Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad NO-lärare i årskurs fyra till sex harför uppfattning om utomhuspedagogik, specifikt platsens möjligheter och hinder förundervisningen. För att få ett bredare samt mer nyanserat perspektiv valde vi att inkluderaett utvecklingsteam (som bedriver fortbildning inom utomhuspedagogik) för att därmed ävenundersöka vad de uppfattar att lärare har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Dettasammantaget har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med sex NO-lärare fråntre olika skolor samt två fortbildare från ett utvecklingsteam. Resultatet har analyseratsutifrån en tematisk analys och den mest framträdande möjligheten som uppfattas medutomhuspedagogik i denna studie, är att det ökar förutsättningarna för lärandet. Detta genomatt utomhuspedagogik bidrar till att: skapa intresse; undervisningen blir rolig; ger variation;elever koncentrerar sig bättre; möjlighet att lära med alla sina sinnen; undervisningen blir merkonkret och blir mer verklighetsanknuten. Ett fåtal informanter nämner även sociala aspekteroch personlig utveckling som en möjlighet vid utomhuspedagogik. Resultatet visar även attlärare ser hinder med utomhuspedagogik, där det största hindret som uppfattas är oro blandlärare. Här uttrycker de en otrygghet samt rädsla inför att undervisa på andra platser än iklassrummet då de är oroliga för att elever exempelvis inte ska följa instruktionerna. Vidarenämner lärarna att organisering och planering i form av brist på tid och ekonomi somframträdande hinder för att bedriva utomhuspedagogik. Därtill nämner de även begränsadtillgänglighet. De möjligheter och hinder som beskrivs i resultatet överensstämmer i stor gradmed den tidigare forskningen.

För att bemästra det svenska språket krävs det inte endast förståelse, utan också önskan att lärasig. Sverige grundskolelevers studieresultat skiljer sig beroende på var eleverna bor. Elever sombor i socioekonomiskt utsatta områden har sämre studieförutsättningar än elever som bor igynnsamma socioekonomiska områden. Elevernas kunskapsutveckling är beroende av godastudieförutsättningar och miljöer som främjar varje elevs individuella utveckling. Det finns enskillnad i vilka utmaningar lärare möter beroende på var de arbetar och det kan krävas olikastrategier för att utveckla eleverna. Vilka lässtrategier använder lärare sig av i socioekonomisktutsatta områden? Utifrån kvalitativa och kvantitativa metoder undersökte vi vad femmellanstadielärare använder för lässtrategier för att främja elevers läsutveckling isocioekonomiskt utsatta områden och vad för läsintressen och läsvanor deras elever egentligenhar. Vi använde semistrukturerade intervjuer för att intervjua lärarna, medan 59 eleverbesvarade en enkät. Undersökningen visade bland annat att drygt hälften av de tillfrågadeeleverna uppger att de inte tycker om att läsa. De intervjuade lärarna är medvetna om deutmaningar det innebär att arbeta i socioekonomiskt utsatta områden och att de arbetar medolika strategier för att utveckla elevernas läsning.

Sverige är ett land där det finns stora skillnader mellan historien för olika delar av landet. Skåne-landen, bestående av Skåne, Blekinge och Halland, tillhör de områden som senast blev svenska och således skiljer sig också den regionala historien från den nationella. På grund av de stora skillnaderna är det också av vikt att olika perspektiv på historien beaktas i undervisningen, vilket också Skolverket framhåller. Läroböcker har en central roll för den genomförda undervisningen och genom läroböckernas ställning används ofta deras innehåll för att tolka och precisera läroplanens mer abstrakta beskrivningar. Därigenom förmedlas ett särskilt historiskt innehåll som betraktas som mer värt än annan kunskap vilket medför att en historisk kanon uppstår. Den historiska kanon är också ett redskap för makt och därmed är det också en maktfråga gällande vad som inkluderas i den historiska kanon. Syftet med den här studien är därför att undersöka den historiska kanonen och dess maktförhållande gentemot den skåneländska historien. Det sker genom studerandet av hur historieframställningen av Kalmarunionen och tiden där omkring framställs i läroböcker för grundskolans årskurs 4–6 med ett särskilt fokus på ett skåneländskt perspektiv. Vidare undersöks det också vilka skillnader som kan utläsas mellan de olika läroböckerna. Undersökningen är genomförd genom en kvalitativ innehållsanalys av tre läroböcker utgivna av olika förlag, Liber, Natur &amp; Kultur och Sanoma utbildning, och författade av olika läroboksförfattare. Studiens resultat visar att den skåneländska historien huvudsakligen exkluderas i den historiska kanon och att en normativt negativ syn beträffande Danmark och det danska, som Skånelanden vid den här tiden utgjorde en väsentlig del av, förmedlas. De skillnader som framkommer mellan de olika läroböckerna berör främst olika förklaringsdjup och skillnader mellan hur negativt läroböckerna framställer Danmark och det danska. / <p>Godkänt datum 2021-06-09</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 planerar och arbetar iundervisningen i ämnet svenska utifrån elever med ADHD:s behov samt vilka material ochresurspersoner som finns för dessa elever. Studien genomfördes med hjälp avsemistrukturerade intervjuer med fem informanter som valdes genom ett subjektivt urval.Innan intervjuerna skulle äga rum genomfördes en pilotstudie för att se om intervjufrågornavar relevanta och enkla att förstå. Informanternas svar transkriberades, analyserades ochpresenterades i resultatdelen efter en indelning i teman. Resultatet visade att alla informanteranser att det är viktigt att vara tydlig i undervisningen och att vara väl förberedd. Resurserskolorna har är i form av speciallärare och specialpedagoger och de material som används ärbland annat bildstöd, boken Zick Zack och ett program som heter Clio. Informanterna somblev intervjuade hade tidigare kunskaper om hur de ska arbeta med elever som har ADHDoch därmed hade de bra strategier i undervisningen, strategier som även tagits upp i tidigareforskning. Det viktigaste att tänka på i arbetet med elever med ADHD är att skapa godarelationer med eleverna och utgå från deras olika behov och förutsättningar. Studien kanbidra med ökad förståelse för elever med ADHD.

Tidigare forskning visar att om eleverna får lyssna på texter så kan de utveckla både läsförståelse och läslust. Denna studie behandlar hur svensklärare för årskurs 4-6 arbetar och tänker kring högläsning och inläst material. Studien har en fenomenografisk ansats och baseras på sex lärarintervjuer. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med högläsning och inläst material i årskurs 4-6 och jämföra detta med vad forskning inom ämnet säger. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna har en preferens för högläsning framför att låta eleverna läsa högt för varandra och att använda inläst material, även fast detta också förekommer. Lärarna såg flera fördelar med att använda högläsning, en av dessa var att det ansågs öka elevernas läsförmåga och läsvilja. Lärarna ansåg att inläst material mest används för att hjälpa elever med svårigheter där det fyller en viktig funktion. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Uppsatsen syftar till att utifrån forskningslitteraturen belysa vilka effekter kooperativt lärande har på elevernas kunskapsutveckling i matematik. Texten lyfter upp bland annat forskningslitteraturens definitioner av kooperativ lärande samt en teoretisk bakgrund av kooperativt lärande. Texten tar även upp de grundläggande kriterier för kooperativt lärande. Forskningen som texten grundar sig på är framtagen genom ett antal sökningar i olika databaser, framför allt Libsearch och Google Scholar. I sökprocessen var vi noga med att använda oss av sökningar som var relevanta utifrån våra frågeställningar samt använda avgränsningar som omfattade bland annat årtal och peer-reviewed för att få granskade artiklar för att säkerställa kvalitet. Vi använde oss främst av engelska som språk då forskningen inte täckte eller var tillräckligt relevant på svenska. Vi var därför noga med att de engelska ord vi sökte efter och dess synonymer hade liknande betydelse. I resultatdelen finner man att kooperativt lärande bygger på ett socialt samarbete och interaktion mellan eleverna vilket ska resultera i en utveckling av deras kunskaper och sociala förmågor. I resultatdelen redogörs för teorin av det sociokulturella perspektivet som är grunden för kooperativt lärande. I texten redogörs även för effekterna av kooperativt lärande. Resultatet visar att fördelarna med att använda sig av metoder inom kooperativt lärande gynnar elevernas kunskapsutveckling i matematik. Bland annat lär sig eleverna att kunna argumentera och utveckla sin relationella förståelse i matematik. Det motiverar eleverna till att delta i undervisningen. Eleverna får möjligheter att diskutera och resonera i grupper vilket utvecklar deras kommunikationsförmåga. Genom att arbeta i grupper får eleven syn på olika lösningsstrategier. Nackdelar som tas upp i litteraturen handlar om att kooperativt lärande kan upplevas som en tidskrävande process. Läraren behöver ha goda kunskaper inom kooperativt lärande för att underlätta förberedelsen och ha väl fungerande grupper samt vara väl införstådd i de metoder man ska använda sig av inom kooperativt lärande.

Multimodal forms of expression have been added to the latest updated curriculum but doesn’t have an explicit description of the didactical questions, what, how, when, and why. You can find research about multimodal forms of expression used as a resource with reading- and writing difficulties, also for a meaningful learning, but it is missing in forms of the oral expressions. This essay examines how multimodal forms of expression is used when students are presenting oral presentations and how it is discussed in scientific research for the Swedish subject in year 4-6. This essay examines what students experiences when making an oral presentation and pros and cons with multimodal forms of expression for students learning abilities when presenting an oral presentation during the Swedish subject.  The sociocultural perspective, social-semiotic and the design theoretic perspective is the foundation of the analyzed material. The Swedish and the international litterateur has been found in databases and are all based on scientific research. To determine relevance of litterateur a chart of overview has been made for the material that we found relevant to the essays purpose and question formulations.  The result indicates that multimodal forms of expression have both pros and cons for the learning abilities in education. It also indicates that many students have negative experiences during oral presentations. The question formulations are partly answered, and a conclusion is that multimodal forms of expression can be used as a complement when making oral presentations. The result indicates that multimodal forms of expression give students meaningful learning opportunities and offers them several possibilities of performing an oral presentation.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och analysera tidigare forskning angående de eventuella samband som kan finnas mellan elevers självuppfattning och deras prestationer, i kärnämnet matematik. För att kunna besvara vår forskningsfråga har vi granskat tidigare forskningsresultat kring självuppfattningens effekter inom matematikämnet. Vi har ställt studierna mot varandra och tillsammans med övrig litteratur kommit fram till en slutsats. Urvalet som varit av intresse har varit artiklar och avhandlingar som har berört forskning kring elever i årskurs 4–6, i förhållande till matematik. Dock har vi behövt justera urvalet vid något tillfälle, därav finns det även med forskning som är inriktad på närliggande årskurser. Vårt resultat tyder på att elever självbild och prestationer i matematik har ett samband. Några av resultaten pekar på könsskillnader, enligt forskningen har pojkar en högre självbild än flickor inom ämnet. Detta betyder däremot inte att de presterar högre eftersom det även visat sig att flickor har högre betyg i matematik. Både flickor och pojkar råkar ut för stress och oro inom ämnet, men forskning visar att flickor är mer mottagliga för det än vad pojkar är, samt att flickor även har en sämre inställning till ämnet. Även lärares inställning påverkar flickornas uppfattning mer. Inget pekar dock på att självuppfattningen hjälper elever att prestera över sin potential. Enkelt förklarat är att en negativ självbild ses som en psykologisk spärr. I vårt sökande efter samband mellan elevers självbild och deras prestationer inom matematikämnet, är vår slutsats att det enligt den litteratur vi har funnit finns det samband. Det finns dock oklarheter i forskningen, vad är det egentligen som påverkar vad? Påverkar självuppfattningen prestationerna eller vice versa? Den frågan är forskarna oeniga om.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur verksamma lärare på språkligt heterogena respektive homogena skolor förhåller sig till interkulturellt arbete och hur de bedriver ett interkulturellt arbete i svenskundervisningen. Undersökningen utgår ifrån två teoretiska perspektiv: sociokulturellt och interkulturellt perspektiv. Båda dessa perspektiv hävdar att lärande sker i sociala och kulturella sammanhang (Säljö, 2014; Lahdenperä, 2004). Metoderna för att undersöka detta har varit kvalitativa: intervjuer och observationer. Totalt har fem lärare intervjuats och observerats på tre olika skolor. Undersökningens resultat visar att samtliga fem lärare ger uttryck för en interkulturell kompetens och den undervisning som bedrivs har interkulturella inslag. Olika aspekter har tagits upp, bland annat syn på flerspråkighet, läromedel, modersmålsanvändning och samverkan mellan lärare, olika skolor och närsamhälle. Det framkommer i resultatet att lärare både på den homogena skolan och de heterogena skolorna har gett uttryck för svårigheten med att arbeta interkulturellt på grund av elevsammansättningen. Att ta tillvara på elevernas olika språkliga bakgrunder ser samtliga lärare som något positivt men det framkommer även att det är svårt att skapa sådana möjligheter i praktiken. Lärarna hävdar att det interkulturella arbetet hade gynnats av ett större samarbete mellan modersmålslärare och ordinarie lärare och i enskilda fall mer utbildning.