Enligt tidigare forskning är det tydligt att vårdnadshavare har en oro för män som är verksamma i förskolan, vilken är nödvändigt att uppmärksamma för att samverkan och omsorg ska fungera. Studiens syfte var att undersöka vårdnadshavares uppfattningar kring fenomenet män i förskolan, inriktat på vilken typ av oro de har, var oron har sitt ursprung, och hur oron eventuellt skulle kunna minskas för att underlätta för de män som är verksamma i förskolan. Studien genomfördes med en fenomenografisk ansats och semi-strukturerade individuella intervjuer som sedan transkriberades och textanalyserades. I studien framkom det att vårdnadshavarnas oro rörande män i förskolan grundas i en rädsla för att deras barn ska utsättas för sexuella övergrepp. Det visade sig att oron har sitt ursprung delvis från livserfarenheter, där socialt arv och tidigare erfarenheter var centrala uppfattningar. I studien synliggjordes det att uppväxt och vad man erfar under sin livstid påverkade vårdnadshavarnas uppfattningar kring fenomenet. Vårdnadshavarnas oro hade även delvis sitt ursprung från samhällspåverkan, där männens bakgrund och “kvinnoarbete” var centrala uppfattningar. Vårdnadshavarna i studien visade sig ha påverkats av att män historiskt haft en framträdande roll i samhället och att barnomsorgsarbete dominerats av kvinnor. Det visade sig även att oron hade ett ursprung ifrån medias påverkan. En del vårdnadshavare anser sin oro befogad och vill behålla den, samtidigt skulle den kunna minskas hos några vårdnadshavare genom kommunikation, preventiva åtgärder, kontroll, normalisering och medias vinkling.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande inom slutenvården. En anledning till detta är att förebyggande insatser inte utförs i full utsträckning. Detta innebär ett onödigt lidande och förlängda vårdtider för patienterna, och en utmaning både för samhället och för hälso- och sjukvården som ska behandla patienterna som drabbats av detta. Syfte: Att belysa faktorer som har samband med sjuksköterskors infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteraturöversikt innehållande 12 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Alla artiklarna kvalitetsgranskades och genomgick en kvantitativ/kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten presenterades i kategorier baserade på faktorerna som har samband med sjuksköterskans infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Dessa faktorer var; Kunskap, följsamhet och motivation, patientundervisning, bemanning och arbetsbelastning samt organisatoriskt stöd. Huvudresultatet visade att en kombination av internutbildning, kontroller och arbetsbelastning kan vara av betydelse för hur följsamheten ser ut hos personalen. Vidare påverkades graden av följsamhet av det organisatoriska stödet. Brist på följsamhet till hygienrutiner och brist på stöd till patienterna bidrog till en ökad incidens av vårdrelaterade infektioner. Diskussion: Kunskap var grundförutsättningen för sjuksköterskans yrkeskompetens och infektionsförebyggande omvårdnad och detta kunde gynnas av internutbildning, men lika viktigt var att det fanns ett organisatoriskt stöd och rätt förutsättningar för att främja följsamhet och motivation hos sjuksköterskan att arbeta infektionsförebyggande. Goda förutsättningar påverkades bland annat av sjuksköterskans arbetsbelastning och bemanning. Det fanns ett behov av ökade möjligheter hos sjuksköterskor till att utföra patientundervisning. Slutsats: Fortsatta studier bör fokuseras kring lämpliga formaliserade kontrollmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskors infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Miljöproblem i samband med bränder har under de senaste åren uppmärksammats i större omfattning än tidigare. Detta beror mycket på en ökad miljömedvetenhet, strängare miljölagstiftningar och flera uppmärksammade miljöolyckor. Uppsala är Sveriges fjärde största kommun, sett till befolkningsmängd. Under 2019 var befolkningsökningen den största sedan mätningen startade. Uppsala är speciellt på så sätt att nästan alla Uppsalabor (mer än 95%) får sitt dricksvatten från Uppsalaåsen. Åsen sträcker sig längs hela kommunen samt går rakt under staden Uppsala. Detta innebär att stora delar av kommunen klassas som vattenskyddsområden. För att kunna möta den ökade befolkningsmängden, behöver staden löpande både expandera och förtätas. Då staden är byggd på en dricksvattentäkt, kan det innebära problem vid olyckor och bränder, speciellt när det kommer till släckvatten. Med förebyggande arbete och val av lämplig insatstaktik, kan spridningen av föroreningar hindras i ett tidigt skede och skador på miljön minimeras. Studien genomfördes i två steg, en litteraturstudie och en litteraturstudie. Litteraturstudien fokuserade på innehållet i släckvatten som enbart består av vatten och inte skull, dess påverkan och möjliga spridningsvägar. I intervjustudien inhämtades expertutlåtande och mer information om hur teorin och frågeställningarna används i praktiken. Respondenterna utgjordes av personer som arbetar med dessa frågor dagligen. Litteraturstudien visade att släckvatten från de flesta bränder som analyserades under åren, innehöll polycykliska aromatiska kolväten (PAH), dioxiner, metaller samt flyktiga/halv flyktiga organiska kolväten i olika omfattning. De flesta ämnen producerades och släpptes ut i samband med bostadsbränder under dåliga syreförhållanden och ofullständig förbränning, vilket är förhållandena för majoriteten av bränderna. Beroende på var i samhället olyckan sker, sprider sig föroreningar på olika sätt. I tätorter sker spridningen främst via dagvatten och spillvattensystemet, medan på landsbygden är diken och dräneringssystem den vanligaste spridningsvägen. Faktorer som släckvattnets farlighet, känsligheten hos recipienten/marken och spridningsförutsättningarna, påverkar vilket typ av skada miljön kan få och hur allvarlig den blir. Skulle förorenat släckvatten nå en vattentäkt, kan det bli så stora och irreversibla skador att vattentäkten inte längre går att använda till dricksvattenförsörjning. Ett samhälle utan reservtäkt saknar då helt tillgång till dricksvatten. Intervjustudien visade att miljömedvetenhet finns hos både räddningstjänsten och inom kommunens förvaltningar. Även släckvatten och dess miljöpåverkan tas hänsyn till vid exempelvis planprocessen. Detta gäller även i samband med räddningstjänstens och Försvarsmaktens övningsverksamheter. Att inkludera miljöaspekten i kommunens olika förvaltningars verksamhet är ett kontinuerligt arbete och något som Uppsala brandförsvar arbetar med på olika sätt, exempelvis genom att minimera vattenmängden vid insatser och miljömedvetenhet i hela verksamheten. När det gäller plan- och byggprocessen är det många faktorer som påverkar miljön och riskerna. Det innebär bland annat att en enskild riskbedömning behöver göras för varje enskilt ärende. Dock finns rekommendationer att allt släckvatten inom vattenskyddsområdet, och i områden med känslig mark, ska samlas upp i någon form. För att minimera risken att släckvatten tar sig till grundvattnet och förorenar det, kan exempelvis dagvattenledningar tätas, då det är en av de vanligaste spridningsvägarna, och leda till en dagvattendam som även kan användas som ett uppsamlingskärl för släckvatten.

Svensk diskrimineringslagstiftning slår fast att arbetsgivare och utbildningssamordnare ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Lagens tredje kapitel, kallat Aktiva åtgärder, syftar till att arbetet med antidiskriminering ska bedrivas i förebyggande syfte. Lagen reglerar både ett förbud mot diskriminering men även att diskriminering ska förhindras genom att det aktivt motarbetas. Denna uppsats undersöker aktiva åtgärder på två sätt. Analysen av aktiva åtgärders lagtext visar på att det är en symbolisk policy som präglas av hög otydlighet och vaga målsättningar. Två kommuners styrdokument analyseras därefter för att undersöka hur lagen implementerats utifrån deras arbetsgivarroll. Resultatet visar på skillnader i tillvägagångssätt mellan de två kommunala arbetsgivarna. Trots skillnaderna återfinns samma problematik; det finns en särkoppling av arbetsgivarnas formella och informella arbete med aktiva åtgärder samt att det senare är svår att utläsa vad det innebär.

Syfte: Idag upplevs det att vissa gång- och cykelvägar till skolan inte är tillräckligt trafiksäkra, vilket resulterar i att många föräldrar väljer att skjutsa sina barn till skolan istället. Det medför att antalet barn som går och cyklar till skolan minskar. För att ändra på det här bör åtgärder tillämpas. Målet med det här arbetet är att identifiera fysiska och beteendepåverkande åtgärder som kan förbättra trafiksäkerheten på gång- och cykelvägarna till skolan och för att få fler elever att gå och cykla i kommunen. Metod: För att besvara frågeställningarna i rapporten kommer flera olika metoder att tillämpas för att optimera resultatet. Metoderna kommer till största del vara kvalitativa och delvis kvantitativa. Det genomförs en litteraturstudie för att få en bättre förståelse kring det valda ämnet. Därefter genomförs kvalitativa intervjuer med relevanta personer. Sedan utförs observationer och en mindre inventering kring Tenhultsskolan. En enkätundersökning skickas även ut till föräldrarna till barnen på skolan. Resultat: Gång- och cykelvägarna till Tenhultsskolan anses inte vara tillräckligt trafiksäkra. Detta beror främst på biltrafiken. I enkätundersökningen uppger föräldrarna bland annat att det saknas övergångsställen och passager. Att bilar parkerar längs med gångbanorna är också ett problem, enligt föräldrarna och skolans biträdande rektor Cecilia Larsson. Åtgärder som att reducera biltrafiken vid skolan och se till att hastigheterna sänks krävs för att barnen ska kunna gå eller cykla till skolan på ett säkert sätt. För att öka gåendet och cyklandet gäller det att beteendepåverkande åtgärder tillämpas. Det är viktigt att trycka på att fysisk aktivitet är ger positiva hälsoeffekter. Konsekvenser: Fallstudien visar på att föräldrarnas uppfattning om vägarna till skolan trafiksäkerhetsmässigt inte har förändrats om det jämförs med Trafikverkets undersökning från 2018. För att öka trafiksäkerheten för barnen rekommenderas det att bilfria zoner med en plats för hämtning och lämning av barn några hundra meter bort från skolan anordnas. Andra rekommendationer är att gång- och cykelvägarna separeras med kantsten från körbana samt att reflexstolpar och tydligare skyltar sätts ut vid övergångsställen och passager för säkrare övergång. Det gäller att föräldrar tillämpar beteendepåverkande åtgärder om bilskjutsandet ska minska och fler barn ska gå och cykla istället. Det rekommenderas att tävlingar som fokuserar på gåendet cyklandet anordnas, bilfria veckor införs, vandrande och cyklande skolbuss införs där en vuxen följer med barnen till skolan. Begränsningar: Undersökningen genomförs på vårterminen, vilket inte ger någon bild om hur det ser ut under resterande tid av året. Fallstudien som utförs på Tenhultsskolan kan vara begränsad när det kommer till att generalisera resultatet, då förutsättningarna kan se olika ut beroende på vilken skola som det gäller. Att genomföra fler intervjuer hade ökat trovärdigheten. Nyckelord: Trafiksäkerhet vid skolan, trafiksäkra gång- och cykelvägar, barn och trafiksäkerhet, fysiska och beteendepåverkande åtgärder.

Psykisk ohälsa är idag en av de vanligaste sjukdomarna globalt, i Europa och i Sverige och beräknas öka ytterligare de närmsta åren. Psykiska sjukdomar stör en persons psykiska hälsa och kategoriseras som någon kombination av onormala tankar, känslor och beteenden. Symtomen kan innebära lättare oro och nedstämdhet som går över av sig självt till svårare psykiatriska diagnoser såsom depression, ångestsyndrom och schizofreni där behandling kan behövas. Den som lever med psykisk ohälsa kan uppleva hälsoproblem som i olika utsträckning påverkar vardagen. Syftet med studien var att sammanställa kunskap över hur arbetsterapeutiska interventioner upplevs av personer med psykisk ohälsa. En systematisk litteraturöversikt valdes som metod där sökningarna gjordes i databaserna CINAHL, Medline, PubMed och PsycINFO. Fem kvalitativa artiklar inkluderades genom att granskas, analyseras och sammanställas i kategorier och underkategorier. Resultatet belyser upplevelser av mening genom den sociala interaktionen med arbetsterapeut och/eller gruppdeltagare samt erfarenheter av aktivitet som grund för interventionen. Deltagarna lärde sig hantera utmaningar genom nya stategier och upplevde personlig utveckling i form av förbättrad självbild, självkänsla och självförtroende. Arbetsterapeuter har kompetens att arbeta med interventioner vid psykisk ohälsa på individ- och gruppnivå och anpassa aktivitetsutförandet därefter. Studien belyser vikten av upplevd mening i samband med arbetsterapeutiska interventioner vid psykisk ohälsa.

Insamling och lagring av privat data sker ständigt i dagens samhälle. Denna studie har målet att undersöka svenska respondenters uppfattningar kring integritetsproblem och möjliga åtgärder vid användning av Smart TV. En lucka i litteraturen existerar eftersom tidigare studier inom området saknas för Sverige när det gäller just Smart TV-enheter som denna studie utforskar. Genom en enkätstudie via social media har svenska respondenter kunnat ange vilken form av insamling och lagring av privat data vid Smart TV-användning som anses oacceptabel. Avtalsvillkor för Smart TV-enheter blir sällan lästa av studiens respondenter. Resultatet visar även att svenska respondenter är villiga att ta bort röst- och kamerafunktionalitet för att bevara privat data. Resultaten i denna studie är jämförbara med tidigare studier från andra länder. Rekommendationer och förslag ges utifrån studiens resultat angående hur insamling och lagring av privat data kan minskas samt hur avtalsvillkor kan behövas skrivas om för att användare ska vara villiga att läsa innan de accepterar all form av datainsamling vid installation av en Smart TV. Studien visar att mer omfattande studier behövs för att utforska området med hjälp av resurser som betalda register för bättre urval av respondenter och mer ingående analysarbete. / Collection and storage of personal data takes place constantly in today's society. This study aims to investigate Swedish respondents' perceptions of privacy issues and possible measures when using a Smart TV. A gap in the literature exists because previous studies in the field are lacking in Sweden when it comes to Smart TV devices which this study explores.  Through a survey via social media, Swedish respondents have been able to indicate which form of collection and storage of personal data during use of Smart TV is considered unacceptable. Privacy policies for Smart TV devices are rarely read by the study's respondents. The results also show that Swedish respondents are willing to remove voice and camera functionality to protect their personal data. Furthermore, results have been comparable with previous studies from other countries.  Recommendations and suggestions are given based on the study results regarding how the collection and storage of personal data can be reduced and how privacy policies may need to be rewritten for users to be willing to read them before accepting any form of data collection when installing a Smart TV. The study shows that more extensive studies are needed to explore the area with the help of resources such as paid registers for better selection of respondents and more in-depth analysis work.

Background World Health Organization reports that there are no exact statistics of how many older adults worldwide suffer from malnutrition, but available data suggest that about 15–60 percent of older adults cared for in hospitals, nursing homes and home-care programmes are suffering from malnutrition. It is important that the registered nurse is aware of different interventions and how they can be implemented in order to improve the nutritional status of the older adult. Aim The aim of this study was to examine nursing interventions used to treat and prevent malnutrition in older adults at hospitals and nursing homes. Method The study design was a literature review with 15 scientific articles included. The data collection was done in the databases PubMed and CINAHL. The result articles were a mix of both qualitative- and quantitative studies. Intergraded data analysis was used to compile the 15 articles. Results The interventions had an overall positive effect on the nutritional status of the older adults. Oral nutritional supplements were the most common intervention. Both environmental and social factors had effect on the mealtime experience. The older adult was not often involved in the nutritional care and the evaluation of the outcome of the interventions was scarce. The teamwork between health professionals, relatives and the older adult was inadequate. Conclusions Malnutrition in older adults is a prevalent problem and is often de-prioritized in nursing care. The most common intervention used was oral nutritional supplements but there are other interventions that also provide positive results and provide more individual care and are often disregarded by the RN’s. The older adults’ involvement in the nutritional care can be increased and improved as well as involvement of relatives. The importance of treating and preventing malnutrition is a topic that could be emphasized more within the geriatric care. / Bakgrund Världshälsoorganisationen rapporterar att det inte finns någon exakt statistik över hur många äldre personer över hela världen som lider av undernäring, men tillgängliga data tyder på att cirka 15–60 procent av de äldre personer som vårdas på sjukhus, särskilt boende och inom hemsjukvården lider av undernäring. Det är viktigt att den legitimerade sjuksköterskan är medveten om olika omvårdnadsåtgärder och hur de kan genomföras för att förbättra den äldre personens näringsstatus. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka tillämpade omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla undernäring hos äldre personer på sjukhus och särskilt boende. Metod Studiedesignen var en litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklar inkluderade. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatartiklarna var en blandning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. En integrerad analys utfördes för att sammanställa de 15 artiklarna. Resultat Omvårdnadsåtgärderna hade en övergripande positiv effekt på de äldre personernas näringsstatus. Näringsdrycker var den vanligaste åtgärden. Både miljömässiga och sociala faktorer påverkade matupplevelsen. Den äldre personen var sällan involverad i sin nutritionsvård och utvärdering av omvårdnadsåtgärderna var sällsynt. Samarbetet mellan vårdpersonal, anhöriga och den äldre personen var otillräckligt. Slutsats Undernäring hos äldre personer är ett vanligt förekommande problem som ofta bortprioriteras inom vården. Den vanligaste åtgärden var insättande av näringsdryck men det finns andra åtgärder som ger goda resultat och är mer individanpassade som ofta förbises av sjuksköterskan. Den äldre personens medverkan i sin vård gällande nutrition kan ökas och förbättras, såväl som medverkan av anhöriga. Vikten av att behandla och förebygga undernäring är ett ämne som skulle kunna betonas mer inom geriatrisk vård.

Ett hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa. Förebyggande åtgärder innebär insatser som görs för att undvika att sjukdom uppstår inom en snar framtid. Inom företagshälsovården arbetar sjuksköterskorna både hälsofrämjande och förebyggande, bland annat genom att göra regelbundna hälsokontroller och genom att genomföra livsstilssamtal med personer kring deras levnadsvanor och hur de kan påverka sin hälsa. Genom att arbeta hälsofrämjande med sunda levnadsvanor kan upp till 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och 30 procent av all cancer samt utvecklingen av diabetes typ 2 fördröjas. Syftet med arbetet är att beskriva hur sjuksköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom företagshälsovården. Resultatet bygger på en kvalitativ intervjustudie där sju sjuksköterskor som arbetar inom företagshälsovården har intervjuats på sin arbetsplats. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i fyra kategorier; Sjuksköterskan inom företagshälsovården, Ekonomins betydelse, Sjuksköterskans samtal med personen och Sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. I studiens resultat framkommer det att sjuksköterskorna inom företagshälsovården har en bred kompetens och att de löpande fortbildar sig inom olika områden. Det framkom även att de i sitt förebyggande arbete stödjer sig av tekniken motiverande samtal, i samtalet med en person som har behov av en livsstilsförändring. Huvudfynden i resultatet är att personens inre motivation har en avgörande betydelse när det gäller att genomföra en livsstilsförändring, samt hur ekonomin påverkar och styr sjuksköterskan arbete.

Syftet med denna studie är att belysa och öka kunskapen om elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, hur de upplever stödet i skolan och vad de önskar mer av. Studien belyser även den specialpedagogiska aspekten i fråga om ansvar, behov och synen på stödet till denna målgrupp av elever. Studien är av kvalitativ karaktär med en sociokulturell utgångspunkt. För att samla in data har intervjuer gjorts med tre elever med dyslexidiagnos och fyra verksamma specialpedagoger. Semistrukturerade intervjuer har genomförts och två intervjuguider har utformats, en anpassad för eleverna och en anpassad för specialpedagogerna  Resultatet av studien visar att eleverna tycker det är både bra och dåligt med en diagnos. Det mest positiva är att lärarna känner till deras problem, att det får dem att känna sig säkrare. Eleverna är ganska nöjda med det stöd de får i skolan, men de skulle gärna vilja ha ännu mer stöd. De framhåller betydelsen av goda relationer med både lärare och kamrater. Det som eleverna önskar mest av allt är mer lugn och ro i skolan, mindre undervisningsgrupper och fler pedagoger. Specialpedagogerna pekar också på vikten av ett positivt arbetsklimat så att eleverna känner sig trygga i skolan. De menar att de har god tillgång till material som de försöker anpassa till varje elev men de skulle gärna ha mer kollegialt samarbete. Elevernas svårigheter se olika ut och pedagogerna önskar att de kunde ägna mer tid åt varje enskild elev för att kunna hitta de rätta individuella anpassningarna.