Denna studie belyser vilka hinder som kan uppstå när man arbetar multimodalt genom lärplattan i lågstadiet i ämnet svenska, men även i vilka sammanhang det kan främja elevers inlärning. Detta visar i sin tur resultatet av vad multimodalt lärande ger, samt varför lärplattan kan ses på olika sätt i lärandet. Hur ska skolan göra för att bidra till att lärplattan blir en tillgång och inte en börda i undervisningen? Multimodalt lärande finns i många olika former så som ljud, rörelse och bild. Det multimodala lärandet med exempelvis lärplattan får ta mer plats och används alltmer i skolan, men för vilket syfte? För vissa lärare kan multimodalt lärande genom lärplattan innebära en tillgång men för andra en börda eller endast en utfyllnad under lektioner. Lärplattan och andra digitala verktyg används av majoriteten av elever och folk i allmänhet på en daglig basis utanför skolan, vilket tyder på att samhället utvecklas. Detta betyder även att skolorna utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka hur multimodalt lärande med hjälp av lärplattan behandlas i forskning inom ämnet svenska. Genom denna studie bildas ett underlag som synliggör behov av vidare forskning inom multimodalt lärande via lärplattan ur lärarperspektivet. Alla elever lär sig inte på samma sätt vilket gör att lärare måste använda olika utlärningsmetoder. Detta gör studiens frågeställningar svåra att ge ett precist svar på. Arbetets resultat visar att multimodalt lärande med lärplattan kan främja elevers inlärning på många olika sätt vilket visar vad ett multimodal lärande genom lärplattan kan innebära. Det kan vara enkla stödjanden så som ett underlättande vid redigering av felskrivning i texter, men även ett främjande i elevers arbete med läs- och skrivkunnighet, hörförståelse och uttal. Arbete med multimodal inlärning genom lärplattan kan även agera som ett hinder, exempelvis kan lärplattan skapa tekniska problem. Det är även essentiellt att passande arbetsmaterial (t.ex. applikationer) används på ett korrekt sätt, vid korrekt tillfälle. När det gäller specialanpassning visar sig multimodalt lärande genom lärplattan kunna stödja vid bland annat språksvårigheter och bearbetning av ljudlig information, samt fungera som ett hjälpmedel vid finmotoriska begränsningar.

Aim: The aim was to investigate the perceived self-esteem and self-estimated physical activity levels in connection with the Aktivitet Förebygger project for third graders in a school based in Sweden, as well as to investigate whether there were any gender differences in the students perceived self-esteem.  Method: This study has a parallel convergent mixed method design including 10 qualitative semi structured interviews and a quantitative survey which had 60 respondents. Qualitative data was transcribed, coded and categorized through a thematic analysis to identify patterns. Quantitative data was analyzed through a descriptive analysis where means and standard deviations were calculated alongside a t-test to compare results before and after respective project.  Result: The study showed that participation within Aktivitet Förebygger had a positive effect on students domain specific self-esteem. But the effect on children's global self-esteem was limited. No significant differences regarding gender differences related to self-esteem were found.  Conclusion: The findings of this study emphasizes that Aktivitet Förebygger has had a positive effect on children's self-esteem but further research is necessary to examine how great the impact is.

The purpose of this study is to examine teachers, in the elementary grades 2 and 3, view on pupils ' understanding of regrouping in subtraction algorithms and the use of concrete materials to facilitate pupils' understanding of regrouping in subtraction algorithms. The study emanates from teachers who teach, or have taught, in regrouping in subtraction algorithms in the elementary grades of 2 and 3. With the use of a semi-structured interview, we were able to gain an understanding of teachers' opinions and experience about pupils' understanding of regrouping in subtraction algorithms and their use of concrete materials to facilitate pupils' understanding.  The teachers in our study agree on the fact that pupils can have difficulties with regrouping in subtraction algorithms. The study shows that the teachers´ opinions and experience indicate that concrete materials can facilitate pupils' understanding of mathematics, but they also show different opinions and experiences for whom the opportunities exist. Furthermore, the results of the study show that the teachers who participated in the study can also see limitations in using concrete materials in their mathematics teaching, such as the amount of material that is available, that the concrete material invites to play and more. Most of the teachers teach with concrete material for regrouping in subtraction algorithms to facilitate the pupils understanding and to provide clarity for the pupils, as seen from the results of the study. Furthermore, the results show that there are teachers who do not teach with concrete materials for regrouping in subtraction algorithms.

Syftet med denna studie är att belysa vilken potential varierad undervisning genom multimodaliteterna bild, ljud, film och rörelse har i det naturorienterande klassrummet för elever och lärare på lågstadiet vid undervisning om cirkulationssystemet. Studien utgick från en varierad lektionsserie om cirkulationssystemet varefter eleverna fick fylla i en enkät för att beskriva vilken undervisningsmetod som var roligast respektive mest lärorik. De fick skriva vad som var bra och dåligt med respektive undervisningsmetod. Därefter genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 elever och två lärare. Resultatet som denna studie genererade utifrån ett lärarperspektiv var att varierad undervisning och multimodala undervisningsmetoder är en del av skolans kompensatoriska uppdrag. Det är alltså ett sätt att stötta elever som behöver extra stöd eller alternativa sätt att lära sig. Lärarna ansåg att det fanns en stor mängd material, så som lektionsplaneringar och idéer, och att detta inte var ett problem, utan fokuset måste ligga vid hur man arbetar med det existerande material som finns. Eleverna var generellt sett positivt inställda till alla inkluderade undervisningsmetoder men ansåg att den roligaste undervisningsmetoden var film och att de lärde sig mest av att röra på kroppen. De kännetecken som kunde urskiljas för elevernas engagemang i undervisningen var aktivt deltagande, variation i undervisningen och lustfylldhet. / The purpose of this study is to highlight the potential of varied teaching through the multimodalities of image, sound, movies, and movement in the science classroom for pupilsand teachers at the primary level, when teaching about the circulatory system. The study was based on a varied lesson series about the circulatory system, after which the students got to fill out a questionnaire to describe which teaching method was the most enjoyable and the most educative. They also got to write what was good and bad about each respective teaching method. Semi-structured qualitative interviews were then conducted with 14 pupils and two teachers. The result that this study generated from a teacher's perspective was that varied teaching and multimodal teaching methods are part of the school's compensatory mission. It is thus a way of supporting students in need of extra support or alternative ways of learning. The teachers felt that there was a broad range of material, such as lesson plans and ideas, and that this was not an issue, but the focus must be on how to work with the existing material that is available. The students were generally positive regarding each included teaching methods but felt that the most enjoyable teaching method was movies and that they learned the most from moving their bodies. The characteristics that could be distinguished for the students' investment in the education were active participation, variety in the teaching and amusement.

Denna studie belyser lärarnas syn på hur undervisningspraktiken och elevernas lärande påverkas av multimodal undervisning med lärplatta i svenskämnet. Föreliggande studies syfte är att skildra lärarnas syn på hur den multimodala undervisningen med lärplatta kan agera som ett hinder eller verka främjande för elevernas lärande i årskurserna F-6. Den belyser även hur detta påverkar lärarnas egen undervisning i klassrumssituationen. Detta görs med fokus på frågeställningar som hanterar hur multimodalt lärande med lärplatta enligt lärarna möjliggörs i deras undervisningspraktik, samt lärarnas syn på främjanden och hinder kring detta arbete. Studien bearbetas med ett designorienterat multimodalt perspektiv, en teori som trycker på att skapa sammanhang där form och funktion sammanlänkar. Undersökningen sker genom enkäter som distribuerats via mejl och Facebook-grupper och bearbetas utifrån ett kvantitativt perspektiv med inslag av kvalitativt data. Resultatet i studien visar att multimodal undervisning med lärplatta kan ske på ett antal olika sätt, där de främsta arbetsområdena är vid skrivande, läsande och lyssnande. Resultatet visar även att denna undervisning är främjande på ett flertal sätt, så som anpassning vid bland annat finmotorikssvårigheter samt att det är intresseväckande hos eleverna. Det visar sig även finnas hindrande effekter av denna undervisning, exempelvis hur användningen av lärplatta även hämmar finmotoriks-utvecklingen, samt att dess användning kommer med ett antal tekniska problem och missförstånd. Slutsatsen som dras av detta är att lärarna använder lärplattan på flera olika sätt, med övergripande likartade användningsområden, samt att deras syn på multimodal undervisning med lärplatta innefattar både för- och nackdelar angående elevers lärande. / This study highlights teachers' views on how teaching practice and students' learning are affected by multimodal teaching with a learning tablet in the Swedish subject.  The purpose of this study is to depict teachers' views on how multimodal teaching with a learning tablet can act as an obstacle or promote students' learning in grades F-6.  It also highlights how this affects the teachers' own teaching in the classroom situation. This is done with a focus on issues that deal with how multimodal learning with a learning tablet is enabled in their teaching practice, as well as the teachers' views on the promotion and obstacles around this work. The study is processed with a design-oriented multimodal perspective, which is a theory that emphasizes creating contexts where form and function link. The survey takes the form of questionnaires distributed via email and Facebook groups and is processed from a quantitative perspective with elements of qualitative data. The results of the study show that multimodal teaching with a learning tablet can take place in several forms, where the main areas of work are in writing, reading, and listening. The results also show that this type of teaching is beneficial in a few different ways, such as accommodation to fine motor difficulties, among other things, and that this way of working causes an interest among the students. There are hindering effects of this teaching as well, for example how the use of learning tablets also inhibits the development of the fine motor skills, and that its use comes with a few technical problems and misunderstandings. The conclusion drawn from this is that teachers use the learning tablet in several different ways, with overall similar uses, and that their view of multimodal teaching with a learning tablet includes both advantages and disadvantages regarding students' learning.