabriceradebetongkonstruktioner som byggnader, betongelement och kopplingar. Det är viktigt atthitta fler hållbara lösningar för användning av byggnader och byggnadselement för attminska miljöpåverkan av nyproduktion. Studien leder till att identifiera exempel på olikametoder som används idag för att återvinna och återbruka materialet samt vilka krav somfinns och kan sättas i framtiden för att utveckla arbetet med hållbarhet inom prefab.  Rapporten visar vilka för- och nackdelar det finns med att bygga med prefab och merhållbara metoder. Arbetet redovisar vilka svårigheter som finns och kan bemästras påvägen för att skapa detta. Detta görs baserat på en internationell litteraturstudie om arbetetmed hållbara konstruktioner i några delar av världen. Rapporten stöds även av svenskaföretag som ställde upp för intervjuer och en fallstudie som studenterna utfört.Litteraturstudien redovisar försök som gjorts i Tyskland, Finland och Storbritannien ochger inblick i hur det jobbas internationellt med hållbarhet och montering/demontering avprefabricerade element.   Den yttersta formen för återbruk av betongkonstruktioner är självklart återanvändning avhela byggnaden. Om möjligheten för återbruk av byggnaden inte finns, då blir nästa stegatt demontera byggnaden. Vid demontering tas det hänsyn till att så stora delar avkonstruktionen som möjligt ska utnyttjas. Målet för att skapa ett mer hållbart samhälleoch byggnation är att återanvända/återvinna byggmaterialen särskilt betongkonstruktioneri så stor utsträcning som möjligt.   För att få förståelse för hur möjlighet för återbruk genom demontering görs så studeradesde kopplingar som är vanligast förekommande idag. För- och nackdelar med följandekopplingar har nämnts. Kopplingarna är bland annat bultade-, svetsade-, sammangjutna-(våta) och armerade- (våta) infästningar. Fallstudien var utgångspunkten för att studerakopplingar.  Det visar sig att det finns flera sätt för att arbeta mer hållbart inom byggbranchen.Resultatet visar att det vanligast förekommande inom branschen idag är att krossaelementet och separera de ingående materialen som isolering, armeringen m.m. Det ärinte vanligt hos företag idag att återanvända/ återbruka hela element i en annan byggnadeller att behålla elementen och återsälja dem efter byggnadens livslängs. Vid försäljningav t.ex. feltillverkade element görs det till privatpersoner som använder konstruktionentill annat syfte än det ursprungliga. Återvinning av materialet i elementen är kostsamt ochdärför undviker många företag detta.  När det gäller miljö- och hållbarhetsarbetet så har företagen olika idéer, det kan vara attdem tillverkar nya konstruktioner som inte finns på marknaden ex. Solväggar. Att arbetamed EDP: er är en annan lösning samt att korta ner armering i pelare på ett sätt som intepåverkar momentkapaciteten. Dessa lösningar redovisas av svenska företag idag.   Det finns ett stort intrsse i marknaden för att bygga mer hållbart med prefabriceradebetongkonstruktioner. Dock krävs det mer regleverk för att det ska bli en del avbyggprocessen att ta hänsyn till demontering och återbruk. Det finns både verktyg ochmetoder i marknaden men det saknas en del dokumentation och erfarenheter om hur dettillämpas. / More buildings are being built for various reasons nowadays. Constructing, maintainingand renovating buildings requires building materials in large amounts and this in turn canaffect the environment in many different ways.   This work studies the sustainable aspects and consequences of construction, as well as theopportunities that can be found and can be developed to build more sustainably and findsolutions for the use of different buildings and building elements. This report focuses onexplaining and clarifying the conditions for the reuse and recycling of the entire buildingsand their prefabricated concrete elements.  The report shows the advantages of building an increasingly sustainable society,especially in the construction industry, the difficulties that exist and can be encounteredon the way to creating it. The highest proportion of recycling of concrete structures is thereuse of the entire building, if the possibility of recycling the building does not exist thenthe next step will be to dismantle the building where a large amount of elements fromstructures can be used in the best possible way.  The goal of creating a more sustainable construction society is to reuse/recycle thebuilding materials, especially concrete and the prefabricated elements. This could be donein different ways, such as crushing the element and separating it from its variousmaterials. Meanwhile this is not common in Sweden today, where companies prefer toeither reuse the entire element on another building or to keep elements and resell them tothe private market or to other companies. The recycling of the material is costly andtherefore many companies avoid doing it.  Different types of connections have been studied in this study, to enable the reuse ofprefabricated elements, the advantages and disadvantages of these connections have beenmentioned and a comparison between these has also been made. The couplings mentionedin this report include bolted fasteners, welded fasteners and cast in place (wet) fastenersand reinforced (wet) fasteners that usually occur in combination with previous couplings.Several trials and study cases have been reported, these trials have been done in differentcountries such as Germany, Finland and the United Kingdom to get a betterunderstanding into how to work internationally with sustainability and assembly ofprefabricated elements.

Denna uppsats undersöker Storsudret, Gotlands sydligaste udde, i ett övergripande perspektiv av landskapet och dess geografiska egenskaper, samt Sundre socken för en lokal analys av fornlämningar och människorna i området. Sydvästligast ligger Hoburgen, en klint eller klippa som har satt spår i den gotländska kulturen på flera olika sätt. Baserat på studerandet av kartor, analys av ett osteologiskt material samt etymologiska kopplingar till Hoburgen målar detta arbete en nyanserad bild av platsen och människorna däri. Genom att studera dessa aspekter kommer vi närmare att förstå människornas relation till platsen genom tiderna och varför man valt att återkomma och återbruka forna tiders gravplatser. / This thesis examines Storsudret, Gotland’s southernmost peninsula, through an overview perspective of the landscape and its geographical features, as well as Sundre parish for a local analysis of ancient monuments and the people in the area. The south-westernmost point is Hoburgen, a cliff that has left an imprint in the Gotlandic culture in various ways. Through the study of maps, analysis of osteological remains, and etymological connections to Hoburgen, this thesis demonstrates a nuanced picture of the place and the people within. By studying these aspects, we come closer to understand people’s relationship to the landscape throughout the ages and why they chose to return to it and reuse ancient burial sites. / Gotland under det 3:e årtusendet f.Kr.

För att världen ska bli mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar till år 2030 skapade FN de globala målen. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att nå de globala målen. Cirkulär ekonomi innebär att resurser används i effektiva cirkulära flöden och ersätter jungfruligt material. Cirkulära flöden kan minska den stora materialkonsumtionen och utsläppen av växthusgaser som byggsektorn och industrisektorn är ansvariga för. Sveriges ekonomi är i dagsläget linjär, där bara cirka 3% av allt material som nationen konsumerar återinförs in i ekonomin. Det finns en stor materialtillgång från industriavfall i urbana områden som i dagsläget kasseras men som fortfarande har ett potentiellt värde att återbrukas. Syftet med studien är att inventera materialflöden i region Norrbotten som är klassade som utdömda av företag och industrier utanför byggsektorn. Studien inriktar sig särskilt på att inventera restmaterial i städerna Luleå, Boden och Piteå och analysera om materialen kan återbrukas som ytskiktsmaterial för fasad och tak på ett miljöhus. Analyserna ska resultera i gestaltningsförslag för de restmaterialen med störst potential till återanvändning för att väcka inspiration för återbruk. Studien undersöker också de vanligaste utmaningarna med återbruk inom byggsektorn. Datainsamlingen har skett genom en litteraturstudie och en inventering av lokala restmaterial. Inventeringen har utförts med hjälp av metoden Harvest Map, semistrukturerade intervjuer och studiebesök. Analysen av restmaterialen har baserats på Ashbys materialvalsmetod. Metoden innebär bestämning av kriterier, uteslutning av material samt rangordning av material. Rangordning av material har genomfört med hjälp av en multikriterieanalys. Enligt Ashbys materialvalsmetod definierades tolv kriterier. Av sju företag som inventerades exkluderades tjugosex av trettiosju restmaterial från studien. Elva restmaterial uppnådde de kriterier som var nödvändiga för att återbruka som ytskiktsmaterial och rangordnades enligt multikriterieanalysen. De tre material som rangordnades högst var rostfri plåt från värmeväxlare, plåt från sandwichelement och gabionvägg av masugnsslagg. Fallscenario för fasad- och takytskikt gestaltades för dessa tre material och som påvisar att det finns goda möjligheter för de inventerade restmaterialen att återbrukas som ytskiktsmaterial. Inventeringen hos de få företag som gjordes visade att det finns en stor materialtillgänglighet i region Norrbotten som har potential att återbrukas. Det framgick också att det finns intressanta materialflöden hos industrier som byggsektorn kan dra nytta av. Återbruk av material kräver samarbete mellan de involverade parterna. Samarbetet innebär bland annat att dela med sig information om tillgängliga resurser i materialflöden, materialens egenskaper och ursprung. Detta är nödvändigt för att underlätta inventeringen av potentiella material att återbruka. Samarbetet kan hindras av företagens och industriernas integritet och konkurrens mellan företagen. En tänkvärd aspekt som upptäcktes under studien var att låta restmaterialen återbrukas till andra funktioner hos byggnaden. Detta i kombination med att utföra en storskalig materialinventering vore intressant för fortsatta studier. / In order for the world to become more socially, economically and environmentally sustainable by the year 2030, the UN created the global goals. A transition to a circular economy is necessary to reach the global goals. Circular economy means that resources are used in efficient circular flows and replace virgin material. Circular flows can reduce the large material consumption and emissions of greenhouse gases that the construction and industrial sectors are responsible for. Sweden's economy is currently linear. Only 3% of all the material that the nation consumes is reintroduced into the economy. There is a large supply of material from industrial waste in urban areas that is currently discarded but still has potential value to be reused. The purpose of the study is to inventory material flows in the Norrbotten region that are classified as condemned by companies and industries outside the construction sector. The study focuses in particular on inventorying residual materials in the cities of Luleå, Boden and Piteå and analyzing whether the materials can be reused as surface layer material for facade and roof of an environmental house. The analysis should result in use case scenarios for the residual materials with the greatest reuse potential to inspire for reuse. The study also examines the most common barriers for reuse in the construction sector. According to Ashby's material selection method, twelve criteria were defined. Of seven companies that were inventoried, twenty-six out of thirty-seven residual materials were excluded from the study. Eleven residual materials fulfilled the criteria necessary for reuse as surface layer material and were ranked according to a multi-criteria decision analysis. The three materials with the highest rank were stainless steel plate from heat exchangers, plate from sandwich elements and gabion wall of blast furnace slag. Use case scenarios for facade and roof surface layers were designed for these three materials. This showed good opportunities for the inventoried residual materials to be reused as surface layer material. The inventory of the few companies that was made showed that there is a large availability of material in the Norrbotten region that has the potential to be reused. The analysis showed that there are interesting material flows in industries that the construction sector can benefit from. Reuse of materials requires cooperation between the parties involved. The collaboration involves, among other things, sharing information on available resources in material flows, the properties and origin of the materials. This is necessary to facilitate the inventory of potential material to reuse. Integrity and competitiveness of companies and industries can affect the cooperation. A conceivable aspect that was discovered during the study was to allow the residual materials to be reused for other functions on the building. This, in combination with carrying out a large-scale material inventory, would be interesting for further studies.

I mitt examensarbete, utfört på programmet Inredningsarkitektur och möbeldesign/Konst­ fack, vårterminen 2024, utvecklar och formges ett designförslag, en omprogrammering av en lanthandel i Vitaby på Österlen. Det som en gång var en lanthandel föreslås bli en samlingslokal, för främst bröllop, men också för kulturevene­mang, som konserter. I byggnaden, som är byggd år 1902 ska besökaren få en känsla av hög­tidlighet och romantik som ska associera till såväl husets som valda delar av bygdens kultur och naturuttryck. Ambitionen med inredningen är att den åter­ spegla ”bilder” och föreställningar av Öster­len, många tänke nog på Österlen som idyl­ liskt och vackert, med kombinationen av natur och kultur. Vitaby, vars historia kretsar runt äppelproduktion och järnvägen, ska också ingå som komponent i den rumsliga gestaltningen. I projektet utvecklas ett estetiskt uttryck som kopplas till flera av de konstnärer som avbildade Österlen under 1900­talets början. Såväl orsak som motiv till detta förslag kom­ mer ur att bröllop vanligen utgår från konser­vativa traditioner. Eftersom majoriteten av alla lantliga bröllop är antingen bröllop i lant­liga ekonomibyggnader (loge) eller ett stall. Andra bröllop kan arrangeras mer flärdfullt i en herrgård, ytterligare andra kan hållas på Österlens sandstränder. Mitt designförslag väver samman såväl de romantiska och önskade bilderna av Österlens natur och Vitaby Lanthandels byggnadshistoria som uttryck och motiv i flera konstnärskap från 1900­ talets början.