Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur lärare och elever arbetar med undersökande arbetssätt, inom ämnena naturvetenskap och teknik i årskurs 4-6. I studien deltog en lärare och elever i årskurs 5 på en kommunal grundskola i Mellansverige. Kvalitativa metoder används i undersökningen samt i analysen och materialet har samlats in genom klassrumsobservationer. Resultatet av studien visar att eleverna, i alla fall till viss del, arbetar med undersökande arbetssätt men att de skulle gynnas av att träna mer på de olika momenten för att sedan själva kunna genomföra egna undersökningar. Kopplingen till det naturvetenskapliga området behöver också göras tydligare, det är lätt att få uppfattningen att det enbart är undersökningar som ingår i arbetssättet. Att tydliggöra de olika delarna i undersökande arbetssätt skulle kunna göra det lättare för lärare att undervisa i ämnet och ge eleverna mer likvärdiga kunskaper i naturvetenskap och teknik, oavsett lärare och skola.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt skönlitteratur kan användas i skolans värdegrundsundervisning samt vilka aspekter av värdegrunden som eleverna uppmärksammar utifrån skönlitteratur. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ studie där elever i årskurs 6 tillsammans i boksamtal diskuterat skönlitteratur och dess koppling till skolans värdegrundsarbete. Till studien har den skönlitterära boken Hugo och kepskampen valts ut. En bok som eleverna kunnat koppla ihop med sitt vardagliga liv, då dessa kopplingar är viktiga när det kommer till att applicera innehållet på sitt eget sätt att vara. I ett socialt samspel kan elever tillsammans i diskussioner fördjupa sin förståelse för diskussionsunderlaget. Den gemensamma förståelsen omvärderas sedan till en individuell förståelse som elever har med sig i sitt vardagliga liv. På så sätt utvecklas eleverna som människor utifrån vad de läst och de kan sedan utvecklas som demokratiska medborgare med förståelse för hur man ska behandla sina medmänniskor. Resultatet av studien visar att eleverna med hjälp av skönlitteratur kan synliggöra olika aspekter av skolans värdegrund i boksamtal. Respekten för människans egenvärde och hur man ska behandla sina medmänniskor var de aspekter ur värdegrunden som eleverna lade störst vikt vid under boksamtalen. Således visar resultatet att skönlitteratur kan användas i värdegrundsundervisning då eleverna med hjälp av det lästa innehållet utvecklat förståelse för skolans värdegrund. / <p>Godkänt datum 2018-06-14</p>

Syftet med studien är att få kunskap om hur elever i årskurs 4-6 kan utveckla sin förståelse för olika energikällors kopplingar till en hållbar utveckling. Två frågeställningar har formulerats: Vilka kritiska aspekter måste undervisningen synliggöra för att elever ska få möjlighet att förstå olika energikällors påverkan och betydelse för en hållbar utveckling? Hur kan undervisningen utformas för att synliggöra dessa aspekter? För att besvara dessa har en lektionsserie planerats och genomförts i två elevgrupper i årskurs 6 och variationsteorin har fungerat som teoretisk utgångspunkt. Genom förtest och eftertest, elevintervjuer, deltagande observationer och ljudinspelningar har data samlats in från totalt 30 elever och mig själv som lärare. Resultatet visar att för att förstå olika energikällors påverkan och betydelse för en hållbar utveckling måste elever kunna urskilja förnybara och icke förnybara energikällor, veta hur olika energikällor påverkar miljön och vad olika energikällor har för betydelse för en hållbar utveckling.

Syftet med den här studien var att få kunskap om hur elever i årskurs 4–6 kan utveckla sin förståelse för det naturvetenskapliga begreppet energi med variationsteorin som teoretisk utgångspunkt. Frågorna jag ville ha svar på var vilka kritiska aspekter för begreppet eleverna måste få möjlighet att urskilja för att förstå begreppet på ett specifikt sätt och hur undervisningen kan utformas för att synliggöra dessa kritiska aspekter. I bakgrunden behandlas tidigare forskning om lärande och undervisning om energi, det naturvetenskapliga språket kontra det vardagliga, elevers förståelse av begreppet energi, skolans styrdokument och rollen som forskande lärare. Med mig själv som lärare har data samlats in genom förtest i form av gruppintervjuer och eftertest, videofilmning och ljudinspelningar från lektionstillfällena. Genom att använda variationsmönster i undervisningen skapades möjligheter för eleverna att urskilja vad energiprincipen innebär, att energi inte kan skapas eller förstöras utan endast omvandlas, att det vardagliga språkets sätt att tala om energi skiljer sig från det naturvetenskapliga och att energi är mer än bara den elektricitet vi använder. Resultatet visar att elevernas förståelse för begreppet energi står i relation till hur undervisningen formades och de kritiska aspekterna behandlades.

Syftet med litteraturstudien är att beskriva vilka språkutvecklande metoder som modern forskning lyfter fram för att utveckla elevernas läsförståelse i ett heterogent klassrum. Materialet är internationellt, vilket ger ett brett pedagogiskt perspektiv, och grundar sig i den sociokulturella teorin om lärande som bygger på Vygotskys teori om den närmaste utvecklingszonen. För att elever ska ha möjlighet att tillägna sig kunskap från lästa texter krävs en grundläggande läsförståelseförmåga. Läsförståelse är en avgörande del i kunskapsinhämtning och eleverna måste undervisas medvetet i detta tidigt i grundskolan. Under vår VFU fick vi se att eleverna ofta ligger lågt på läsförståelsetest och därför behöver lärare arbeta för att utveckla elevernas läsförståelseförmåga. Detta kan göras genom att använda språkutvecklande arbetssätt i läsförståelseundervisningen. Studien belyser olika språkutvecklande metoder som kan användas i undervisning i läsförståelse. Om eleverna inte undervisas i läsförståelse riskerar de att fastna i ordavkodning, med begränsad förståelse för ordets och sammanhangets innebörd. Det finns många sätt att arbeta med läsförståelse men studien berör enbart de metoder som baserar sig på att aktivt arbeta med språkutvecklande arbetssätt. I resultatet lyfts sju språkutvecklande metoder fram. Metoder är smartboard och diskussion, att skapa inre bilder, Reciprocal Teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI), Questioning the Author (QtA), språklig förebild och Translanguaging (TL). Dessa metoder kan användas på olika sätt och läraren måste därför vara väl insatt för att ha kunskapen att tillämpa metoderna på ett sätt som hjälper eleverna framåt i sin språk- och kunskapsutveckling. Slutligen diskuteras vikten av att alla lärare, oavsett undervisningsämne, medvetet måste få in språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning.

Denna litteraturstudie belyser forskning kring olika multimodala material inom engelskundervisning med fokus på barn och ungdomar. Enligt studiens problemformulering, behövs metoder för att ge stöd till en komplicerad språkinlärningsprocess, bidra till elevers motivation samt skapa anpassning för elevers skilda behov vid inlärning i engelskämnet. Litteraturstudies syfte är att belysa vad samtida forskning säger gällande användningen av multimodalt material inom undervisning av engelska i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på de positiva- och negativa effekter användningen av olika multimodala material kan ha för engelskinlärningen samt hinder och möjligheter de kan innebära för lärares engelskundervisning. Studiens metod har bestått i att söka vetenskaplig forskning via databaser där tidiga sökord gav upphov till viss litteratur som i sin tur bidragit med vidare sökord och kedjesökningar. Materialet studien använt sig av innefattar artiklar och bokkapitel vilka behandlat drama, digitala berättelser, multimodala texter och kollage som pedagogiska multimodala material för engelskundervisning. Studien är inriktad mot elever i årskurs 4–6, men i brist på åldersenlig forskning har material som behandlar elever i både aktuell, yngre och äldre åldrar använts. Resultatet visade på en övervägande del positiva effekter för elevers engelskinlärning, gällande motivation, språkförståelse och kontextuellt meningsskapande. De negativa effekterna som uppmärksammats berör distraktion och sjunkande intresse för visst material relaterat till elevers åldrar. Resultatet visade en jämnare fördelning mellan möjligheter och hinder för engelskundervisningen till följd av materialen. Möjligheterna är att materialen kan skapa samarbete mellan elever i klassrummet och då vissa material baseras på teknik kan de bidra till en innovativ användning av elever. Hindren är att materialen kan skapa missriktad motivation och distraktion som avleder eleverna från undervisningens syfte. Dessutom är materialen baserade på teknik, beroende av att läraren besitter den kompetens som behövs för att använda dem effektivt för undervisningens syfte. Litteraturstudiens slutsats är att multimodala material främst visar på positiva effekter för elevers engelskinlärning men att det även finns påtagliga hinder för engelskundervisningen. Dessutom har studien belyst en rådande brist på svensk forskning inom området.

I denna kvalitativa studie har lärares syn på dialogisk högläsning i undervisningen för årskurs 4–6 studerats. Syftet har varit att få en djupare insyn i hur och varför svensklärare arbetar med hjälp av dialogisk högläsning. Som bakgrund konstateras att tidigare forskning inom området gällande specifikt dessa årskurser är bristfällig. Teoretisk bakgrund är det sociokulturella perspektivet samt pragmatismen, vilka båda menar att inlärning sker genom social interaktion med andra. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att dialogisk högläsning används av samtliga informanter, emellertid på lite varierande sätt, med motiveringen att det går i linje med arbetet mot läroplanen, samt att den ger ett mervärde. Mervärdet består i ökad läsförståelse, ökat ordförråd samt större självkännedom.

Syftet med denna studie är att ta reda på varför, hur och när matematikapparna används i skolan. Vad har lärarna för mål med användningen av matematikapparna? Använder lärarna matematikapparna till de ändamål som tillverkarna av matematikapparna har tänkt sig? Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer av sex lärare som alla använder matematikappar i någon utsträckning. Intervjumetoden är en form av kvalitativ intervjumetod som lämpar sig väl vid denna typ av studier. I resultatet kan man se ett tydligt mönster där matematikapparna används främst för mängdträning och för att befästa kunskaper. Vidare kan man konstatera att matematikapparna för med sig en högre motivation till att arbeta med matematik i skolan och snabb återkoppling av matematikapparna. Ytterligare resultat som framkommit är tidsbesparing, elever kommer i gång fortare samtidigt anser lärare att de behöver mindre tid till förberedelser.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad NO-lärare i årskurs fyra till sex harför uppfattning om utomhuspedagogik, specifikt platsens möjligheter och hinder förundervisningen. För att få ett bredare samt mer nyanserat perspektiv valde vi att inkluderaett utvecklingsteam (som bedriver fortbildning inom utomhuspedagogik) för att därmed ävenundersöka vad de uppfattar att lärare har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Dettasammantaget har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex NO-lärare fråntre olika skolor samt två fortbildare från ett utvecklingsteam. Resultatet har analyseratsutifrån en tematisk analys och den mest framträdande möjligheten som uppfattas medutomhuspedagogik i denna studie, är att det ökar förutsättningarna för lärandet. Detta genomatt utomhuspedagogik bidrar till att: skapa intresse; undervisningen blir rolig; ger variation;elever koncentrerar sig bättre; möjlighet att lära med alla sina sinnen; undervisningen blir merkonkret och blir mer verklighetsanknuten. Ett fåtal informanter nämner även sociala aspekteroch personlig utveckling som en möjlighet vid utomhuspedagogik. Resultatet visar även attlärare ser hinder med utomhuspedagogik, där det största hindret som uppfattas är oro blandlärare. Här uttrycker de en otrygghet samt rädsla inför att undervisa på andra platser än iklassrummet då de är oroliga för att elever exempelvis inte ska följa instruktionerna. Vidarenämner lärarna att organisering och planering i form av brist på tid och ekonomi somframträdande hinder för att bedriva utomhuspedagogik. Därtill nämner de även begränsadtillgänglighet. De möjligheter och hinder som beskrivs i resultatet överensstämmer i stor gradmed den tidigare forskningen.

För att bemästra det svenska språket krävs det inte endast förståelse, utan också önskan att lärasig. Sverige grundskolelevers studieresultat skiljer sig beroende på var eleverna bor. Elever sombor i socioekonomiskt utsatta områden har sämre studieförutsättningar än elever som bor igynnsamma socioekonomiska områden. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av godastudieförutsättningar och miljöer som främjar varje elevs individuella utveckling. Det finns enskillnad i vilka utmaningar lärare möter beroende på var de arbetar och det kan krävas olikastrategier för att utveckla eleverna. Vilka lässtrategier använder lärare sig av i socioekonomisktutsatta områden? Utifrån kvalitativa och kvantitativa metoder undersökte vi vad femmellanstadielärare använder för lässtrategier för att främja elevers läsutveckling isocioekonomiskt utsatta områden och vad för läsintressen och läsvanor deras elever egentligenhar. Vi använde semistrukturerade intervjuer för att intervjua lärarna, medan 59 eleverbesvarade en enkät. Undersökningen visade bland annat att drygt hälften av de tillfrågadeeleverna uppger att de inte tycker om att läsa. De intervjuade lärarna är medvetna om deutmaningar det innebär att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden och att de arbetar medolika strategier för att utveckla elevernas läsning.