Produktnedläggningsbeslut kan gynna företag på flera områden, inklusive organisatoriska, ekonomiska och strategiska aspekter. Trots dessa fördelar uppstår utmaningar såsom bedömning av finansiell prestation, påverkan på intressenter och behovet av effektiv resursallokering. Detta gör beslutet mer komplext och krävande, vilket ofta möter motstånd från chefer. Trots ämnets vikt finns det en brist på forskning inom området. Av den anledningen undersöks vilka utmaningar, åtgärder och möjligheter som är förknippade med beslutet att lägga ned en produkt i denna studie. För denna studie användes en mixed-method approach, vilket innebar att både kvantitativa och kvalitativa metoder användes för att samla in empiriska data. Både en enkätundersökning och intervjuer med produktchefer inom industriföretag genomfördes för att möjliggöra en holistisk och omfattande undersökning av det studerade ämnesområdet. Den empiriska datan jämfördes sedan med den teori som sammanställts.  PNB kan medföra olika utmaningar relaterade till kunder, externa partners, strategi, ekonomi och organisation. För att hantera dessa utmaningar finns olika åtgärder som chefer inom industriella företag bör vidta, men den viktigaste av dessa är tydlig kommunikation. Det finns också möjligheter som detta beslut kan medföra. Genom att förstå dessa möjligheter kan företag skapa strategier för att maximera de positiva effekterna av PNB och stärka sin position på marknaden.

Tidigare forskning om skolfrånvaro har gett kunskaper om bakomliggande orsaker och närvarofrämjande faktorer för skolfrånvaro. Från skolväsendet har det framkommit brister kring frånvarorapportering av elevfrånvaro. Internationellt sett har skolklimatet visat sig vara betydande för skolfrånvaro. Skolklimatet ska möjliggöra att elever utvecklas, skolan ska inkludera alla elever och synliggöra de elever som är i behov av stöd. Syftet med den här studien är att sammanställa hur skolfrånvaro beskrivs i den senaste nationella kontexten och hur skolfrånvaro kan tolkas med utgångspunkt från Bronfenbrenners ekologiska systemteori.  Vi har sammanlagt granskat sju nationella artiklar och dokument som handlar om skolfrånvaro. Analysen gjordes med hjälp av en innehållsanalys och studiens resultat har tolkats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Skolverket (2021) beskriver utifrån skollagen (SFS 2010:800) olika typer av skolfrånvaro: giltig, ogiltig och problematisk frånvaro. Det är grundskoleelevers rättighet och skyldighet att utbildas via skolväsendet. Skolplikten är enligt Arvidsson (2022), Arvidsson och Vesterberg (2020) och Forsell (2020) bunden till skolan som plats men med hjälp av distansundervisning skulle skolplikten även kunna uppfyllas av de elever som är skolfrånvarande. Skolfrånvaron är enligt Forsell (2020) komplext och kräver ett helhetsperspektiv. Skolväsendet behöver ha större kunskap om påverkansfaktorer kring skolfrånvaro för att kunna arbeta mer med preventiva insatser. Skolfrånvaro kan bero på skolklimatet, mobbning, familjesituation etcetera. Skolan har många utmaningar för att kunna trygga framtiden för den enskilda eleven då skolan har en avgörande roll för elevens utveckling av hälsa, trygghet och framtidstro. Engagerade vårdnadshavare kan vara en avgörande faktor för att främja skolnärvaro och motverka skolfrånvaro som exempelvis att vårdnadshavare ser till att sina barn går till skolan och gör sina läxor. Om grundskolan inte avklaras med fullständiga betyg kan eleven riskera framtida utanförskap och problem på arbetsmarknaden.

Sverige, liksom övriga världen, står inför demografiska förändringar som innebär attförsörjningsbördan blir allt tyngre för dem i arbetsför ålder. För att klarakompetensförsörjningen räcker det inte med rekrytering, redan anställda behöver vilja ochkunna stanna i arbetslivet under längre tid. Åtgärder för en hållbar arbetsmiljö behöver göraspå samtliga nivåer: samhällsnivå, organisationsnivå och individnivå. Det råder brist påbehöriga lärare och förskollärare och prognosen ser ut att kvarstå minst ett tiotal år framöver.Mot den bakgrunden har vi valt att undersöka hur rektorer arbetar med åtgärder för att skapaett hållbart arbetsliv för medarbetare i alla åldrar samt rektorernas tankar kring vilka ytterligareåtgärder som skulle kunna bidra till ett hållbart arbetsliv för anställda inom skolan. Detta är enkvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer analyserade utifrån Kerstin Nilssonssustainable working life in all ages-modell (swAge). Fem kommunanställda rektorer från trekommuner deltog i studien. Studien visar att rektorerna prioriterar arbete för ett hållbartarbetsliv både på individ- och gruppnivå, och att de upplever stöd i detta arbete frånstyrdokument, HR, företagshälsa, och elevhälsa. Ingen rektor lade fokus vid individensekonomi, däremot pratade fyra av fem rektorer mycket om möjligheten för anställda att kunnaarbeta hemifrån, gå ner i tid eller anpassa arbetsuppgifter. Samtliga var positiva till att behållasina äldre anställda, vilket är vanligt inom kunskapstäta organisationer. Trots rektorernaserfarenhet, kunskap och villighet ser vi ett behov av en tydlig arbetsmodell för att kommavidare i detta arbete.

Bakgrund: Intraoperativ hypotermi definieras som en kärntemperatur <36°C och är vanligt förekommande i samband med generell anestesi. Hypotermi kan leda till komplikationer i form av svår sårläkning, koagulationsrubbning samt kardiovaskulära händelser. Anestesisjuksköterskan har en skyldighet att arbeta patientsäkert och förebygga vårdskada. Genom ökad kunskap kan intraoperativ hypotermi förebyggas. Syfte: Syftet var att beskriva förebyggande åtgärder för att motverka intraoperativ hypotermi i samband med generell anestesi hos vuxna patienter. Metod: En litteraturöversikt med systematisk sökning. Litteratursökningen utfördes i tre databaser, PubMed, Cinahl samt Web of Science, och resulterade i att 18 kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Två huvudkategorier identifierades, passiva och aktiva åtgärder med fyra subkategorier. De subkategorier som framkom till passiva åtgärder var läkemedel och termisk dräkt och de subkategorier som framkom till aktiva åtgärder var aktivt forcerad luftvärme och värmefilt. Aktiva åtgärder framkom som den mest effektiva behandlingen mot intraoperativ hypotermi medan passiva åtgärder hade sämre effekt. Slutsats: Aktiva åtgärder minskade incidensen för intraoperativ hypotermi i större utsträckning jämfört med passiva åtgärder. En kombination av pre- och intraoperativ uppvärmning gav den mest optimala kärntemperaturen. Genom att implementera resultatet i den dagliga verksamheten inom anestesisjukvård kan intraoperativ hypotermi förebyggas och såldes öka patientsäkerheten. / Background: Intraoperative hypothermia is defined as core temperature <36°C and is commonly associated with general anesthesia. Hypothermia can lead to complications such as delayed wound healing, coagulation disturbances, and cardiovascular events. The anesthesia nurse has a responsibility to work safely for the patient and prevent harm. Increased knowledge can help prevent intraoperative hypothermia. Purpose: The aim was to describe preventive measures to counteract intraoperative hypothermia in adult patients undergoing general anesthesia. Method: A Literature review with systematic search. The literature search was conducted in three databases, PubMed, Cinahl, and Web of Science, resulting in the inclusion of 18 quantitative articles in the findings. Results: Two main categories were identified, passive and active measures, each with four subcategories. The subcategories that emerged for passive measures were medication and thermal blanket, while the subcategories for active measures were actively forced air heating and warming blanket. Active measures emerged as the most effective treatment against intraoperative hypothermia, while passive measures had poorer efficacy. Conclusion: Active measures reduced the incidence of intraoperative hypothermia to a greater extent compared to passive measures. A combination of pre- and intraoperative warming achieved the most optimal core temperature. Implementing these findings into daily practice in anesthesia care can prevent intraoperative hypothermia, thus enhancing patient safety.

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa orsakar årligen en ansenlig mängd sjukskrivningar. Behovet av allt tidigare åtgärder, som fokuserar på att anpassa arbetskrav med arbetsförmåga samt samhälleliga strukturer som stödjer dessa har framlyfts. En utmaning är den otillräckliga kunskapen om tidiga arbetsplatsnära åtgärder. Arbetsterapi blir oftast inte aktuellt förrän de negativa konsekvenserna av både tillståndet och sjukskrivningen är betydande. Syftet i denna studie var att utforska och beskriva hur personer som drabbats av arbetsrelaterad psykisk ohälsa, men som inte är sjukskrivna, upplever sin arbetsmiljö samt att undersöka hindrande och stödjande faktorer i arbetsmiljön. Metod: Studien genomfördes med en Mixed Methods design. Data samlades in med Work Environment Impact Scale (WEIS). Analys av kvalitativa data kombinerade deduktiv och induktiv ansats. Kvantitativa data analyserades med deskriptiv statistik. Resultatet framlyfte en flerdimensionell och individuellt varierad miljöpåverkan både i och utanför arbetet som bidrog till upplevelsen av nedsatt arbetsförmåga. Detta är implikationer för behovet av att i ett tidigt skede stödja arbetsförmåga ur ett perspektiv som beaktar den drabbade individens vardagliga helhetskontext. Anpassning av arbetssituationen baserad på en analys av faktorer kopplade till individen, arbetet och miljön, behövs i större utsträckning. Arbetsterapeuters metoder och kompetens kan bidra till ökad kunskap om tidiga åtgärder samt till at stödja individer att undvika sjukskrivning. Denna kompetens berikar och kompletterar de arbetssätt som redan är praxis inom företagshälsovård. Arbetsterapeuters expertis borde i tidigare skede och högre grad finnas tillgänglig som stöd vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa. / Work related mental disorders continue to cause significant amounts of work absenteeism. The need of matching working conditions to the individuals’ work ability has been emphasized. The lack of knowledge concerning early interventions is though challenging. Occupational therapy is often offered at too late a point when the negative consequences of the sick-leave or the condition already are significant. The aim of this study was two-fold. Firstly, to explore and describe how people affected by work related stress but not on sick leave, experience their working environment. Secondly, to investigate interfering and supporting aspects in the working environment. A Mixed methods design was chosen, and data collected using the Work Environment Impact Scale (WEIS). The qualitative content analysis employed both deductive and inductive approach. Descriptive statistics were used to analyse gradings. The results reflected a multidimensional environmental influence in and outside the work leading to an experience of decreased work ability. The results imply the necessity to early support of work ability embracing the general daily context of the individual affected. Matching the individual and the work to each other, based on an analysis of individual, environmental and work-related factors, should be more common. The methods and the competence occupational therapists possess can contribute to gaining knowledge concerning early interventions and also support individuals to avoid sick leave. This expertise enrichens customary occupational health services practice and should be more commonly provided.

The hypothesis for this essay is that the protection of age discrimination in the labour market is inferior to that of other grounds of discrimination due to the fact that EU regulations as well as national provisions allows exemptions for age from the non-discrimination principle. A legal method originating from traditional legal sources is used in order to determine the purpose and use of the regulation and illustrate how it could affect younger workers. In addition to legislation, collective agreements are examined and two areas of investigation; the Swedish 67-year rule and vacation benefits, are reviewed in an exemplifying purpose. The juridical inquiry and analysis illustrate, from a national and an EU perspective, the differences of treatment that can be justified on grounds of age as well as the possibility of positive actions and visualises possible consequences. The analysis concludes that the exemptions does not necessarily undermine the protection of age discrimination, but emphasise that there is risk of applying the exemptions even though purpose and measures can be questioned. The latter in relation to the lack of positive actions confirm the initial hypothesis and can affect young workers in a negative way. / Uppsatsen bygger på en hypotes om att ålder intar en svagare ställning på arbetsmarknaden i jämförelse med övriga diskrimineringsgrunder eftersom att det i större utsträckning finns lagregleringar som berättigar särbehandling på grund av ålder. I syfte att utröna regleringens bakomliggande syften och användning samt belysa hur den kan påverka yngre arbetstagare har en rättsvetenskaplig metod med grund i arbetsrättsliga rättskällor tillämpats. Utredning och analys belyser de utrymmen för berättigad särbehandling samt de möjligheter till aktiva åtgärder som klargörs i såväl nationell som EU-lagstiftning och exemplifierar möjliga konsekvenser. Granskningen är till viss del baserad på jämförelser mellan olika kollektivavtal och två undersökningsområden, 67-årsregeln och semesterförmåner, används i ett illustrerande syfte. Analysen visar på att undantagen inte nödvändigtvis underminerar åldersdiskrimineringsskyddet, men att det finns risk för att de används trots att syfte och åtgärder kan ifrågasättas. I kombination med avsaknaden av krav på aktiva åtgärder innebär det att den inledande hypotesen kan anses som bekräftad vilket riskerar att påverka yngre arbetstagare på ett negativt sätt.

Denna uppsats undersöker tillämpningen av artikel 8 i Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna81 och 82 i fördraget (härefter ”Förordningen”). Enligt nämnda artikel får interimistiska åtgärder tillgripas för att motverka en överhängande risk för allvarlig och irreparabelskada på konkurrensen. I detta sammanhang anser Konkurrensverket att begreppetskada på konkurrensen behöver klargöras, och undrar om det kan likställas medbegreppet konkurrensskada. Därför har vi definierat begreppen i förhållande till varandra för att kunna dra slutsatser angående tillämpningen av artikel 8 i Förordningen. Vår utredning visar att konkurrensskada är ett snävt begrepp som syftar på en ren förmögenhetsskadasom drabbar individuella skadelidande på grund av en konkurrensrättsligöverträdelse. Begreppet utgår i allra högsta grad från ett individperspektiv ochkan, men behöver inte, sammanfalla med skadan som åsamkas konkurrensen, ekonomineller samhället. Skada på konkurrensen däremot, är ett allomfattande begrepp somåsyftar den allmänna skadan som åsamkas ekonomin i stort på grund av en överträdelseav konkurrensrätten. Trots att begreppet är allmänt hållet och öppet för fri tolkning av rättstillämparen, ställs specifika krav för förordnande av interimistiska åtgärder enligt artikel 8 i Förordningen, nämligen en prima facie konkurrensrättslig överträdelse som medför en risk för allvarlig och irreparabel skada på konkurrensen. Risken för att konkurrensenskadas måste preciseras på ett konkret och trovärdigt sätt och allvarlighetskravetinnebär till exempel att en konkurrent riskerar att försättas i konkurs. För attvara irreparabel får inte en skada kunna läkas av ett senare beslut av konkurrensmyndigheten. Skadan får inte heller endast vara av ekonomisk art. Slutsatsen är att det ställs höga krav för tillämpningen av artikel 8 i Förordningen,vilket kan förklara den nuvarande avsaknaden av praxis. Behovet för interimistiskaåtgärder anses dock vara stort, inte minst på grund av de långa handläggningstiderna i konkurrensmål. Därför anser vi att konkurrensmyndigheterna bör överväga att tillförordnainterimistiska åtgärder oftare, och att de kan förlita sig på den rättspraxis somfinns för att säkerställa att besluten kommer att motstå en överklagan.

Kulturens positiva påverkan på städer och dess invånare har föranlätt många kommuners satsning på utökade kulturverksamheter som koncentreras till  kulturcentrum i stadskärnan. I Kalmar kommun har frågan varit akutell en längre tid men ska först nu bli verklighet. Kalmar kommun har för avsikt att skapa ett kulturkvarter av befintliga byggnader centralt i staden, kulturkvarteret ska inhysa verksamheterna för Stadsbiblioteket, kulturskolan, öppna förskolan samt föreningsliv. I denna studie utreds hurvida området i staden är lämplig att förlägga verksamheten på, om de befintliga byggnaderna är tillräckliga för att klara lokalprogrammet samt hur kan byggnaderna i området knytas samman till ett kvarter. Ett gestaltningsförslag ska redovisas baserat på resultatet av egna undersökningar och tidigare forskning inom ämnet.

Under lagring och transport av textila varor från Asien kan risken för mögelangrepp vara stor, något som sedan vid uppackning kan vara skadligt för hälsan. Situationen så som det ser ut idag kan medföra stora problem och kostnader hos textilföretag och att hitta möjliga åtgärder för att förebygga skador är därför av stort intresse. För att kartlägga problemen med mögelangrepp på textila material har både informationssökning och praktiskt arbete genomförts. Mögeltillväxt sker då det är gynnsamma betingelser med hänsyn till klimat, näring och syretillgång. För att mögeltillväxt inte ska angripa textila varor finns en rad förebyggande åtgärder som kan vidtas, åtgärder som alla handlar om att göra förutsättningarna på ett eller annat sätt ogynnsamma. Olika textila material angrips olika lätt av mögel men genom att hålla varorna rena från smuts samt ha kontroll över den relativa fuktigheten kan varorna klara sig en längre tid utan att bli angripna. Reglering av den relativa fuktigheten kan göras genom användning av avfuktare eller diverse fuktabsorbenter. Även användning av biocider på varorna i samband med packning kan hämma mögeltillväxten. Textila materials benägenhet till att mögla beror på en rad faktorer och efter den mögelodling som satts igång kunde det konstateras att bomull är det material som lättast angrips. Vid uppackning av mögelskadade varor bör försiktighetsprincipen tillämpas och för att rädda de varor som angripits kan olika saneringsmetoder användas, där olika metoder lämpar sig för olika material. Dock har det visat sig, i studier som gjorts på byggmaterial, att vissa saneringsmetoder medfört en kvarvarande eller ökad toxinhalt efter sanering vilket således innebär att sanering inte alltid gör varorna brukbara. During storage and transport of textiles from Asia, the risk of mold growth is high. When unpacking the affected textiles the mold can be harmful to the health of the workers. Today, mold growth in textiles results in major problems and costs for the textile companies. Therefore, it is of great interest for the companies to find possible measures to prevent damages due to mold growth. In order to fully understand the problems with mold on the textiles, both a literature survey and practical work has been done. Mold growth occurs when there are favorable conditions with regard to climate, nutrients and oxygen. There are some preventative measures that can be taken to deter mold growth, which are all about making the conditions, in one way or another, unfavorable.The ease in which different textiles are attacked by mold varies greatly, but by keeping them clean and controlling the relative humidity, the textiles can last a long time without being attacked. The relative humidity can be controlled by using a dehumidifier or various moisture absorbers. Also, using biocides on fabrics during packing may inhibit mold growth. The propensity of mold growth on textiles depends on several factors. The mold experimentsrevealed that cotton is the most easily attacked material. When unpacking the mold damaged goods, the precautionary principle should be used and to save the textiles that have been attacked, different decontamination methods can be used. Different methods are useful for different materials. However, it has been found in studies of construction materials that some decontamination methods lead to residual or increased toxin levels after the decontamination. This means the decontamination does not always make the products usable. / Program: Textilingenjörsutbildningen

<p>Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter. Majoriteten av lärarna menade att en diagnos i sig inte har någon betydelse för den pedagogiska situationen, då elever med likartad diagnos har olika problematik. Slutsatserna av vår studie visade att lärarnas pedagogiska strategier och åtgärder såg högst individuella ut och skedde utifrån elevernas individuella behov, intressen och förutsättningar.</p>