Titel: Rocket Padel - Rocket Padels order-till-leveransprocess, från inhouse till outsourcing  Författare: Paulina Abrahamsson, Maja Johannesson, Nellie Reichel  Handledare: Petra Andersson Examinator: Hana Hulthén  Bakgrund: Trenden kring outsourcing är något som pågår än idag och fortsatt visa sig lönsamt för företag. Rocket Padels nuvarande lager saknar den kapacitet som krävs för att kunna hantera de ökade antalet ordrar, som har tillkommit med dess tillväxt på marknaden. Utan tillräckligt med lagerkapacitet och resurser för att lyckas hantera den ökade antalet ordrar, kommer Rocket Padel att begränsa sig själva och bromsa sin tillväxt. Ett samarbete med en tredjepartslogistiker gör det då möjligt att hålla nere, alternativt sänka logistikkostnader i och med de stora kvantiteterna av ordrar dessa företag vanligtvis hanterar.  Syfte: Studiens syfte är att kartlägga Rocket Padels nuvarande order-till-leveransprocess och dess brister, för att sedan kunna analysera hur tredjepartslogistikern Dreamlogistics ska kunna åtgärda dessa brister. Vidare syftar studien till att identifiera de risker och utmaningar som outsourcing resulterar i, för att slutligen komma med ett lösningsförslag på detta.   Metod: Studien motsvarar en kvalitativ fallstudie på Rocket Padel. Analysmetodens utformning grundas i ett redan befintligt mönster i jämförelse med ett förväntat mönster. Det förväntade mönstret erhålls genom intervjuerna på Rocket Padel och Dreamlogistics, för att sedan analyseras och se det förväntade mönstret.  Resultat: Bristsituationer har identifierats i Rocket Padels nuvarande order-till-leveransprocess, såsom: orderbekräftelse till kund i ett för tidigt skede, felplock, lager och kontor i samma lokal, storlek på packmaterial och en förväxling mellan transportbolag. Genom att Rocket Padel kommer att outsourca dess verksamhet till Dreamlogistics, kommer de att kunna åtgärda dessa brister. Som en följd av outsourcingen kommer det dock att kvarstå risker och utmaningar för Rocket Padel del. / Nej

Bakgrund: Trenden kring outsourcing är något som pågår än idag och fortsatt visa sig lönsamt för företag. Rocket Padels nuvarande lager saknar den kapacitet som krävs för att kunna hantera de ökade antalet ordrar, som har tillkommit med dess tillväxt på marknaden. Utan tillräckligt med lagerkapacitet och resurser för att lyckas hantera den ökade antalet ordrar, kommer Rocket Padel att begränsa sig själva och bromsa sin tillväxt. Ett samarbete med en tredjepartslogistiker gör det då möjligt att hålla nere, alternativt sänka logistikkostnader i och med de stora kvantiteterna av ordrar dessa företag vanligtvis hanterar.  Syfte: Studiens syfte är att kartlägga Rocket Padels nuvarande order-till-leveransprocess och dess brister, för att sedan kunna analysera hur tredjepartslogistikern Dreamlogistics ska kunna åtgärda dessa brister. Vidare syftar studien till att identifiera de risker och utmaningar som outsourcing resulterar i, för att slutligen komma med ett lösningsförslag på detta.   Metod: Studien motsvarar en kvalitativ fallstudie på Rocket Padel. Analysmetodens utformning grundas i ett redan befintligt mönster i jämförelse med ett förväntat mönster. Det förväntade mönstret erhålls genom intervjuerna på Rocket Padel och Dreamlogistics, för att sedan analyseras och se det förväntade mönstret.  Resultat: Bristsituationer har identifierats i Rocket Padels nuvarande order-till-leveransprocess, såsom: orderbekräftelse till kund i ett för tidigt skede, felplock, lager och kontor i samma lokal, storlek på packmaterial och en förväxling mellan transportbolag. Genom att Rocket Padel kommer att outsourca dess verksamhet till Dreamlogistics, kommer de att kunna åtgärda dessa brister. Som en följd av outsourcingen kommer det dock att kvarstå risker och utmaningar för Rocket Padel del.

Bakgrund: Trycksår är en vård skada som orsakar stort lidande för patienter.Dessutom är trycksår en signifikant markör för mortalitet. Mer än var femtepatient som vårdas på sjukhuset har trycksår. Det finns en rad förebyggandeåtgärder för att minska uppkomsten av trycksår. Det är sjuksköterskansprofessionella ansvar att arbete preventivt mot trycksår för att minska patientenslidande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskorerfarenheter av att arbeta med förebyggande åtgärder mot trycksår inomslutenvård. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats användes för dennalitteraturstudie. Artiklarna hämtades från två databaser, alla med inriktning påomvårdnad. Innehållsanalys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet sammanställdes i fem kategorier. De fem kategorierna var:organisatoriskt stöd, preventivt arbete, betydelsen av patientdelaktighet,samverkan i team och faktorer som kan hindra trycksårsprevention. Konklusion: Trycksår är förebyggbar och ställer krav på sjuksköterskan utbildningoch erfarenhet för att arbeta preventivt. För att identifiera patienter med hög riskför uppkomst av trycksår tillämpas olika riskbedömningsinstrument. Samverkanmed olika professioner samt patientdelaktighet behövs med förutsättning förbättre och säker vård. Det var av stor vikt att ha kunskap om hur sjuksköterskornaerfar det trycksårsprevention arbete för att kunna ha en förståelse om eventuellaförbättringar som behövs och därigenom sjuksköterskor ska kunna ge en säkervård. / Background: Pressure ulcers are a healthcare injury that causes great suffering topatients. In addition, pressure ulcers are a significant marker of mortality. Morethan one in five patients cared for at the hospital has pressure ulcers. There arevarious preventative measures to reduce the occurrence of pressure ulcers. It is thenurse's professional responsibility to work preventively against pressure ulcers toreduce the patient's suffering. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences ofworking with preventive measures against pressure ulcers in hospitals. Method: Ten qualitative scientific articles were used for this literature review. Thearticles were located using two databases, all focusing on nursing. The articleswere analyzed using content analysis. Result: The result consisted of five categories, organizational support, Preventivework, the importance of patient participation in care, collaboration in teamworkand factors that can prevent pressure ulcer prevention. Conclusion: Pressure ulcers are preventable and require the nurse's education andexperience to work preventively. To identify patients with a high risk ofdeveloping pressure ulcers, various risk assessment instruments are applied.Collaboration with different professions and patient participation is needed withthe condition for better and safer care. It was of great importance to haveknowledge of how the nurses experience the pressure ulcer prevention work to beable to have an understanding of any improvements that are needed and therebynurses to be able to provide safe care

Stress är idag ett vanligt inslag i många delar av samhället och byggbranschen är inget undantag. Men givet byggbranschens karaktär med förekommande riskfyllda arbetsmoment kan stressen få större och allvarligare konsekvenser då den riskerar att resultera i olyckor och dödsfall. Då prognoserna för framtiden pekar på att den arbetsrelaterade stressen kommer att öka finns anledning att undersöka hur byggbranschen arbetar idag för att förebygga stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur byggbranschen arbetade idag för att förebygga stress och om detta arbete gick i linje med de av forskning föreslagna åtgärder. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades i en övergripande matris. Resultatet visade att den förebyggande åtgärd mot stress som lyfts av flest respondenter var arbetet med ett positivt arbetsklimat och den minst förekommande var uppföljning av psykologisk hälsa. Slutsatserna från undersökningen var att olika åtgärder mot stress bedrivs inom byggbranschen idag i olika omfattning. Ytterligare slutsatser är att en betydande del av åtgärderna mot stress var ett resultat av ett väl genomfört arbetsmiljöarbete och att byggbranschen bör fokusera på specifik utbildning inom stress samt att företag bör arbeta mer med uppföljning av den psykologiska hälsan. / Stress is a common element in many parts of society and the construction industry is no exception. However, given the typical characteristics of the construction industry with occurring risky situations, stress may inflict greater consequences such as severe accidents and even death. As future predictions points towards an increase in work-related stress, there is reason to study how companies active in the construction industry are working to prevent stress today. The purpose of this study is to examine which measures companies in the construction industry are taking to prevent stress today and to study whether these measures align with the measures suggested from previous studies. The method used was a semi structured interview method. The answers were compiled and compared with the suggested measures in a spreadsheet matrix which later were used for analysing the results. The results show that different measures against stress were taken by the companies and that the most common measures were the work of a positive work environment. The conclusions are that different measures are taken against stress today in various extent and that the industry should focus on education and on follow-up of the co-worker’s psychological well-being. / <p>2022-06-23</p>

Bakgrund: Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien, aseptik och infektionsförebyggande åtgärder. Preoperativ handdesinfektion genomförs inför operativa procedurer med anledning att förebygga och förhindra operationsrelaterade infektioner, vilket är ett globalt problem. Syfte: Syfte var att beskriva hur operationssjuksköterskors preoperativa handdesinfektion genomförs.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes med observationsstudie som metod vilken analyserades enligt Grounded Theory. De operationssjuksköterskor som var på plats under observationerna och hade tackat ja till att delta i studien inkluderades. Totalt utfördes tretton observationer. Både nyutbildande och erfarna operationssjuksköterskor inkluderades för att få maximal variation. Efter varje observation skrevs fältanteckningar. Analys och tolkning skedde parallellt med observationerna genom komparativ analys. Koderna som uppkom sattes ihop till kluster för att kunna skapa kategorier och sedan en kärnkategori.Resultat: Kärnkategorin kompetens med underkategorierna anpassning, infektionsprevention och prestation framkom utifrån de resultat som författarna analyserat fram. Det framkommer tydligt att operationssjuksköterskor ansvarar för hur och att handtvätten genomförs för att minska risken för infektion. Resultatet visar även att operationssjuksköterskor genomför preoperativ handdesinfektion på liknande sätt. Konklusion: Resultatet i studien bidrar till en ökad kunskap kring den preoperativa handdesinfektionen. En operationsavdelning kan upplevas stressfull, men inga genvägar kan tas utan att äventyra patientsäkerheten. Operationssjuksköterskor måste jobba infektionspreventivt genom att utföra korrekt preoperativ handdesinfektion.

After remediation of contaminated sites, a follow-up should be done including an assessment of risk reduction. For remediation projects financed by governmental grant, indicators are required which will provide follow-up data. This study examines how the indicators can be used to follow-up and handle risk reduction regarding health and/or the environment, where both short- and long-term perspectives are considered. Furthermore, the study examines how the indicators can be used regarding a national viewpoint and if there is a need to adjust the requirements of the indicators. The study was limited to remediation projects financed by governmental grant to carry out a comparable evaluation. Indictors from 69 projects have been collected, of which 67 have been compiled at a project level. A compilation of, among other things, pollution amounts has also been done for a national perspective. Several of the indicators can be used to assess risk reduction, however, quantitative data are lacking for many of the projects. Furthermore, it is difficult to assess the risk reduction without knowledge of remediation goals and in some cases qualitative data. From the data that has been evaluated, it seems that the projects at a national level generally maintain a high level of ambition with a high degree of risk reduction. For example an average reduction in the amount of pollution of 85% in 31 of 67 projects and an average reduction in the spread of 86.5% in 8 of 67 projects were obtained for the primarily pollution. However, it can be discussed whether it is representative with so few projects for evaluation at the national level. To be improved, the indicators should be reviewed regarding risk reduction. Additions are proposed to improve the possibility to assess risk reduction in both short and long term, and indicators related to, for example, exposure and ecological parameters can be added to obtain more project specific indicators. However, this means requirements for sampling and the risk assessment already before the remediation. Furthermore, it may be necessary to adjust the indicators to suit more remediation methods. Among other things, there is reason to review the assessment of risk reduction regarding methods relating to water. The results also indicate that other factors such as quality assurance, how follow-up takes place regarding data processing and how sampling is carried out should be reviewed for the key figures to be filled in adequately. The study is limited as not all reported projects have been included due to delimitation. To obtain a more complete evaluation, it is recommended that all projects should be included in a future study. The possibility of including privately financed projects should also be reviewed to get a better picture of how successful the remediation work is at national level. / Efter utförda åtgärder av förorenade områden görs uppföljning av åtgärderna där bedömning av riskreduktionen är en del. I åtgärdsprojekt som finansieras genom statliga medel ställs krav på uppföljning, där nyckeltal ingår som ska ge uppföljande data. Denna studie undersöker hur nyckeltalen kan användas för att följa upp och hantera riskreduktion för hälsa och/eller miljön efter utförda åtgärder, där så väl kort som lång sikt beaktas. Vidare har det undersökts hur nyckeltalen kan användas för att följa upp riskreduktion ur ett nationellt perspektiv samt huruvida det finns ett behov av att justera kraven. Studien avgränsades till statliga åtgärdsprojekt för att kunna genomföra en jämförbar utvärdering. Nyckeltal från 69 åtgärdsprojekt har samlats in där 67 har sammanställts på projektnivå. En sammanställning av bland annat föroreningsmängder har även gjorts för ett nationellt perspektiv. Flera av nyckeltalen kan användas för bedömning av riskreduktion, kvantitativa data saknas dock för många av åtgärdsprojekten. Den reella riskreduktionen är svår att utläsa för flertalet av projekten med anledning av bristen på data. Vidare är det svårt att utläsa riskreduktionen utan vetskap om åtgärdsmål och i vissa fall kvalitativa data. På nationell nivå verkar det som att åtgärderna generellt håller en hög ambitionsnivå med hög riskreduktionsgrad utifrån den data som har utvärderas. Bland annat erhölls en medelreduktion av föroreningsmängd på 85 % i 31 av 67 projekt och en medelreduktion i spridning på 86,5 % i 8 av 67 projekt för den primärt styrande föroreningen i åtgärdsprojekten. Det kan dock diskuteras om det är ett representativt urval med så få projekt för utvärdering på den nationella nivån. Nyckeltalen bör ses över för att kunna förbättras med avseende på riskreduktion. Bland annat föreslås tillägg av nyckeltal för möjlighet att bedöma riskreduktion på kort respektive lång sikt och en översyn om nyckeltal som rör exempelvis exponering och ekologiska parametrar bör läggas till för att få mer projektspecifika nyckeltal som rör riskreduktion. Detta ställer dock krav på provtagningar och riskbedömningen redan i utredningsskedet. Vidare kan det vara aktuellt att justera nyckeltalen för att passa fler åtgärdsmetoder. Bland annat finns det anledning att se över bedömning av riskreduktion med avseende på åtgärdsmetoder som rör åtgärder av vatten. Resultaten indikerar även på att andra faktorer som kvalitetssäkring, om rätt typ av provtagning genomförs och hur databearbetning sker, för att nyckeltalen ska kunna fyllas i på ett adekvat sätt. Studien är begränsad då inte alla slutrapporterade projekt har ingått med anledning av avgränsning. För att få en mer fullständig utvärdering rekommenderas att samtliga åtgärdsprojekt ingår i en framtida studie. Vidare bör det även ses över möjlighet att inkludera de privatfinansierade åtgärdsprojekten för att få en bättre bild över hur framgångsrikt saneringsarbetet är på nationell nivå.

Social hållbarhet utgör tillsammans med ekonomisk och ekologisk, de tre hållbarhetsdimensionerna. Ekonomisk och ekologisk hållbarhet har länge varit prioriterade aspekter inom den fysiska planeringen, medan social hållbarhet har förlorat sin plats på agendan. Syftet med studien var därefter att uppmärksamma hur social hållbarhet hanterades i översiktsplaner samt analysera hur arbetet under planeringsprocessen hanterades utöver resultatet i översiktsplanen. Denna studie möjliggjorde en utveckling för vad begreppet social hållbarhet innefattar genom en identifiering av strategier som forskning påvisat. Strategierna utifrån tidigare forskning och som återfinns i teoriavsnittet avgränsades till mångfald, interaktion, deltagande, platsidentitet, säkerhet och trygghet, rättvisa, engagemang samt inflytande. För att besvara studiens forskningsfrågor har kvalitativa metoder i form av dokumentstudie och intervjuer genomförts. Eskilstuna, Halmstad, Karlstad, Sundsvall och Växjö kommuns översiktsplaner granskades utifrån de utvalda strategierna och en innehållsanalys av plandokumenten genomfördes, vilket bidrar med en tydligare förståelse för strategiernas sammanhang. Intervjuer med respektive utvald kommun utfördes för att bidra med en djupare förståelse för hur social hållbarhet hanteras i kommunal planering, utöver översiktsplanerna. Materialet sammanställdes i bedömningsmallar för respektive metod. Bedömningsmallarnas syftade till att visuellt jämföra och bedöma kommunernas definition av social hållbarhet, utvalda strategier utifrån tidigare forskningsöversikt och hur kommunerna hanterar uppföljning med sociala frågor. Uppbyggnaden av bedömningsmallarna grundades i forskningsöversiktens definitioner av utvalda strategier och bedömningen skedde utifrån färgkodning. Färgkodningen syftade till om översiktsplanerna och intervjuer med respektive kommun hanterade strategierna väl, delvis eller inte alls och användes som analysverktyg för att besvara givna forskningsfrågor. Resultatet påvisade att delar av strategierna hanterades väl i studien och att dessa strategier var allmänt kända inom kommunerna för att uppnå socialt hållbara samhällen. Det som kunde utläsas från resultatet var att åtgärderna för att uppnå vissa strategier saknade forskningsstöd samt att de strategier som inte behandlades i översiktsplanen eller intervjuerna saknade kommunala riktlinjer av åtgärder. Avsaknaden av en lokal definition för social hållbarhet samt en tystnad kring frågor om social genomsyrade alla kommuner, vilket bidrog till en problematik att upprätta åtgärder och riktlinjer för social hållbarhet. Strategierna som har behandlats i studien är huvudsakliga strategier från tidigare forskning för att uppnå målet, vilket i den här studien var social hållbarhet. Upprättandet av lokala definitioner för social hållbarhet i den fysiska planeringen bidrar till möjligheten att upprätta åtgärder samt synliggöra hur den sociala hållbarheten påverkar den fysiska planeringen samt arbetssätt för att öka den sociala hållbarheten i framtida planering. Studien uppmärksammade en tystnad i översiktsplanerna över hur arbetet med social hållbarhet framställdes. / Social sustainability, together with economic and ecological sustainability, constitute the three dimensions of sustainability. Economic and ecological sustainability have long been priorities in spatial planning, while social sustainability has lost its place on the agenda. The aim of the study was to draw attention to how social sustainability is dealt with in master plans and to analyse how the work during the planning process are dealt with in addition to the results in the master plan. This study allowed for an advancement of what the concept of social sustainability entails through the identification of strategies that research has demonstrated. The strategies based on previous research, and found in the theory section of this study, are delineated as diversity, interaction, participation, place identity, safety and security, equity, engagement, and influence.  In order to answer the research questions of the study, qualitative approaches in the methods in the form of document study and interviews were conducted. Eskilstuna, Halmstad, Karlstad, Sundsvall and Växjö master plans were reviewed based on the selected strategies and a content analysis of the plan documents was conducted. Interviews with each selected municipality were conducted to contribute with a deeper understanding of how social sustainability is handled in municipal planning, beyond the master plans. The material was compiled in assessment templates for each method. The aim of the assessment templates was to visually compare and assess the municipalities` definition of social sustainability, the selected strategies based on previous research overviews, and how the municipalities handle follow-up with social issues. The structure of the assessment templates was based on research overviews` definitions of selected strategies and assessments were made based on colour coding. The colour coding aimed at whether the master plans and interviews with each municipality handled strategies well, in part or not at all and were used as an analysis tool to answer given research questions.  The results of the study showed that some of the strategies are well addressed in the methods and that these strategies are widely known within the municipalities to achieve socially sustainable communities. What could be inferred from the results was that the measures to achieve some strategies lacked research support and that the strategies not addressed in the master plan or in the interviews lack municipal guidelines of measures. The lack of a local definition for social sustainability and a silence for social issues permeates all municipalities, which contributed to a problem of measures and guidelines for social sustainability. The strategies addressed in the study are main strategies from previous research to achieve the goal, which in this study is social sustainability. The establishment of local definitions for social sustainability in spatial planning contributes to the possibility of establishing measures and visibility on how social sustainability affects spatial planning and working methods to increase social sustainability in future planning. The study drew attention to a silence in the master plans on how the work on social sustainability is presented.   Social sustainability, together with economic and ecological sustainability, constitute the three dimensions of sustainability. Economic and ecological sustainability have long been priorities in spatial planning, while social sustainability has lost its place on the agenda. The aim of the study was to draw attention to how social sustainability is dealt with in master plans and to analyse how the work during the planning process are dealt with in addition to the results in the master plan. This study allowed for an advancement of what the concept of social sustainability entails through the identification of strategies that research has demonstrated. The strategies based on previous research, and found in the theory section of this study, are delineated as diversity, interaction, participation, place identity, safety and security, equity, engagement, and influence.  In order to answer the research questions of the study, qualitative approaches in the methods in the form of document study and interviews were conducted. Eskilstuna, Halmstad, Karlstad, Sundsvall and Växjö master plans were reviewed based on the selected strategies and a content analysis of the plan documents was conducted. Interviews with each selected municipality were conducted to contribute with a deeper understanding of how social sustainability is handled in municipal planning, beyond the master plans. The material was compiled in assessment templates for each method. The aim of the assessment templates was to visually compare and assess the municipalities` definition of social sustainability, the selected strategies based on previous research overviews, and how the municipalities handle follow-up with social issues. The structure of the assessment templates was based on research overviews` definitions of selected strategies and assessments were made based on colour coding. The colour coding aimed at whether the master plans and interviews with each municipality handled strategies well, in part or not at all and were used as an analysis tool to answer given research questions.  The results of the study showed that some of the strategies are well addressed in the methods and that these strategies are widely known within the municipalities to achieve socially sustainable communities. What could be inferred from the results was that the measures to achieve some strategies lacked research support and that the strategies not addressed in the master plan or in the interviews lack municipal guidelines of measures. The lack of a local definition for social sustainability and a silence for social issues permeates all municipalities, which contributed to a problem of measures and guidelines for social sustainability. The strategies addressed in the study are main strategies from previous research to achieve the goal, which in this study is social sustainability. The establishment of local definitions for social sustainability in spatial planning contributes to the possibility of establishing measures and visibility on how social sustainability affects spatial planning and working methods to increase social sustainability in future planning. The study drew attention to a silence in the master plans on how the work on social sustainability is presented.

Chourbagi, Zouhaira. & Jönsson, Marie. (2006). Läs- och skrivinlärning igrundskolan och särskolan - Likheter och skillnader. (Reading and WritingSkills in the Primary and Special Schools, Simularities and Differences).Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning,Lärarutbildningen, Malmö högskolaSyftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv lyfta frammetoder för läs- och skrivundervisning som används i grundskolans förstaårskurser samt i särskolan. Vi frågar oss vilka metoder som är aktuella, vilkametodiska likheter och skillnader som kan iakttas mellan grundskolans ochsärskolans undervisning samt vilken den specialpedagogiska rollen är i denförsta läs- och skrivinlärningen.Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på halvstruktureradeintervjuer av tio yrkesverksamma lärare och specialpedagoger, fem lärare frångrundskolans årskurs två och fem specialpedagoger från särskolan. Intervjuernaredovisas genom meningskoncentrering.Resultatet visar att LTG-metoden och den Nya Zeeländska metoden; ”Att läsaoch skriva tillsammans” är vanliga metoder att utgå ifrån i grundskolan. Isärskolan används LTG-metoden och Wittingmetoden, samtidigt somordbildsmetoder är viktiga. Båda skolformerna understryker vikten avnoggrannhet, struktur och en långsam inlärningstakt. Man vill skapaengagemang för att väcka läslust och skrivintresse. De huvudsakligaskillnaderna handlar om arbetsorganisationen kring lärandet, där man inomsärskolan arbetar mer individualiserat. Det är specialpedagoger som arbetar medsärskoleelevernas läs- och skrivinlärning. För grundskolans elever i behov avsärskilt stöd vid läs- och skrivinlärning, visar det sig inte självklart med direktriktade specialpedagogiska insatser, trots att man tidigt identifierar vilka eleversom är i behov av detta.

We are living in times of change. Except when it comes to the Swedish housing shortage, which is ever ongoing, year after year. Housing is a matter of importance to many and the shortage is therefore an engaging subject within different societal debates as well as within politics. Often, it is also the most vulnerable groups in society who are experiencing most difficulties due to the shortage: homeless, young, immigrants, unemployed, sick, elderly, low paid workers and students. The shortage is however affecting other aspects of society, like local, regional and national development. Still, the shortage has been allowed to continue and even though problems in the past have been dealt with, the situation of today seems difficult to solve. The aim with this study is to examine the Swedish parties in parliament’s current housing policies regarding the Swedish housing shortage, as an attempt to create an understanding about how politics try to deal with the situation. To fulfil this purpose, three research questions where formulated, namely: • What differences are there between the parties’ goals, problem analyses and measures regarding the Swedish housing shortage? • How could the parties’ measures be grouped so that different aspects of the measures could be analysed? • Which measures and groups of measures seem to create the largest unity within todays´ parliament? Through a desk-top study of documents produced by the parties in parliament and comparative thematic analysis of findings within, goals, problem analyses and measures regarding the Swedish housing shortage have been identified. 116 measures were then compared according to six overarching concepts: Measure-popularity measured in number of parties, Measure-popularity measured in percentage of seats in parliament, Measure-themes measured in number of parties, Measure-themes measured in percentage of seats in parliament, Centralizing and decentralizing measures measured in number of parties as well as Centralizing and decentralizing measures measured in percentage of seats parliament. These findings are then discussed according to what differences can be found between each party’s goals, problem analyses and measures as well as which measures and groups of measures seem to create the largest unity within todays´ parliament. The strongest conclusions this study can draw is that it seems to be a wider unity regarding decentralizing measures, which are demanding deregulations, ‘changes in the right of individual appeal of exploitation’, ‘increased possibilities to build closer to waterlines’, ‘abolishing the municipal planning monopoly’, ‘abolished taxation on moving to a new home’, ‘changed public authorities’ roles’, ‘market regulated rents’, ‘changed national interests’ as well as ‘encouragement of subletting’. One centralizing measure induces a wider unity in todays’ parliament, which is the ‘state investment support towards construction of rentals’. Keywords: Sweden, housing, shortage, production, policies, parliament, parties, goals, problem-analyses, measures, centralizing, decentralizing, mandate English title: The Swedish parliamentary parties’ goals, problem analyses and measures regarding the housing shortage – Before the general election 2018 to the Corona pandemic 2020 / Vi lever i en tid av förändring. Förutom när det kommer till bostadsbristen, där förändras situationen föga år efter år. Bostadsfrågor berör mångas privatliv och bostadsbristen är således ett engagerande ämne inom såväl samhällsdebatter som politik. Ofta är det även de mest utsatta i samhället som missgynnas mest av bristen: hemlösa, unga, invandrare, arbetslösa, sjuka, gamla, låginkomsttagare och studenter. Men bostadsbristen påverkar även andra samhällsgrupper samt aspekter så som lokal, regional och nationell utveckling i stort. Ändå har bostadsbristen tillåtits pågå länge och fastän historiska problem har kunnat hanteras verkar situationen idag vara svårlöst. Syftet med detta arbete är att studera de svenska riksdagspartiernas aktuella bostadspolitik angående den svenska bostadsbristen, i ett försök att skapa en förståelse kring hur politiken hanterar och söker lösa denna. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: • Vilka skillnader finns mellan riksdagspartiernas mål, problembilder respektive förslag till åtgärder? • Hur skulle riksdagspartiernas åtgärder kunna grupperas så att olika aspekter av dessa kan analyseras? • Vilka åtgärder och grupper av åtgärder verkar skapa störst gehör i dagens riksdag? Genom dokumentstudier av riksdagspartiernas egenproducerade dokument och tematisk och komparativ analys av dessa fynd har riksdagspartiernas mål, problembilder och åtgärder angående den svenska bostadsbristen kunnat identifieras. 116 åtgärder jämfördes sedan enligt sex övergripande koncept: Åtgärdspopularitet i antal partier, Åtgärdspopularitet i procent av mandat, Åtgärdsteman i antal partier, Åtgärdsteman i procent av mandat, Centraliserande och decentraliserande åtgärder i antal partier samt Centraliserade och decentraliserande åtgärder i procent av mandat. Studiens fynd diskuteras till sist enligt: vilka är de största skillnaderna som går att påvisa mellan partiernas mål, problembilder respektive åtgärder samt vilka åtgärder och grupper av åtgärder som verkar skapa störst gehör i dagens riksdag. Det som denna studie tydligast kan påvisa är att det verkar finnas större gehör för decentraliserande åtgärder, som bland annat förespråkar regelförenklingar, förändrad individuell överklaganderätt, upphävt generellt strandskydd, privat initiativrätt, borttagen flyttskatt, förändrade myndighetsansvar, marknadshyror, förändrade riksintressen samt gynnad uthyrning i andrahand. En centraliserande åtgärd skapar bredare gehör i riksdagen, vilket är investeringsstöd till nyproducerade hyresrätter. Nyckelord: bostadsbrist, Sverige, bostadsbyggande, bostadspolitik, riksdagspartierna, mål, problembilder, åtgärder, centraliserande, decentraliserande, mandat

Denna undersökning syftar till att få reda på hur lärarna agerar vid fusk och hur fusket påverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förändringar samt förebyggande åtgärder för att motverkar fusk i skolan är också aktuella i denna studie. Svaren fås genom intervjuer med lärarna på en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lärarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns någon officiell fuskpolicy på grundskolarna. Många lärare påverkas personligt vid fusk och de är osäkra på sin fuskhantering, men tycker inte fusk är ett stort problem i skolan. De saknar utbildning om fusk och relevant kunskap får lärarna utväxla med varandra. Förebyggande åtgärder inkluderar moralundervisning och en mer genomtänkt uppläggning av pedagogik.