Stroke är ett gemensamt samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan förorsaka flera olika funktionsnedsättningar. Det behövs ofta en tidig fas av rehabilitering som vanligtvis pågår efter hemgång från sjukhus. Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga och sammanställa effekter av arbetsterapeutiska interventioner på ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke i rehabiliteringsfas. En kvantitativ litteraturöversikt valdes som metod och huvudsökningen av studier genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet presenterades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller modell för kompensation, modell för aktivitetsträning, modell för förbättring av personliga faktorer och funktioner samt pedagogisk modell (Fisher, 2009). De inkluderade studierna var genomförda både i klinisk miljö och i hemmet. Slutsatsen med denna litteraturöversikt var att arbetsterapeutiska interventioner medförde goda effekter kring ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke som befinner sig i rehabiliteringsfas. Ett flertal av de inkluderade studierna betonade kombinerade interventioner med arbetsterapi och tillämpad funktionsträning. Därför krävs mera forskning om liknande effekter framkommer vid interventioner som enbart innehåller arbetsterapeutiska insatser.

Bakgrund: Idag spelar digitaliseringen en stor roll inom lager. Något som har kommit att bli allt vanligare att använda sig av är WMS. Med komponenter som hamnar på fel plats och felplock på lagret kan en implementering av ytterligare funktioner inom WMS vara lösningen på deras nuvarande brister i lagerhanteringen.  Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva HP Tronics nuvarande lagerhantering och dess brister med ingående artiklar. En undersökning av hur ett fullt utvecklat WMS ser ut är även en del av syftet för att vidare identifiera de möjligheter och utmaningar som finns vid implementering av ett WMS. Slutligen kommer även de viktigaste aspekterna att ta till vara på vid en implementering av WMS identifieras. Metod: Studien är uppbyggd utefter en kvalitativ fallstudie gjord på HP Tronic. Författarna har valt att först utgå ifrån den insamlade teorin om WMS samt implementeringsmodeller för att sedan jämföra och granska det med de observationer och empiri som sedan samlas in i form av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer.  Resultat: Avvikelser i HP Tronics lagerhantering identifierades såsom felplock, felplacering av ingående komponenter samt brist på rutiner hos lagerarbetarna. Dessa brister kan enligt författarna åtgärdas med implementering av ytterligare funktioner av WMS. Fler möjligheter än utmaningar lokaliserades även med implementeringen av WMS.  Nyckelord: WMS, Warehouse Management System, åtgärder, lagerhantering, digitalisering, lagerhanteringssystem. / Background: In today's society digitalization plays a big role in the warehouse. A system that has become a common tool for the warehouse is WMS. In this study the authors will investigate the functions with WMS for the incoming inventory at HP Tronics warehouse. Today the company has issues with inventory that gets misplaced and overall lack of structure at the warehouse. With the help of an implementation of more functions within the WMS the authors believe that these problems can be solved.  Purpose: The purpose of this study is to describe the issues that exist today at HP Tronic within the warehouse and the incoming inventory. The authors will also describe a full functioning WMS to further identify the challenges and possibilities with an implementation of  WMS. Lastly, the authors will also locate the most important aspects for an implementation like this.  Method: This study is a qualitative case study done at HP Tronic. The authors have first gathered the theoretical parts of WMS and implementation models to further compare and review together with the observations and interviews that have been conducted.  Results: Issues in HP Tronic inventory management identified for example fault pick, fault location of income components and burst in the routines at the warehouse workers. These issues can, according to the autor take action by implementations of further functions of WMS. More possibilities than challenges were located with the implementation of WMS.   Keywords: WMS, Warehouse Management System, actions, Warehouse management, digitalization.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskor kan vidta för att få patienter >65 år att börja aktivera sig och/eller bibehålla sin fysiska aktivitet efter sjukhusvistelsen. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger både fysiska och psykiska sjukdomar. Fysisk aktivitet är även en viktig komponent för att förbättra hälsan vid många sjukdomar. Kunskaperna om människans åldrande har ökat markant under de senaste decennierna och levnadsvanornas betydelse för processerna i åldrandet har blivit tydligare. Det har skett en minskning av den fysiska aktiviteten hos många människor i samband med den stigande åldern. Viktiga åtgärder vi kom fram till var bl.a. motion på recept, stödsamtal och gångprogram. / The purpose of this literature review is to show what nurses can do in order to get patients over 65 to start activating themselves and/or to keep their physical activity after a hospital visit. Regular exercise prevents both physical and mental illness. Physical activity is also important to improve the health at many illnesses. The knowledge about the aging of the human being has increased dramatically during the latest decades and the importance of the ways of living for the processes in the aging has become more obvious. The physical activity is often going down with increasing age. Important actions we found among others were exercise on prescription, support conversations and walk programs.

Bakgrund  Depression är ett vanligt och ökande problem hos befolkningen som kan leda till allvarliga hälsotillstånd och psykiskt lidande. I första hand rekommenderas antidepressiva läkemedel och psykoterapi som behandlingsmetod, men fysisk aktivitet har visat sig ha stora hälsofördelar både genom att minska risken att drabbas av depression och även som en effektiv behandlingsmetod. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap kring olika hälsofrämjande åtgärder och behandlingsmetoder, och för att kunna stötta patienten på bästa sätt är det en stor fördel att ha insikter kring patienters upplevelser och perspektiv.  Syfte  Syftet var att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid depressiva symtom.  Metod  Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar, publicerade 2012–2022, med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och därefter har en integrerad dataanalys utförts. Resultatartiklarna sorterades in i fyra kategorier med tillhörande subkategorier.  Resultat  Resultatet i denna studie beskriver patienters positiva och negativa upplevelser av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid depression, deras upplevelser av olika träningsformer och miljö, samt upplevelser av stöd från andra människor. Majoriteten av deltagarna i studierna upplevde främst positiva effekter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd. I samtliga studier fanns upplevelser av att depressiva symtom minskade och att livskvaliteten ökade. Dock fanns även en del negativa upplevelser som till exempel brist på motivation och energi och ej uppfyllda förväntningar. Behovet av stöd från andra människor för att påbörja och upprätthålla fysisk aktivitet var av stor vikt för många av deltagarna.  Slutsats  Resultatet visar att fysisk aktivitet främst är en uppskattad och effektiv hälsofrämjande åtgärd vid depressiva symtom. Fysisk aktivitet ger även fler fördelar utöver minskade depressiva symtom som förbättrad fysisk hälsa och sociala relationer. Resultatet tyder på att fysisk aktivitet med fördel kan användas i högre grad inom vården av patienter med depressiva symtom. FaR är en vetenskapligt beprövad metod som kan användas och som kan skrivas ut av sjuksköterskor. Fortsatta studier krävs för att för att undersöka sjuksköterskeperspektivet på att använda fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd samt fler studier som undersöker endast fysisk aktivitet som intervention utan andra behandlingsmetoder inkluderade. / Background  Depression is a common and growing problem in the population that can lead to serious health conditions and mental suffering. Primarily, antidepressant drugs and psychotherapy are recommended as treatment methods, but physical activity has been shown to have major health benefits both by reducing the risk of developing depression and also as an effective treatment method. As a nurse, it is important to have knowledge of various health-promoting measures and treatment methods, and in order to be able to support the patient in the best way, it is a great advantage to have insights into patients' experiences and perspectives. Aim  The aim of this study was to describe experiences of physical activity as a health-promoting measure for depressive symptoms. Method  This study is a non-systematic literature review based on 15 scientific articles, published 2012– 2022, with both qualitative and quantitative design. The articles are quality controlled on the basis of Sophiahemmet University's assessment data and thereafter an integrated data analysis has been made. The result articles were sorted into four categories with associated subcategories. Results  The results of this study describe patients' positive and negative experiences of physical activity as a health-promoting measure in depression, their experiences of different forms of exercise and environment, as well as experiences of support from other people. The majority of the participants in the studies experienced mainly positive effects of physical activity as a healthpromoting measure. In all studies, there were experiences that depressive symptoms decreased and that the quality of life increased. However, there were also some negative experiences such as lack of motivation and energy and unfulfilled expectations. The need for support from other people to start with and maintain physical activity was of great importance to many of the participants. Conclusions  The results show that physical activity is primarily an appreciated and effective health-promoting measure for depressive symptoms. Physical activity also provides more benefits in addition to reduced depressive symptoms such as improved physical health and social relationships. The results indicate that physical activity can be used to a greater extent in the care of patients with depressive symptoms. FaR is a scientifically proven method that can be used and that can be prescribed by nurses. Further studies are needed to examine the nurse's perspective on using physical activity as a health promoting measure as well as more studies examining only physical activity as an intervention without other treatment methods included.

Björkegren E, Gröhn J. Vilka faktorer påverkar patienters sömn på sjukhus? En litteraturstudie.Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2016.Bakgrund: Bra sömn är viktigt för tillfrisknad både psykiskt och fysiskt. Patienter sover dåligt på sjukhus och detta är ett underskattat och underbehandlat problem. Sjuksköterskor har ett ansvar i att främja sömnen hos patienterna. Olika faktorer påverkar patienternas sömn på sjukhus och är av värde att undersöka för att utveckla omvårdnad för att främja sömnen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och åtgärder som påverkade vuxna patienters sömn på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder påverkade patienternas sömn på sjukhus. Omgivningsfaktorer och åtgärder som påverkade var ljud, ljus, öronproppar, ögonmask, musik, temperatur, medicinska moment och omvårdnad. Personliga faktorer och åtgärder var smärta, sömnläkemdel, första nattens effekt, känslor och sjukdomar.Slutsats: Patienternas sömn påverkades på sjukhus av olika omgivningsfaktorer och åtgärder samt personliga faktorer och åtgärder. Dessa faktorer och åtgärder är viktiga att uppmärksamma för att kunna utföra omvårdnad för patienterna som gynnar sömnen under sjukhusvistelsen. Framtida verktyg för att bedöma patienternas subjektiva sömn samt riktlinjer för omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen är önskvärt.Nyckelord: Faktorer, litteraturstudie, omgivningsfaktorer, omvårdnad, patient, personliga faktorer, sjukhus, sömn, sömnstörningar, åtgärder. / Björkegren E, Gröhn J. What factors influence patient’s sleep in hospital? A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.Background: Good sleep is important for recovery both mentally and physically. Patients sleep badly in hospital and this is an underestimated and under-treated problem. Nurses have a responsibility to promote sleep in patients. Various factors affect patients' sleep in the hospital and it is of value to investigate to develop nursing care to promote sleep.Aim: The purpose of this study was to describe the factors and actions that affect adult patients sleep in hospitals.Method: A literature review based on eleven scientific articles.Results: Environmental factors and actions and personal factors and actions affecting patients sleep in hospitals. Environmental factors and actions that affect were sound, light, earplugs, eye mask, music, temperature, medical operations and nurcing care. Personal factors and actions were pain, sleep medicine, first night effect, emotions and diseases.Conclusion: Patients' sleep was affected in hospitals of various environmental factors and actions and personal factors and actions. These factors and actions are important to pay attention to perform nursing care for the patients that benefit their sleep during hospitalization. Future tools to assess patients' subjective sleep and guidelines for nursing care interventions that promote sleep is desirable.Keywords: Actions, environmental factors, factors, hospital, literature review, nursing, patient, personal factors, sleep, sleep disorders.

Bakgrund: Undernäring hos äldre är vanligt förekommande. Orsakerna till undernäring är många och leder till ökad risk för komplikationer och minskad livskvalité. Enligt tidigare forskning ansågs kunskap om undernäring och åtgärder brista och en avsaknad av riktlinjer identifierades. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömningar, dess åtgärder samt uppföljning för vårdtagare i risk för undernäring på särskilt boende. Metod: Intervjustudie med sex sjuksköterskor i en kommun i sydvästra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys utförd enligt Graneheim och Lundmans metod.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att bedömning, åtgärder och uppföljning av undernäring för det mesta fungerade bra, men vissa hinder identifierades. Bland annat behövdes det mer kunskap och kompetens om undernäring. Bristande resurser var ett återkommande problem och det var viktigt med ett gott samarbete mellan olika professioner för att nutritionsarbetet skulle fungera optimalt. Det var viktigt att se helheten och ett enda bedömningsinstrument räckte inte för att göra en bedömning.Konklusion: För att förebygga undernäring måste bedömning ske i ett tvärprofessionellt samarbete och med både ett instrument och den kliniska blicken. För att vidareutbilda personalen och öka matkvalitén behövs mer resurser. / Background: Malnutrition in elderly is common. The causes of malnutrition are many and results in an increased risk of complications and decreased quality of life. In previous research a lack of knowledge about malnutrition and interventions was found and an absence of guidelines was identified. Aim: The aim of the interview study was to investigate nurses’ experience of nutrition assessments, its interventions and follow-up for patients at risk of malnutrition in nursing homes. Method: Interview study with six nurses in a municipality in south west Sweden. Qualitative content analysis was conducted according to Graneheim and Lundman’s method.Result: The result showed that the nurses experienced that assessment, interventions and follow-up of malnutrition was mostly well functioned, but some obstacles were identified. Among other things, more knowledge and competence about malnutrition was required. Lack of resources was a recurring problem and it was important with a good collaboration between different professions for the nutritional work to have an optimal function. It was important to see the whole patient and one single screening instrument was not enough to make an assessment.Conclusion: To prevent malnutrition, assessment must be conducted in a transprofessional collaboration and with both an instrument and the professional judgment. To educate staff and enhance food quality more resources are needed.

This study deals with the impact of force majeure events on construction projects. A force majeure event is an unexpected event which is the reason why a party cannot perform its contracted part. The covid-19 pandemic and the Russia-Ukraine conflict are examples of this. The purpose of the investigation then became to map consequences and identify measures in construction projects as a result of force majeure events. Relevant theory and what is previously known about the subject is examined in a literature study. The method being used in the study is an interview study of these events. The interview study is carried out using semi-structured qualitative interviews. The questions asked in the interviews deal with consequences such as force majeure events that affect construction projects, questions about deliveries, finances, impact on the end customer, work environment and quality investigations. Then questions are asked about the measures taken and which should have been taken. Additionally a smaller case study was also carried out, investigating how a specific project has been affected by force majeure events. The results of the literature study, interview study and the case studyis that the covid-19 pandemic and the Russia-Ukraine conflict have had consequences in all of the surveyed areas. While the results for measures from the interview study included being able to investigate alternative suppliers, trading contracts at fixed price, and also having national warehouses for material and products that don’t develop significantly over time. The conclusions that the study reached were that force majeure events gave rise to consequences such as delivery problems, increased stress levels, postponed schedules, worse working environment and quality of execution. Measures to deal with these consequences then became that a company should have adocumented crisis plan for the force majeure events which should and couldinclude providing extra resources, bringing forward lineups, investigating the possibility of trading contracts at a fixed price, including in contracts what happens in cases of force majeure, to investigate possibilities regarding alternative suppliers and to store nationally. / Denna studie behandlar force majeure-händelsers påverkan på byggprojekt. En force majeure-händelse är en oförutsägbar händelse vilket ligger till orsak för att en part inte kan utföra sin avtalade del av ett kontrakt. Covid-19 pandemin och Ryssland- Ukraina konflikten är exempel på detta. Syftet med undersökningen blev då att kartlägga konsekvenser och identifiera åtgärder i byggprojekt till följd av force majeure-händelser. Relevant teori och sådant som är tidigare känt om ämnet undersöks i en litteraturstudie. Metoden som studien utförs med är en intervjustudie och en fallstudie av dessa händelser.Intervjustudien utförs med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Frågorna som ställs i intervjuerna handlar dels om de konsekvenser som drabbar byggprojekten till följd av force majeure-händelser, frågor om leveranser, ekonomi, påverkan på slutkund, arbetsmiljö och kvalitet undersöks. Sedan ställs frågor om de åtgärder man tagit och som man borde ha tagit. Även en mindre fallstudie utfördes, där man undersökte hur ettspecifikt projekt hade påverkats av force majeure-händelser. Resultatet som gavs av litteraturstudien, intervjustudien och fallstudien är att covid-19 pandemin och Ryssland-Ukraina konflikten har haft konsekvenser på samtliga av de tillfrågade områdena. Medan resultatet för åtgärder från intervjustudien var däribland att man kunde undersöka alternativa leverantörer, handla avtal till fastpris, och även att ha nationella lager för material och produkter som inte utvecklas märkbart med tiden. Slutsatserna som studien landade i var att force majeure-händelser gav upphov tillkonsekvenser såsom leveransproblem, ökade stressnivåer, framskjutna tidsplaner, sämre arbetsmiljö och kvalité på utförande. Åtgärder för att hantera dessa konsekvenser blev då att man bör ha en dokumenteradkrisplan vid fall av force majeure-händelser som bland annat bör inkludera att sätta till extra resurser, tidigarelägga beställningar, undersöka möjlighet att handla avtal till fast pris, inkludera i kontrakt vad som händer i fall av force majeure, att undersöka möjligheter angående alternativa leverantörer och att lagra nationellt.

Ungdomskriminalitet är ett samhällsproblem som både socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten möter och behöver hantera. Därav är studiens syfte att utforska hur socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten arbetar för att förebygga ungdomskriminaliteten. Således ligger fokus vid dessa två yrkesgruppers perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys, tidigare forskning och teorier såsom sociala band och systemteori samt det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet utgår från olika teman genererat från den tematiska analysen. Den visar på att socialsekreterare betonar vikten av tidiga insatser och samverkan med olika aktörer. Fältarbetare betonar vikten av relationsskapande, motivation, de vuxnas närvarande och ungas deltagande i olika aktiviteter. Samverkan mellan fältgruppen och socialsekreterare visar sig vara nödvändigt för att på ett effektivt sätt arbeta förebyggande. I resultatet framkom även att det föreligger utmaningar såsom tidsbrist och motivation som kan försvåra det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. / Juvenile delinquency is a societal issue that social workers and fieldworkers in the social services encounter and need to address. Therefore, the aim of this study is to explore how social workers and fieldworkers in social services work to prevent youth crime. Thus, the focus is on the perspectives of these two occupational groups. The study is based on a qualitative method with six semi-structured interviews with social workers and field workers in social services. The empirical material was analyzed using a thematic analysis, previous research and theories such as social bonds and systems theory as well as the theoretical concept of room for actions. The result is based on different themes generated from the thematic analysis. It shows that social workers emphasize the importance of early intervention and collaboration with various actors. Field workers emphasize the importance of relationship building, motivation, the adults present and young people's participation in various activities. Cooperation between the field group and social workers proves to be necessary in order to work effectively in prevention. The results also revealed that there are various challenges such as lack of time and motivation that can make the preventive work against youth crime more difficult.

Bakgrund: Justitieminister Gunnar Strömmer påtalade på en pressträff den 2 november 2022 att Sverige är hårt drabbat av gängvåld, skjutningar, sprängningar och att trygghet har blivit samhällets stora frihetsfråga. Brottsligheten är en enorm kostnad för samhälle, kommuner och företag, idag kostar brottsligheten riktad mot företag i Sverige omkring 90 miljarder kronor om året. Vidare så finns det en mängd forskning på brottsförebyggande åtgärder, dock saknas det forskning på HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder. HR har en avsevärd roll i organisationers operativa och strategiska arbete, därav blev det relevant att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder i en organisatorisk strategi. Syfte: Syftet med studien är att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder för att utveckla en organisatorisk strategi för brottsbekämpning. Metod: I studien har en induktiv ansats applicerats, då det inte finns någon tidigare forskning på HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder utan endast forskning på brottsförebyggande åtgärder och vad det kostar företag. Med hjälp av en induktiv ansats kunde empiri samlas in och analyseras för att framställa teori. Vidare utgörs studien av en kvalitativ strategi i design av en fallstudie för att utforska HR’s bidrag i brottsförebyggande åtgärder. Empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med elva informanter och analyserades sedan genom en tematisk analys för att identifiera studiens huvudteman. Slutsats: Analysen av den insamlade empirin gav oss ett resultat, där vår tolkning är att HR’s bidrag är att skapa och bibehålla strategier i en organisatorisk kontext för brottsförebyggande åtgärder. Detta genom att arbeta aktivt med relationer i och utanför organisationen via samverkan med olika aktörer, att skapa arbetsmöjligheter då anställning reducerar kriminella handlingar samt genom att skapa strategier för organisationer att engagera sig i utbildningar.

Långtidsarbetslöshet har i Sverige sedan mitten av 1990-talet varit en återkommande och omdebatterad politisk fråga. För att arbeta med problemet har det sedan dess fokuserats på en aktiv arbetsmarknadspolitik innehållandes åtgärder som arbetsmarknadspolitiska program, utbildningar samt subventionerade anställningar. Sedan 2006 har nyttjandet avsubventionerade anställningar ökat i Sverige. Nystartsjobben som infördes 2007 är en subventionerad anställningsform med syfte att stimulera arbetsgivare att anställa personer med en längre tids frånvaro från arbetsmarknaden. Arbetsgivare får med nystartsjobb en kreditering av arbetsgivaravgiften när de anställt en långtidsarbetslös person. Att subventionerade anställningar har en mekanism som ger en positiv effekt på flödet från långtidsarbetslöshet till anställning har påvisats i ett antal studier. Resultaten är dock varierande och då olika subventioner skiljer sig åt i utformningen är det svårt att få en entydig bild. Denna uppsats har studerat vilken påverkan nystartsjobben har på långtidsarbetslösheten. Med paneldata över Sveriges 290 kommuner observerade mellan 2007–2019 och en regressionsanalys med fixa effekter som metod, har studien besvarat frågeställningen: ”Minskar nystartsjobben långtidsarbetslösheten?” Kontrollvariabler som inkluderas i regressionen är andel personer i övriga subventionerade anställningar, vakanser, utbildning samt andel äldre och yngre. Resultaten visar att när andelen i nystartsjobb ökar, minskar långtidsarbetslösheten. Effekten av andel personer i nystartsjobb på andel långtidsarbetslösa visar ett estimat på -0,329% då kontrollvariablerna är mätta ett år innan andel långtidsarbetslösa. Det tolkas som att vid en procentenhets ökning av andel i nystartsjobb ses i genomsnitt en minskning av andel långtidsarbetslösa med 0,329 procentenheter. Med detta konstateras slutligen att studiens resultat visat på att det finns en totaleffekt på långtidsarbetslösheten av nystartsjobben, men den är inte markant / Long-term unemployment has since the mid 90´s been a recurring political question in Sweden. The issue has been dealt with through the usage of active labor market policies, such as different labor market programs, vocational education and training and subsidized employment. Since 2006, the usage of subsidized employments in Sweden has increased. New-start-jobs, a subsidized employment with the purpose to invigorate employers to hire long-term unemployed persons were introduced in 2007. It gives the employer a tax relief when hiring a person who has been unemployed for a certain period of time. Previous research has shown that subsidized employments have a positive effect on the flow from long term unemployment to employment. However, the results vary and since many subsidies differ in their design it is complicated to get an unambiguous answer. This thesis has examined what impact the new-start-jobs have on the long-term unemployment rate. The purpose has been to answer the question “Does the new-start-jobs reduce long-term unemployment?” The method used in the study is a fixed effect regression model using panel data of Sweden’s 290 municipalities during the period 2007-2019. The results indicate that when the proportion of people in new-start-jobs increase, the long term unemployment rate decreases. Control variables have been included and consists of proportion of individuals in other subsidized employments, vacancies, education, share of older and younger people in the population. The estimated effect of share of people in new start-jobs on long-term unemployment in the working age population is -0,329%, when the control variables is lagged one year. The result in this study means that one percentage pointincrease in the proportion of people participating in new-start-jobs, on average decreases the proportion of long-term unemployed with 0,329 percentage points. With that result established, an effect is seen, but it is not particularly strong.