11 |
"Jag försöker att inte låta det påverka mig men det är givetvist svårt" : - En studie om olika åldersgruppers motivationsfaktorer till gymträning / "I try not to let it affect me, but obviously its hard" : - A study of different age groups motivators for gym trainingLangebro, Cia, Norrström, Frida January 2017 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar olika åldersgrupper till att utföra gymträning. De valda åldersgrupperna var 16–21, 22–26 och 27–35. För att besvara syftet använde sig studien av två frågeställningar som handlade om hur deltagarna motiveras av samhällets kroppsideal och aktuella hälsotrender. Metoden som användes för undersökningen var en webbenkät med totalt 20 frågor varav 4 var öppna frågor. I undersökningen deltog totalt 56 personer med en jämn fördelning mellan alla grupper. Resultatet från denna studie visade att samtliga åldersgrupper blev motiverade till att gymträna för att de tycker att det är roligt och för att förbättra sin fysik. Åldersgruppen 16–21 var den grupp som var minst nöjda med sina kroppar och påverkades mest negativt av sociala medier även om alla åldersgrupper påverkades. Sociala medier visade sig även vara den största kanalen för hälsotrendernas spridning. Förslag på Vidare forskning är att se i hur stor utsträckning individers träning och hälsa påverkas av media och sociala medier. Ett annat förslag på vidare forskning skulle även kunna vara att undersöka om individers motiv till träning påverkas av hur länge individen varit fysisk aktiv.
|
12 |
“Det här är något som man inte ger upp” : En kvalitativ studie om den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården i Sverige utifrån ett kall-perspektivEriksson, Louise, Nylén, Emma January 2022 (has links)
Under en tid har media uppmärksammat den svenska förlossningsvårdens bristande psykosociala arbetsmiljö. Tidigare forskning inom ämnet består dock mestadels av kvantitativa studier och därför utförs denna studie med avsikt att kvalitativt undersöka barnmorskornas personliga upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö. Då yrken inom vård och omsorg ofta beskrivs som ett kall utgör detta en teoretisk utgångspunkt i studien, detta då kallets betydelse för den psykosociala arbetsmiljön inom förlossningsvården inte tidigare undersökts. Syftet med studien var därför att utifrån ett kall-perspektiv beskriva och förstå hur barnmorskor inom den svenska förlossningsvården uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Syftet var även att förklara betydelsen av ålder och enhetens storlek för dessa uppfattningar. Därmed genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer där barnmorskornas egen syn på arbetet och den psykosociala arbetsmiljön stod i fokus. Urvalet var barnmorskor från olika delar av Sverige, i olika åldrar och som arbetar på både större och mindre förlossningsenheter. Utifrån analysen av det insamlade materialet upptäcktes det att ålder samt enhetsstorlek har betydelse för respondenternas upplevelser. Resultatet visar på att barnmorskor inom förlossningsvården är högt belastade och att samtliga av studiens respondenter upplever att de konstant eller delvis känner sig stressade och otillräckliga. Detta till följd av låg möjlighet att kontrollera de krav som arbetet ställer. Trots detta tycks barnmorskorna betrakta sitt yrke som ett kall, då de upplever arbetet som meningsfullt och givande eftersom de får ta del av en viktig del av människors liv. Viktigt tycks också vara att det finns ett emotionellt och kunskapsmässigt stöd hos kollegorna.
|
13 |
Skattar kvinnor och män i olika åldersgrupper smärta annorlunda efter kolecystektomi? / Do women and men in different age-groups rate pain differently after cholecystectomy?Baradaran, Nadja, Larsson, Timmy January 2024 (has links)
Bakgrund: Postoperativ smärta är relativt vanligt förekommande. Förutom att det är ett obehagligt fenomen kan det leda till allvarliga komplikationer. Trots hälso- och sjukvårdslagen som uppmanar lika vård för hela befolkningen förekommer postoperativ smärta i större utsträckning hos kvinnor än hos män. Studier visar också att kvinnor oftare än män har behov för opioider för att lindra postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att jämföra smärtskattning och given smärtlindring mellan män och kvinnor i olika åldersgrupper som genomgått elektiv laparoskopisk kolecystektomi. Metod: Studien var retrospektiv, deskriptiv med en kvantitativ ansats. Data inhämtades från journalsystemet Metavision och tre sjukhus i norra Sverige med totalt 177 deltagare ingick. Efter genomgången operation tillfrågas patienter enligt rutin direkt vid ankomst samt efter en timme senare om upplevd smärta, detta enligt numerisk skala (NRS). Data analyserades i statistikprogrammet Jamovi. Resultat: Det fanns ingen skillnad av signifikans i upplevd smärta mellan könen vid varken det första (Mann-Whitney: p=0,317), eller det andra mättillfället (p=0,084). Det framkom heller inte någon koppling mellan kön och given typ av analgetika (p=0,123). Vid granskning av sambandet mellan ålder och smärtskattning fanns en trend att yngre personer hade mer ont postoperativt, men inte heller detta var av statistisk signifikans (Kruskal-Wallis: χ2=6.31, df=3, p=0,098).Konklusion: Det fanns ingen skillnad i varken upplevd smärta eller administrerad postoperativ smärtlindring mellan könen eller i olika åldersgrupper.
|
14 |
Olika motivationsregleringar och fysisk aktivitet : En tvärsnittsstudie som undersöker samband mellan olika typer av motivation och fysisk aktivitetsnivå, samt jämför köns- och åldersskillnader / Different motivation regulations and physical activity : A cross-sectional study exploring different types of motivation and physical activity level and differences in age and genderNyström, Emelie, Wickbom, Andrea January 2019 (has links)
Introduktion: Sveriges befolkning är idag otillräckligt fysiskt aktiva enligt rekommendationerna som finns på minst 150 minuters fysisk aktivitet varje vecka. Detta trots att det finns många kända hälsofördelar med att vara fysiskt aktiv. Brist på motivation är en faktor som påvisats vara bidragande till att personer rör på sig för lite. Syftet med studien var därför att jämföra skillnader i typ av motivation och fysisk aktivitetsnivå och om det finns skillnader beroende på kön och ålder. Metod: Data samlades in via en onlineundersökning, där 251 deltagare mellan 18-64 år svarade på Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2 (BREQ-2) och The Godin-Shephard Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ). Resultat: ANOVA visade signifikanta skillnader mellan motivationstyper och aktivitetsnivå, där personer som klassades som högaktiva hade mest motivation till fysisk aktivitet. Kvinnor hade mer introjicerad reglering och män mer identifierad reglering. Personer 18-24 år visade signifikant mer yttre reglering. Konklusion: Utifrån resultaten är det svårt att fastställa vilken motivationstyp som är mest bidragande till att personer är fysisk aktiva, däremot finns det indikationer på att all typ av motivation krävs för att vara fysiskt aktiv. Framtida forskning skulle kunna göra mer omfattande undersökningar på en bredare population för att få en mer fördjupad förståelse. / Introduction: The Swedish population does not meet the recommendations for 150 minutes physical activity per week, even though the health benefits from being physically active is well known. Lack of motivation is a variable that contributes to this problem and results in insufficiently physical activity. This study aimed to explore differences in types of motivation and physical activity level, and also see if there is any differences between gender and age. Methods: Participants (n = 251) between 18-64 years of age completed an online survey, based on Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2 (BREQ-2) and The Godin-Shephard Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ). Results: ANOVA showed significant differences between type of motivation and activity level. The high-active group had more motivation to physical activity than less active groups. Women had more introjected regulation than men, while men had more identified regulation than women. People between 18-24 showed significant more extrinsic regulation. Conclusion: Based on the findings, it is difficult to define which motivation type that main contributes to physical activity, but there are indications that all types of motivation is important for being physically active. Future research could do a more extended investigation on a wider population to get a deeper insight.
|
15 |
Åldersskillnader i äktenskap och jämställdhet : En global analysLindström, Oskar, Möller-Nielsen, Hanna January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan länders genomsnittliga åldersskillnader i äktenskap och jämställdhet. Huvudhypotesen är därför att högre åldersskillnad i äktenskap kommer att vara förenad med lägre jämställdhet. Få studier finns att tillgå om det direkta sambandet mellan jämställdhet och åldersskillnader. Denna studie mäter jämställdhet med fyra olika parametrar, mödradödlighet, könsfördelning av parlamentsplatser, könsfördelning vad gäller utbildning samt könsfördelning vad gäller avlönat arbete. Studien använder sig av DBO-teorin som teoretiskt ramverk för att analysera förklaringsmekanismer som skulle kunna förtydliga uppkomsten av samvariationen. För att undersöka sambandet används linjär regressionsanalys. Resultaten visar att vissa undersökta jämställdhetsaspekter har ett samband med åldersskillnader kontrollerat för BNP och giftermålsålder. Mödradödlighet och jämställt arbetsmarknadsdeltagande är i detta sammanhang relevanta faktorer för åldersskillnader. Däremot samvarierar inte könsfördelning av parlamentariska platser och skillnader mellan män och kvinnor i utbildning med åldersskillnader. BNP tog hela effekten av utbildning och delar av effekten från mödradödlighet. Giftermålsålder påverkade inte sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet. Slutsatsen för denna studie är således att det globalt sett finns en samvariation mellan vissa faktorer som kan indikera ett jämställt samhälle och länders genomsnittliga åldersskillnader.
|
16 |
Age as a Moderator within Problematic Internet Use and Social Anxiety Disorder / Ålder som en moderator inom problematisk internetanvändning och social fobiFazlic, Ena, Korhonen, Lydia January 2021 (has links)
The purpose of the study was to investigate the relationship betweensocial anxiety disorder and problematic internet use. Individuals withsocial anxiety disorder might prefer online interaction compared toface-to-face interaction. This could develop into problematic internetuse (PIU). PIU is when an individual uses the internet to the degreethat it negatively affects the individual’s life, based on Davis’ (2001)model of problematic internet use. The data was collected using anonline survey. There was a total of 484 participants in the finalanalyses, with 26.1% males, 71.5% females (Mage=27.99, SD= 10.1).First, a correlation analysis was done between social anxiety and PIU.The results showed that there was a positive correlation between socialanxiety and problematic internet use (r=.53). We then used age as amoderator to investigate if age had a moderating effect on socialanxiety and problematic internet use, using a moderation analysis. Theanalysis revealed a significant moderation effect of age, but a low leveloverall of PIU in the sample. This meant that even at high levels ofsocial anxiety, the sample did not display PIU-behaviors. Furtherresearch is needed to investigate the relationship between socialanxiety, PIU and what it looks like for different age groups. / Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan social fobioch problematisk internetanvändning och hur detta modererar medålder. Individer med social fobi kan uppleva det mer bekvämt attinteragera genom internet i jämförelse med i verkligheten. Detta kanleda till att individen utvecklar problematiskt internetanvändande(PIU). PIU innebär att en individ använder internet på ett sätt somnegativt påverkar individens liv, utifrån Davis (2001) modell förproblematiskt internetanvändande. Datainsamlingen skedde genom enwebbenkät. Totalt var det 484 deltagare i studien (Målder=27.99,SD=10.1), med 26.1% män och 71.5% kvinnor. Först genomfördes enkorrelationsanalys mellan social fobi och PIU. Resultaten visar att detfinns en positiv korrelation mellan social fobi och problematisktinternetanvändande (r=.53). Vi använde ålder som en variabel i vårforskning för att undersöka om ålder har en moderationseffekt påsocial fobi och problematiskt internetanvändande. För att undersökadetta genomförde vi en moderationsanalys. Resultaten visade att ålderhar en signifikant effekt på social fobi och PIU, men att det inte fannsen särskilt hög nivå av PIU hos deltagarna. Detta innebar att även vidhöga nivåer av social fobi uppvisade inte deltagarna PIU-beteenden.Framtida forskning är nödvändigt för att etablera hur förhållandetmellan social fobi och problematiskt internetanvändande ser ut mellanolika åldrar.
|
17 |
Åldersskillnader gällande byggarbetares uppfattning av den ideala arbetsgivaren / Age differences regarding construction workers' perception of the ideal employerGräll, Linn, Jansson, Nora January 2022 (has links)
Syftet med studien var att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan tre olika åldersgrupper inom byggbranschen gällande uppfattningen av den ideala arbetsgivaren. Uppfattningen av den ideala arbetsgivaren mättes genom mätinstrumentet Employer Attractiveness Scale utifrån fem dimensioner: Intresse, Social, Utveckling, Tillämpning och Ekonomi. Undersökningen genomfördes på fem byggföretag i Mellansverige med totalt 72 yrkesarbetare som deltagare. Deltagarna delades in i åldersgrupperna äldre (födelseår 1954–1981), medel (1982–1993) och yngre (1994–2005). Studiens resultat visade att det fanns en skillnad mellan åldersgrupperna äldre och medel och mellan äldre och yngre avseende hur de värderade dimensionen Social. Den äldre åldersgruppen värderade dimensionen Social lägre än åldersgrupperna medel och yngre. Det fanns inte några skillnader mellan åldersgrupperna för övriga dimensioner (Intresse, Utveckling, Tillämpning och Ekonomi). / The purpose of the study was to investigate whether there was any difference between three different age groups in the construction industry regarding the perception of the ideal employer. The perception of the ideal employer was measured through the Employer Attractiveness Scale based on five dimensions: Interest, Social, Development, Application and Economic. The survey was conducted at five construction companies in Central Sweden with a total of 72 construction workers as participants. The participants were divided into the age groups: older (year of birth 1954-1981), middle (1982-1993) and younger (1994-2005). The results of the study showed that there was a difference between the age groups older and middle and between older and younger in terms of how they valued the Social dimension. The older age group valued the dimension Social lower than the age groups middle and younger. There were no differences between the age groups for other dimensions (Interest, Development, Application and Economic).
|
18 |
Upplevelsen av arbetsmotivation bland unga vuxna 20-25 år.Hellström, Madeleine, Wallberg, Louise January 2019 (has links)
This study aimed to examine the experience of work motivation among young adults between the ages of 20-25 years old. Eight qualitative interviews were held with a semi-structured method. The guide for the interviews conducted work motivation as a theme with underlying questions based on themes, previously research and theoretical starting points, the aim of the study and issue. The guide for the interview contained eight main issues with general follow up questions. A thematic analysis were used to bring out four different themes which were the importance of having good colleagues, to develop, to get feedback and salary. The result of the study showed that young adults are motivated by both intern and extern motivational factors according to Herzberg’s motivation theory. This is something that previous studies did not show according to Inceoglu, Segers and Bartram (2012) who claims in their study that young adults are more motivated by intern motivational factors than extern motivational factors. This study therefore highlights the impact of age among individuals and that the age can have influence when it comes to the experienced work motivation. / Denna studie har till syfte att undersöka upplevelsen av arbetsmotivation bland unga vuxna iåldrarna 20-25 år. Åtta kvalitativa intervjuer har genomförts med en semistruktureradintervjumetod. Intervjuguiden innehöll temat arbetsmotivation med underliggande frågorbaserat utifrån teman, tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter, studiens syfte samtfrågeställning. Intervjuguiden innehöll åtta huvudfrågor med generella följdfrågor. Entematisk analys har sedan använts för att koda fram fyra olika teman, vilket blev vikten av attha bra kollegor, att utvecklas, att få feedback och lön. Resultatet visade på att unga vuxnamotiveras av både inre och yttre motivationsfaktorer enligt Herzbergs motivationsteori, vilkettidigare forskning inte visat på då Inceoglu, Segers och Bartram (2012) menar att unga vuxnamotiveras mer av interna faktorer än externa faktorer. Denna studie belyser därmedbetydelsen av att individers ålder har inflytande för den upplevda arbetsmotivationen.
|
19 |
Cyber-vettings etiska dilemma i rekryteringsprocesser : En komparativ fallstudie mellan yngre och äldre rekryterares syn på fenomenet / Cyber-vettings ethical dilemma in recruitment processes : A comparative case study between younger and older recruiters' view of the phenomenonFatrous, Alain, Scherling, William January 2023 (has links)
Bakgrund: Felrekryteringar är ett återkommande företagsekonomiskt problem, där organisationer får stå för dyra konsekvenser när de inträffar. Det finns olika metoder för att undvika felrekryteringar och således har ett fenomen vid namn cyber-vetting fått större uppmärksamhet, vilket är att rekryterare granskar kandidaters sociala medieprofiler för att få en bättre förståelse av kandidaterna. Cyber-vetting medför ett etiskt dilemma, där vissa menar på att det är oetiskt att gå in i människors privata sfär, medan andra i stället menar på att det är nödvändigt att arbetsgivaren får en helhetsbild av kandidaterna som söker. Syfte: Syftet är att beskriva yngre och äldre rekryterares eventuella likheter och skillnader i deras syn på cyber-vetting, samt deras etiska ståndpunkt kring användandet av fenomenet. Metod: Studien har innehaft en induktiv ansats. För att kunna beskriva yngre och äldre rekryterares syn på fenomenet, har en kvalitativ komparativ fallstudie utförts, där insamlingsmetod varit semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har genomförts som grundar sig på kvalitativ empiri. Då studien är komparativ genomfördes två separata tematiska analyser, en för yngre och en för äldre. Slutsats: Studiens slutsats är att det finns både likheter och skillnader mellan yngre och äldre rekryterare i både användandet av cyber-vetting och om de finner det etiskt korrekt eller ej. Interna konflikter med moraliska resonemang, ligger till grund för deras åsikt i frågan och berör fler faktorer än enbart det faktum att rekryteraren har en viss ålder. / Background: Recruitment errors are a recurring business problem, with organizations facing costly consequences when they occur. There are various methods for avoiding recruitment mistakes and thus a phenomenon called cyber-vetting has gained more attention, whereby recruiters review candidates' social media profiles to gain a better understanding of the candidates. Cyber-vetting poses an ethical dilemma, with some arguing that it is unethical to go into people's private sphere, while others argue that it is necessary for the employer to get a complete picture of the candidates applying. Purpose: The aim is to describe younger and older recruiters' views on cyber-vetting and their ethical stance, and to compare possible similarities and differences. Method: The study has had an inductive approach. To describe younger and older recruiters' views on the phenomenon, a qualitative comparative case study has been conducted, where the collection method has been semi-structured interviews. A thematic analysis has been conducted based on qualitative empirical data. As the study is comparative, two separate thematic analyses were conducted, one for younger and one for older people. Conclusion: The study concludes that there are both similarities and differences between younger and older recruiters in both the use of cyber-vetting and whether or not they find it ethically correct. Internal conflicts with moral reasoning underlie their opinion on the matter and involve more factors than just the fact that the recruiter is of a certain age.
|
Page generated in 0.0506 seconds