Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre – fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar. Pedagogerna är mycket medvetna om de brister som finns när det gäller användandet av kompensatoriska hjälpmedel då eleverna för närvarande endast har talböcker att tillgå.

The individual educational plan (IEP) is a document used in Swedish schools. The purpose of the document is to help and support students who have difficulties in their schoolwork in various ways. In my experience, the student does not always understand the importance of establishing an IEP as a support and help at school. In this study I try to understand the students’ experience of its relevance and purpose and the impact which can be achieved by an IEP. Four students took part in the study, and below you will find a few of the questions asked in the study:   What does it feel like as a student to obtain an IEP? What experiences do students have of IEPs? As a student what are your ideas when it comes to coping with the measures described? Are they opportunities or obstacles?   In my review of surveys and literature IEPs are examined from different points of view by writers who especially bring up the situation of students and young people in the society they live in, which affects their situation in the daily schoolwork in different ways. The result of the study shows that the students expect their IEPs to help them, but they do not seem to find any strategy for the work. The students describe that it feels good that the problems are brought to light, but at the same time they realize that it will be hard work to reach the target, as they look upon their previous achievements in school as a problem. Finally the question is asked whether an IEP should really be made for students who are absolutely fed up with school and who feel that they do not have much choice when it comes to influencing their school situation on the whole?

<p>The individual educational plan (IEP) is a document used in Swedish schools. The purpose of the document is to help and support students who have difficulties in their schoolwork in various ways. In my experience, the student does not always understand the importance of establishing an IEP as a support and help at school. In this study I try to understand the students’ experience of its relevance and purpose and the impact which can be achieved by an IEP. Four students took part in the study, and below you will find a few of the questions asked in the study:</p><p> </p><ul><li>What does it feel like as a student to obtain an IEP? </li><li>What experiences do students have of IEPs?</li><li>As a student what are your ideas when it comes to coping with the measures described? Are they opportunities or obstacles? </li></ul><p> </p><p>In my review of surveys and literature IEPs are examined from different points of view by writers who especially bring up the situation of students and young people in the society they live in, which affects their situation in the daily schoolwork in different ways.</p><p>The result of the study shows that the students expect their IEPs to help them, but they do not seem to find any strategy for the work. The students describe that it feels good that the problems are brought to light, but at the same time they realize that it will be hard work to reach the target, as they look upon their previous achievements in school as a problem. Finally the question is asked whether an IEP should really be made for students who are absolutely fed up with school and who feel that they do not have much choice when it comes to influencing their school situation on the whole?</p>

Syftet med arbetet var att undersöka vilka pedagogiska strategier olika lärare tillämpar för att främja elever i komplicerad lärandesituations sociala och kunskapsmässiga utveckling. Undersökningen syftade även till att belysa diagnosens betydelse och huruvida elevernas diagnos eller problematik påverkar val av åtgärd. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Vi valde att genomföra nio intervjuer med lärare i den traditionella skolan och inom specialanpassade verksamheter för elever med varierande behov av särskilt stöd. Resultatet visade att samtliga lärares pedagogiska strategi och val av åtgärd utgick från ett individanpassat arbetssätt där motivation, struktur och material var viktiga utgångspunkter. Majoriteten av lärarna menade att en diagnos i sig inte har någon betydelse för den pedagogiska situationen, då elever med likartad diagnos har olika problematik. Slutsatserna av vår studie visade att lärarnas pedagogiska strategier och åtgärder såg högst individuella ut och skedde utifrån elevernas individuella behov, intressen och förutsättningar.

Idag är skolan ofta föremål för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande ämne är den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försämrade resultat. Den allmänna uppfattningen är att hårdare disciplin är lösningen.           Studiens syfte är därför att skildra hur fem förstelärare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnå syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en vinjett, vilken våra informanter fick ta del av. I analysen användes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.           Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder så som skrämsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar. Samtliga informanter uppvisade ett demokratiskt ledarskap och menade istället att trygghetsskapande är den bästa metoden i skapandet av en god arbetsmiljö. Ordningsregler och tydliga ramar menar de ska skapa trygghet och förebygga eventuella beteendeproblem hos eleverna, medan samtal ska hjälpa eleverna att förstå vad de gjort, om de trots allt skulle uppträda opassande. Detta för att hindra att eleven beter sig likadant igen.           Vår förhoppning är att kunna bidra med tips och idéer till andra lärare om hur ordning kan skapas i klassrummet. / Today, school is often the subject of debate in the media. A common topic is the lack of order in the classroom and how it leads to poorer results. The general consensus is that tougher discipline is the solution.           The aim of this study is to describe how five “förstelärare” create order in their classrooms. To achieve the aim, qualitative interviews based on a vignette were conducted, which our informants were presented with. To analyze the results different theories like symbolic interactionism and leadership theory were used.           The results showed that none of the informants was positive to methods such as intimidation, detention, ejection or other forms of punishment. All informants reported a democratic leadership and instead argued for establishing of assurance as the best method, to create a good working environment. They mean that standards of conduct and clear instructions will provide assurance and prevent students’ behavior problems, while dialogs will help students to understand what they have done, so that they do not repeat their behavior.           Our hope is to give other teachers tips and ideas on how order can be created in the classroom.

<p> </p><p>Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp</p><p>Högskolan i Skövde</p><p>Titel: Nolltolerans i skolan om hot och våld - En studie om rektorers tolkning av</p><p>begreppet nolltolerans</p><p>Sidantal: 41</p><p>Författare: David Löfving och Joakim Petersson</p><p>Handledare: Kennert Orlenius</p><p>Datum: januari, 2009</p><p>Nyckelord: nolltolerans, hot och våld, åtgärder, gränsdragning, agerande</p><p>I USA på 1990-talet infördes en lag gällande nolltolerans mot vapen i skolan. Denna lag</p><p>har fått en vidare tolkning vilket har gjort att många elever har blivit exkluderade från</p><p>undervisningen av märkliga skäl.</p><p>Uppsatsen handlar om rektorers syn på begreppet nolltolerans i frågor om hot och våld</p><p>mot skolpersonal. Vidare redogör studien för hur rektorer arbetar förebyggande och hur</p><p>deras efterarbete ser ut. Dessutom berör studien rektorers erfarenheter kring hot och</p><p>våld mot skolpersonal. För att nå fram till studiens syfte så intervjuades rektorer på</p><p>högstadieskolor.</p><p>De intervjuade rektorerna hade inga större erfarenheter kring hot och våld mot</p><p>skolpersonal. Rektorerna är positivt inställda till nolltoleransbegreppet dock så ser de en</p><p>viss svårighet till att införa ett sådant begrepp. Allting handlar om gränsdragningar, var</p><p>går gränsen för hot och våld? Rektorerna ger också uttryck för det förebyggande arbetet</p><p>i undervisningen. Det finns handlingsplaner på samtliga av de intervjuade rektorernas</p><p>arbetsplatser som både tar upp förebyggande och efterföljande arbete kring hot och</p><p>våld.</p><p> </p>

Denna studie handlar om lässvårigheter och hur lärare arbetar i klassrummet för att upptäcka lässvårigheter samt åtgärda och förebygga problematiken. I en PISA-undersökning som gjordes 2012 framkommer att elever i Sverige förbättrat resultatet inom läsförståelse avsevärt sedan undersökningar som genomfördes mellan 2000-2012. Det är i första hand lågpresterande elever som står för resultatförbättringen. Också Lärarnas Riksförbund (2014) genomförde en undersökning gällande läsförmåga i grundskolan. I denna undersökning framkommer att 40% av lärarna i högstadiet upplever att eleverna inte har tillräcklig läsförmåga. För att kunna ge eleverna möjlighet att lyckas med läsinlärningen är det viktigt att lärare är medvetna om sitt arbetssätt för att eventuellt kunna förändra och förbättra sin undervisning för ett bättre resultat hos eleverna, samt vara uppmärksam på eventuella svårigheter. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer av behöriga verksamma lärare som kontinuerligt undervisar i ämnet svenska och läsinlärning. Resultatet visar att respondenterna är relativt eniga i sina svar om hur de arbetar för att främja en gynnsam läsutveckling och arbetar för att upptäcka och förebygga lässvårigheter. Vidare att de anser högläsning vara gynnsamt för elevernas utveckling läsförståelse och ordförråd. Det är dock inte självklart att man tillräckligt snabbt får de hjälpmedel man som lärare anser sig behöva för att kunna stötta eleverna i deras läsutveckling. / This study is about reading difficulties and how teachers work in the classroom to detect reading difficulties and how to prevent and work pre-emptively with the problems. In a PISA survey done in 2012 it is evident that the results for Swedish students have greatly improved in reading comprehension since the survey was first done between the years 2000-2012. It is mainly low achieving students who show an improvement. Also, Lärarnas Riksförbund (2014) did a survey regarding reading comprehension in Primary and Secondary School. In this survey it says that 40% of teachers in Secondary School believe students do not have sufficient reading abilities. To give the students the opportunity to succeed, in learning how to read; it is important that the teachers are aware of how they teach to make changes and improve their techniques to achieve better results with the students, and in addition be mindful of any difficulties. The study is built upon six semi-structured interviews of competent professional teachers who continuously teach the subject Swedish as well as learning how to read. The result shows that the respondents are relatively unanimous in their responses on how they work to encourage a positive development in reading comprehension and how to detect and pre-emptively deal with reading difficulties. Furthermore, they think reading out loud is positive for the development of the students reading comprehension skills and for vocabulary. However, it is not certain that one will promptly receive the tools which as a teacher they deem necessary to support the students in their reading development.

Sweden has become an increasingly multicultural society where different religions and values ​​meet. Recently, the Swedish Labour Court decided, whether a company´s policy that demands an employee to shake hand, prevent the employee´s freedom of religion or if the policy had a legitimate purpose since it was a way of achieving equality between men and women at workplace.  The aim of this essay was to investigate how the court judges when the employer´s obligation not to discriminate on the ground of gender collides with an employee´s freedom of religion. In order to answer the question and achieve the purpose of this essay, the author has used a doctrinal method.  By studying the current law, the author of this essay has concluded that freedom of religion is protected by European Convention on Human Rights, article 9. The right to believe is complete, and is called forum internum. The right to practice a religion through a religious manifestation, is called forum externum. This right is not complete and can be restricted.  Freedom of religion has a strong legal protection, but there are situations where the right of others also must be considered. A employee has, in working life, not only rights, but also obligations towards the employer. This may imply restrictions on a employee's freedom of religion since the employer has the right to lead and distribute the work. An employer is obligated to work for an equal workplace. If the means used to achieve gender equality are appropriate and necessary, the freedom of religion in working life can be restricted.

Bakgrund: Långvarig smärta har konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå och är ett stort folkhälsoproblem. Forskning har visat måttligt till starkt vetenskapligt stöd för multimodal rehabilitering (MMR) vid komplex smärtproblematik. Vad fysioterapeuten använder för åtgärder inom MMR och hur samarbetet med andra yrkeskategorier ser ut finns dåligt beskrivet. Syfte: Att kartlägga fysioterapeutens arbete inom ramen för multimodal smärtrehabilitering inom specialistvården (MMR2). Metod: Webbenkätstudie där data samlades in från 71 fysioterapeuter som arbetade på enheter anslutna till Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS). Resultat: Fysioterapeuternas arbete bestod framförallt av undervisning/råd och olika former av träning. Strategier för beteendeförändring, övningar i medveten närvaro/kroppsmedvetenhet och hemövningar var andra vanliga åtgärder. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och Kognitiv beteendeterapi (KBT) användes i flera moment av rehabiliteringen på många enheter. Rehabilitering i grupp var vanligast med aktiva åtgärder som till exempel träning. Rehabiliteringsperioden var vanligen 8-11 veckor, under vilken patienten träffade en fysioterapeut flera gånger i veckan. Teamen hade ett tätt samarbete med regelbundna teamträffar, uppföljningar och gemensamma åtgärder. Slutsats: Fysioterapeutens arbete inom MMR2 utgår från ett biopsykosocialt perspektiv där tyngdpunkten ligger i att återställa och/eller förbättra kroppsfunktion. Fysioterapeuterna har bred kompetens och lång erfarenhet vilket möjliggör att deras kunskaper om kroppen och rörelsesystemet kan integreras med åtgärder för beteendeförändring. Tillsammans med övriga yrkeskategorier täcker fysioterapeutens arbete in alla domäner i Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). För en ökad förståelse kring vad som styr valet av fysioterapeutiska åtgärder inom MMR2 och hur arbetet med dessa åtgärder ser ut i den kliniska vardagen behövs fortsatt forskning. / Background: Chronic pain is a common cause for patients seeking care. The consequences of chronic pain can be seen at both individual and social level. Research has shown moderate to strong scientific support for multimodal rehabilitation (MMR) in complex pain problems. What the physiotherapist uses for interventions within MMR and how the collaboration with other occupational categories works is poorly described. Aim: To study what interventions physiotherapist’s use in multimodal pain rehabilitation in specialist care settings (MMR2) in Sweden. Methods: Web survey study where data was collected from 71 physiotherapists working at units connected to the Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation (SQRP). Results: The most common interventions were teaching/counseling and various forms of exercise. Strategies for behavioral change, mindfulness/body awareness and homework exercises are other commonly used interventions. Acceptance and Commitment Therapy (ACT) and Cognitive Behavioral Therapy (CBT) were used in several stages of rehabilitation on many units. Rehabilitation in group were the most common form of work and the interventions are primarily patient active as physical activity. The rehabilitation period were usually 8-11 weeks, where the patient saw a physiotherapist several times a week. The teams worked closely with regular team meetings, follow-ups and sometimes joint actions such as patient education and group training. Conclusion: The physiotherapist's work in MMR2 is based on a biopsychosocial perspective where the focus lies in restoring and/or improving body function. Physiotherapists have broad competence and long experience, enabling their knowledge about the body and the movement system to be integrated with behavioral change technics. Together with other occupational categories, the physiotherapist's work covers all domains in the Functional Classification, Disability and Health Classification (ICF). For increased understanding of the choice of physiotherapeutic interventions within MMR2, and how these interverventions works in the clinical setting, further research is needed.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt, huvudsakligen på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Genom hälsofrämjande åtgärder kan typ 2 diabetes förebyggas och undvikas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser hos personer med typ 2 diabetes avseende hälsofrämjande åtgärder.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar inom aktuellt ämne. Artiklarna har granskats och sammanställts under kategorierna Upplevelser avseende hälsofrämjande åtgärder och Upplevelser av råd avseende hälsofrämjande åtgärder.Resultat: Personer med typ 2 diabetes upplevde svårigheter i att förändra sina kostvanor och fysiska aktivitetsvanor. Kunskap om hälsofrämjande åtgärder fanns, dock saknades motivation och kunskap hur de skulle åstadkomma dessa. Råd och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, närstående och gruppbildningar upplevdes som en viktig faktor för genomförandet av hälsofrämjande åtgärder.Slutsats: Personer med typ 2 diabetes har behov av stöd från olika parter för att hälsofrämjande åtgärder ska kunna genomföras. Att förändra sina kost- och fysiska aktivitetsvanor har ibland upplevts svårt. Med stöd från hälso- och sjukvård, närstående och grupputbildningar kan strategier för hälsofrämjande förändringar skapas. Genom att möta personer i samma situation kan personer med typ 2 diabetes få ett positivt kunskapsutbyte. / Background: Type 2 diabetes increases globally, mainly due to an unhealthy lifestyle. Through health promotion interventions type 2 diabetes can be prevented and avoided.Aim: The aim of this study was to describe the experiences of persons with type 2 diabetes with respect to health promotion.Method: This study was a literature review based on 15 scientific articles within current subjects. Selected articles were reviewed and summarized in the categories Experiences about health promotion and Experiences regarding advice about health promotion.Result: Persons with type 2 diabetes experienced difficulties in changing their dietary habits and phyiscal activity habits. Knowledge of health promotion measures existed, however, they lacked the motivation and knowledge about how to achieve them. Advice and support from healthcare professionals, related parties and group education was an important factor in the implementation of health promotion measures.Conclusion: Persons with type 2 diabetes need support from different parties in order to implement health promotion measures. Changing their dietary and physical activity habits has sometimes been perceived as difficult. With support from health care, close relatives and group training, strategies for health-enhancing changes can be created. By meeting people in the same situation, people with type 2 diabetes can get a positive exchange of knowledge.