Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur samverkan och dialog ser ut mellan förskollärare och lärare i förskoleklass och år 1. Våra frågeställningar handlade om hur de olika lärarkategoriernas kunskapssyn ser ut, hur deras samarbete fungerar och vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder som används. Metoden vi valde var litteraturstudier och enkätundersökning. Resultatet visar att kunskapssynen mellan förskollärare och lärare inte skiljer sig markant, medan det är större skillnad mellan grundskollärare som har olika sorters lärarutbildningar. Ett flertal läs- och skrivutvecklingsmetoder används av bägge lärarkategorierna. Samverkan sker oftast vid stadieövergångar och inte kontinuerligt under läsåret. Studien har också visat att de båda lärarkategorierna uttrycker önskemål om ett ökat samarbete.

Studien syftade till att undersöka hur listläsning i kombination med boksamtal ökade elevers avkodningsförmåga samt läsintresse. Interventionen genomfördes på två olika skolor med elever i avkodningssvårigheter i år 1. De lästränade 15 tillfällen à 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Dessutom deltog de i gruppläsning med boksamtal vid fem tillfällen ca 40 min/tillfälle.   Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp i år 1. Sammanlagt deltog 24 elever. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest gällande avkodningsförmågan. Eleverna fick dessutom fylla i en enkät efter första samt sista gruppläsningstillfället för att se om läslusten ökat. Testen visade att interventionsgruppen till viss del ökat sin avkodningsförmåga och därmed också i läsflytet men det hade även kontrollgruppen gjort, dock inte i lika hög grad. Enkäten visade att eleverna var positivt inställda till läsning både i form av skönlitteratur samt listläsning vilket vi tolkar som att läsintresse finns. Dock visade enkäten ingen större skillnad på svar före och efter interventionen. Vi tycker att studien visade att kombinationen av listläsning och boksamtal gagnade elevernas läsutveckling och läslust. Eleverna blev också mer motiverade och visade ökat självförtroende i boksamtalen. Det är dock inte möjligt att påvisa hur mycket mer effektiv interventionens åtgärder var än kontrollgruppens då den sistnämnda också uppnådde positiva resultat. Vår slutsats blir att kombinationen med olika träningssätt verkar lovande för ett lustfyllt och framgångsrikt lärande.

Denna studie syftade till att vinna kunskap om hur elever i lägre årskurser kan utveckla sin förståelse för begreppet ”liv”. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektionsserie med en klass elever i årskurs 3. Min undervisning baserades på variationsteorin och det sociokulturella perspektivet. Jag identifierade två kritiska aspekter, ämnesomsättning och fortplantning. Dessa ansåg jag att eleverna behövde urskilja för att förstå det tänkta lärandeobjektet vad ”liv” är ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Jag utformade undervisningen för att synliggöra dessa aspekter genom att skapa kontrast, vilket innebar att både visa vad som är levande och vad som inte är levande. Samt genom att generalisera de kritiska aspekterna till att gälla allt levande, inte bara de föremål som bearbetades under lektionerna. Resultatet visade att elevernas föreställningar stämde överens med vad tidigare forskning kommit fram gällande barns förståelse för begreppet liv. Genom att synliggöra kritiska aspekter utvecklade eleverna sin förståelse och resonerade kring vad som lever och varför på ett vidgat sätt ur ett mer naturvetenskapligt perspektiv. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning baserad på variationsteorin kan erbjuda goda möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper inom de naturorienterande ämnena på ett specifikt sätt och därmed nå de tänkta lärandemålen.

Syftet med studien är att ta reda på̊ hur 4 lärare resonerar kring högläsningens påverkan på elevers språkutveckling i årskurserna 1–3. Vår undersökning har ett kvalitativt perspektiv och den bygger på semistrukturerade intervjuer. Resultatet synliggör hur, vad och i vilket syfte lärare högläser. Slutsatsen blir utifrån lärares resonemang att högläsningen bidrar med effekter för språkutvecklingen och främst en gemensam stund på dagen.

No description available.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka skolgeografins innehåll, pedagogers inställning till geografiämnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgått från litteratur kring ämnets historia, nya och äldre kurs- och läroplaner samt forskning kring ämnet. I undersökningen har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger från sex olika skolor, och utgår från en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. När vi genomfört våra litterära studier samt vår undersökning, visade det sig att våra resultat stämde ganska väl överrens med tidigare forskning. Resultatet av undersökningen visar slutligen att geografiundervisningen i skolan ser likartad ut oavsett om pedagogerna har geografiutbildning eller inte. Det som ligger till grund för undervisningen är övervägande pedagogens inställning och den lokala skolkulturen.

No description available.

No description available.

Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka lärarstudenters upplevda kunskaper i och åsikter om sex- och samlevnadsundervisning i förskoleklassen och grundskolans år 1-3. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: ”Vilka kunskaper i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad anser sig lärarstudenter på Malmö högskola ha efter genomförd utbildning?” samt ”Vilka åsikter har lärarstudenter på Malmö högskola efter genomförd utbildning kring att yngre elever undervisas i sex och samlevnad?”.Arbetet är skrivet vid Malmö högskola under vårterminen 2016 av oss - Sara Glassel och Elisabeth Bengtsson – två lärarstudenter som inom en snar framtid kastar sig ut i arbetslivets vilda djungel.Undersökningen utgår ifrån teorin om att lärarstudenter är i behov av god utbildning i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad, då eleverna har rätt till och behov av en adekvat sex- och samlevnadsundervisning eftersom detta i sin tur påverkar deras identitetsutveckling. Det empiriskt insamlade materialet – baserat på intervjuer med lärarstudenter på Malmö högskola – visar på spridda kunskaper kring sex- och samlevnadsundervisning samt en stor variation i åsikter gällande hur ämnet ska läras ut, när detta ska ske och vem som är mest lämpad att bedriva undervisningen.

Studien syftade till att vinna kunskap om hur elever i årskurs 1–3 kan utveckla sin förståelseför vinterekologi. För att undersöka detta användes variationsteorin och det sociokulturellaperspektivet som teoretisk utgångspunkt när jag planerade, genomförde och analyserade enlektionsserie i årskurs 1. Lektionsserien baserades till viss del på en learning study där jagagerade både forskare och lärare. Jag identifierade två kritiska aspekter, livscykler och årstiderdär årstidsväxlingar ingick. För att kunna förstå det avsedda lärandeobjektet ”vinterekologi”behövde eleverna urskilja de kritiska aspekterna. Därför valde jag att utforma undervisningenför att synliggöra aspekterna genom variationsmönster. Dessa mönster var kontrast, vilketinnebar att visa hur djur och växter anpassar sig till ett kallt klimat och vilka dessa anpassningarvar. Även variationsmönstret generalisering användes, vilket innebar att generalisera de kritiskaaspekterna till att gälla olika växter och djur, inte endast de som togs upp under lektionerna.Eleverna bidrog med en annan kritisk aspekt som jag inte identifierade i förväg, denna varfotosyntesen och dess betydelse. Resultatet visade att elevernas kunskaper och föreställningarom vinterekologi stämde överens med tidigare forskning. Genom att utforma undervisningenmed syfte att synliggöra de kritiska aspekterna utvecklade eleverna sin förståelse förvinterekologi. Sammanfattningsvis tyder denna studie på att variationsteorin är ett verktyg somskapar möjligheter för elever att utveckla sina kunskaper inom undervisningen. Det är viktigtatt elever får arbeta med varandra och lära av varandra, genom språket och sociala interaktionerkan eleverna utvecklas ännu mer.