Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka vilka föreställningar som universitetsstudenter som läser samhällsorienterade program har kring ålderspensionärers roll i samhället. Till grund för denna uppsats genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer som analyserats med hjälp av kvalitativ konventionell innehållsanalys och teorierna politisk ekonomi, ålderism och rollteori. Studiens material bygger på de diskussioner som fördes i fokusgrupperna. Urvalet utgörs av 16 personer som studerar på samhällsorienterade program. Resultatet visar att bilden av pensionärer skiljer sig beroende på om man ser till grupp- eller individnivå, där diskussionen kring grupp tar mer negativa uttryck och diskussionen kring individer är mer positiv. Sett till vad tidigare forskning kommit fram till, så stämmer vårt resultat till viss del, men indikerar på att vidare forskning behövs.

Följande studie har tagit form utefter en kvalitativ metod där 20 domar angående lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) har undersökts. Syftet med studien var att studera socialnämndens motiveringar till Förvaltningsrätten samt Förvaltningsrättens beslut om ”unga vuxna” och ”äldre” samt hur dessa skiljer sig åt i beredandet av tvångsvård enligt LVM. Studien är uppbyggd utifrån begreppen normalitet och ålderism och är inspirerad av diskursanalys som både teori och metod. Vad som framkommer i resultatet är att socialnämnden ofta genom språkliga diskurser tillskriver missbrukare egenskaper utifrån ålder. Vidare visar resultatet att motiveringar framförs baserat på rekvisit från lagtext och missbrukarens situation negligeras, vilket resulterar i rättsosäkerhet.

Bakgrund: Jämlik vård är att alla ska bemötas, behandlas och vårdas på lika villkor oavsett enskilda faktorer. I hörselrehabiliteringen ingår det flera delar och varje del ska utgå från helhetsperspektivet och ske i samverkan med den enskilde. Audionomen ska inte påverkas av faktorer såsom kön eller ålder. Tidigare studier visar dock att ålder är en avgörande faktor i många fall, det råder en form av ålderism och åldersdiskriminering inom vården. Inga tidigare studier har hittats på hur den tekniska rehabiliteringen påverkas av ålder inom hörselvården varför detta låg i vårt intresse. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur jämlik den tekniska rehabiliteringen är inom hörselvården beroende på patienternas ålder. Metod: Studien är deskriptiv retrospektiv och är gjord genom journalgenomgång. Resultat: Resultatet visar inte några tydliga skillnader i den tekniska rehabiliteringen beroende på patientens ålder. Patienternas behov varierade mycket både inom grupperna och mellan grupperna. Skillnader kunde dock ses gällande patienter med samma behov och typ av hörapparat där patienter oavsett ålder kunde ha fått olika typer av hörapparater trots samma behov/mål. Slutsatser: Inga generella slutsatser kan dras huruvida den tekniska hörselrehabiliteringen är jämlik eller ej. Fler studier behövs inom ämnet där urvalet är större.

Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss småbarnförälders mötesplats. Mötesplatsen som studeras är öppen för båda könen men däremot återspeglas endast det kvinnliga perspektivet då informanterna enbart är kvinnor. I denna studie är källmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys för att kunna komma åt en mer komplicerad tolkning och inte bara en mätning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jämförs. Analysen urskiljs i de redan existerande teoretiska perspektiven. Teorierna som används är ungdomskulturen, ålders normativitet - ålderism, social interaktion som ett rollspel. Detta vidare skapar en slutprodukt som färdigställs i rapportform. Unga mödrars behov i samband med mötesplatser lämpade deras socioekonomiska ställning kortfattat innebär en möjlighet att träffa andra unga föräldrar och känna sig accepterad oavsett bakgrund, kunna utbyta erfarenheter samt använda tiden värdefullt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra kvinnor över 75 år upplever jämlikhet i sina liv, med avseende på ålder, genom att göra intervjuer utifrån en fenomenologisk ansats. Ansatsen medförde utgångspunkten att det är individers upplevelser i sin vardagliga värld som har betydelse för att skapa förståelse. Analytiska verktyg i studien har varit delar av Bourdieus teori i Modeskaparen och hans märke, samt Elias och Scotsons teori i Etablerade och outsiders. De intervjuade kvinnorna framhöll att de upplevde sig bli väl bemötta i samhället. Jag finner dock att det, i deras berättelser, går att återfinna inslag av stigmatisering i äldres liv. Detta tar sig bland annat uttryck i att äldres delaktighet i samhället begränsas och att de uppmanas att orientera sig mot centrala delar av yngres värderingar. För att lyckas med det sistnämnda argumenteras det för att det blir särskilt viktigt för äldre att visa sig självständiga. En möjlig anledning till detta föreslås vara att kvinnorna levt hela sina liv i en välfärdsstat där beroende av andra individer inte har varit nödvändigt. / The aim of this study was to explore how four women over the age of 75 experience equality in their lives with respect to age, by conducting interviews from a phenomenological approach. The point of departure was that it is the experiences of individuals in their life world that is of relevance when striving for understanding. Analytical tools in this study have been parts of the theory presented by Bourdieu in Modeskaparen och hans märke, along with parts of the theory presented by Elias and Scotson in The Established and the Outsiders. The interviewed women emphasised that they perceived themselves to be treated well in society. However, I find that it, in the narratives of the women, is possible to identify elements of stigmatisation in the lives of older people. This is, among other ways, expressed when older people’s participation in society is limited, and when they are encouraged to orient themselves to central aspects of younger peoples values. To achieve the last it is argued that independence is of special importance for older people. One possible reason for this is suggested to be that the women have spent their whole lives in a welfare state where a dependence on other individuals has not been necessary.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om biståndshandläggares erfarenheter av utredningar av insatsen vård- och omsorgsboende för äldre. Biståndshandläggningen inom äldreomsorgen i Stockholms stad har genomgått flera förändringar de senaste åren. De förändringar vi koncentrerat oss på att studera, är införandet av kartläggnings- och bedömningsinstrumentet som biståndshandläggarna använder för att utreda äldres ansökningar om vård- och omsorgsboende enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1 §, samt den centrala köhanteringen som används vid placering av äldre på vård- och omsorgsboende. Vår avsikt har varit att ta del av biståndshandläggarnas erfarenheter av dessa förändringar, hur de ser på ärendedragning eller så kallade boråd, samt vilket inflytande de anser sig ha över besluten. Vi har intervjuat åtta biståndshandläggare i Stockholms stad och har använt oss av induktiv ansats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning gällande lagstiftning och valda teorier om gräsrotsbyråkraten, handlingsutrymme och ålderism.

The aim of this paper is to examine how social structures and thoughts around age, class and race relate to personal ads in the local newspaper Mitt i Botkyrka. Based on Pia Laskars postcolonial theory, Beverly Skegs theory on respectability and Lars Anderssons theory on ageism I am going to explore how the advertisers of the personal ads describe themselves and what they seek in a partner. It is within these discriptions, both in regard of themselves and their requested partner, that one can uncover the underlying qualifications of who might be viewed as desireble. What a person must live up to in order to be deemed desirable is not a matter of personal prefrence and through an analysis of these criteria structures regarding class, age and race can become visible. With the help of the theories and Norman Faircloughs three-dimensional model I am going to discuss how these discourses shape our thoughts around what one should desire.

Med bakgrund i samhällets önskemål om ett förlängt arbetsliv var syftet med uppsatsen att undersöka kommunala grundskolerektorers uppfattning om förutsättningarna för äldre lärare att kvarstå längre i arbetslivet. Tre analytiska frågeställningar besvarades: möjligheter för äldre medarbetare; hinder för äldre medarbetare; samt skillnader i inställningen till att äldre lärare kvarstår längre i arbetslivet, mellan skolverksamheter i en större stad respektive landsbygdskommuner. Semistrukturerade intervjuer med sex rektorer genomfördes, spelades in, och transkriberades ordagrant. Insamlat data bearbetades och analyserades med tematisk analys. Analysen resulterade i tre framträdande teman: individfokus; anpassningar; samt att se till helheten. Resultatet diskuterades därefter i relation till tidigare forskning om ålderism och åldersmedvetet ledarskap. Slutsatserna är att rektorers uppfattning om äldre lärares möjligheter och hinder att kvarstå i arbetslivet i huvudsak uppvisar samma mönster i den större staden och i landsbygdskommunerna. Äldre lärares förmågor bedöms individuellt och rektorerna ger inte uttryck för ålderism. Vidare ger rektorerna delvis uttryck för ett åldersmedvetet ledarskap. Dock tycks vissa av landsbygdens rektorer kunna sträcka sig längre gällande anpassningar för att möjliggöra att äldre lärare arbetar kvar. Landsbygdskommunen med kortast avstånd till en större stad resonerade dock mer i likhet med stadens rektorer gällande anpassningar. Det största hindret oavsett om skolenheten finns i staden eller på landsbygden är de begränsade ekonomiska medel skolan förfogar över. Vilka anpassningar som krävs är individuellt. Att en äldre lärare kvarstår i arbetet ska också gynna verksamheten. Om behovet av anpassningar blir för stort och påverkar andra lärare negativt har medarbetaren nått den bortre gränsen där pensionering måste anses lämpligare än att kvarstå i arbetslivet.

Syftet med denna studie är att få en inblick i förskollärares och barnskötares förhållningssätt gällande barns kroppsliga integritet vid blöjbytes- och toalettsituationer. Barns rätt till deras integritet är något som har skrivits fram mer frekvent i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan 2018. Detta delvis till följd av Metoo-kampanjens framfart under 2017.  Studien består av två delstudier, som båda genomförts genom kvalitativa samtalsintervjuer där sammantaget 12 pedagoger deltagit. Delstudie 1 utgår från pedagoger som arbetar med yngre barn. Delstudie 2 fokuseras kring pedagoger som arbetar med äldre barn. Det empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i studiens forskningsfrågor samt teoretiska utgångspunkter. Följande forskningsfrågor har formulerats: Vad innebär barns integritet för barnskötare och förskollärare? Hur förhåller sig pedagogerna till barns integritet vid blöjbyte- och toalettsituationer? samt Hur arbetar arbetslaget för att skapa bra rutiner vid blöjbyten och toalettbesök? Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det närhetsetiska perspektivet, som kombineras med omsorgsetik utifrån ett maktperspektiv. Dessa perspektiv synliggör en växelverkan i hur omsorg förmedlas till att tas emot av en annan individ. Det centrala är således att, genom dessa perspektiv, uppmärksamma människors förhållningssätt och agerande i mötet med andra människor.  Studiens resultat visar att det finns en viss svårighet med att ringa in vad integritet innebär, samtidigt som det finns en stor medvetenhet om att barns integritet måste värnas om vid intima och känsliga situationer. Därtill synliggörs att det alltid finns en maktaspekt inbäddad vid blöjbyten och toalettsituationer, som emellertid inte ska uppfattas som auktoritär utan snarare som vänlig.

Syftet med denna uppsats är att genom kartläggning av alla gäster som medverkat i Skavlan och Carina Bergfeldt mellan år 2009–2021, undersöka hur väl SVT:s jämställdhetspolicy efterlevs och om kravet på jämställdhet som skrevs in i sändningstillståndet 2014 har förändrat hur många män och kvinnor som gästar programmen. Vidare undersöks hur SVT:s mångfaldsarbete ”Sverigespeglingen” reflekteras i dessa talkshows, där teorier om representation används för att kunna undersöka den implicita och explicita makt som gästernas representation kan innebära. Genom kvantitativ innehållsanalys har 1795 gäster i 310 avsnitt kodats där identitetsmarkörerna kön, yrke och ålder kartlagts för att kunna jämföras över tid.  Resultatet pekar på att män får synas i större utsträckning än kvinnor, en trend som från programmets start långsamt går mot en mer jämlik könsfördelning bortsett från år 2021. Gästerna som besöker programmen representerar 42 olika yrkeskategorier, där den manliga representationen är större bland olika yrken samt internt i olika yrkeskategorier. Den mest frekvent förekommande gästen befinner sig i åldersspannet 35–44 därefter 25–34 och 45–54 år, vilket till viss del bekräftar tidigare forskning om den ålderism som återfinns i svensk media. Sammanfattningsvis indikerar resultaten på att det införda kravet om jämställdhet år 2014 långsamt påverkat det inommediala medieinnehållet i talkshowsuccén Skavlan och efterträdaren Carina Bergfeldt, samt påminner om att jämställdhetsarbete är ett fortsatt utvecklingsområde.