Bakgrund: Sjuksköterskor ska enligt svensk lag arbeta för att minimera risken för vårdskada inom sjukvården. Ett riskmoment inom sjuksköterskans arbetsuppgifter är läkemedelshantering. Enligt tidigare forskning är avbrott under läkemedelshantering en vanlig anledning till felmedicinering.Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka förebyggande åtgärder som kan användas för att minimera risken för felmedicinering relaterat till att sjuksköterskan blir avbruten under läkemedelshantering.Metod: En kvantitativ litteraturstudie som bygger på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De 10 artiklarna granskades med hjälp av en modifierad version av ett granskningsprotokoll från Willman et al (2011) och analyserades med hjälp av Fribergs tre stegsmodell. Resultat: Åtgärder som hittats har delats in i tre teman: åtgärder för undvikbara avbrott, åtgärder för oundvikbara avbrott och åtgärder för en ökad säkerhetskultur.Konklusion: För att skapa en verksamhet där färre läkemedelsfel sker på grund av att sjuksköterskan bli avbruten under läkemedelshantering föreslås att förebyggande åtgärder implementeras på flera plan samtidigt. / Background: Nurses should according to the Swedish law work to minimize the risk of care damage in the healthcare system. One of the main risks in nurse’s duties include medication administration. According to previous research interruptions during medication administration is a main reason for medication errors.Aim: The study aims to describe the preventive measures that can be used to minimize the risk of medication errors related to the nurse getting interrupted during medication administration.Method: A quantitative literature review, which is based on 10 scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. The 10 articles were reviewed by a modified version of the review protocol by Willman et al (2011) and analyzed by Fribergs three steps. Results: Preventive measures were divided into three themes: measures for avoidable interruptions, measures for unavoidable interruptions and measures for security culture.Conclusion: To create a healthcare where fewer medication errors occur because of interruptions during medication administration it is suggested that several preventive measures are implemented on different levels simultaneously.

Den här uppsatsen är en utvärdering av Båtsamverkan i Västra Götaland. Båtsamverkan är en satsning samt en intervention mot båtmotorstölder och ingår som en del i ”operation Archimedes” i Västra Götaland. År 2014 stals totalt 2534 stycken båtmotorer i Sverige och därför är det en problematisk situation. Den här utvärderingen är gjord på uppdrag av Polisen i Region Väst. Båtsamverkan i Västra Götaland har funnits sedan år 2013 och är en så kallad marin variant av konceptet Grannsamverkan. För att undersöka problemet med stölder av båtmotorer har 14 intervjuer genomförts med olika intressenter inom ramen för Båtsamverkan. Eftersom interventionen Båtsamverkan varit ett outforskat ämne i Sverige har syftet bland annat varit att undersöka vilka erfarenheter olika intressenter har om interventionen, och vilka brottsförebyggande åtgärder som tillämpas av olika intressenter för att jobba mot problemet. Dessutom har problemets omfattning och utveckling beskrivits. I intervjuerna framkom att bland annat att intressenterna har erfarenheten att Båtsamverkan är effektivt i arbetet mot båtmotorstölder. Vidare hörde den här uppfattningen samman med att intressenterna upplevde att kommunikation och information var viktigt i arbetet. Båtsamverkan kan kopplas till situationell brottsprevention eftersom de vanligaste brottsförebyggande åtgärderna var övervakning, synlighet och belysning. / This essay is an assessment of the Swedish intervention Båtsamverkan in Region Västra Götaland. Båtsamverkan is an effort and an intervention against boat engine theft, which is a part of ”operation Archimedes” in Region Västra Götaland. In 2014 there was 2534 boat engine thefts in Sweden. This assessment is made on behalf of the Swedish Police in Region Väst. Since 2013 the intervention Båtsamverkan has existed in Region Västra Götaland, and it is a marine type of the concept known as Neighborhood Watch. To examine this issue, 14 interviews were conducted with various stakeholders, each with a unique approach to Båtsamverkan. Since the intervention Båtsamverkan has been an unexplored topic in Sweden, the purpouse with this assessment was to examine experiences and crime prevention measures, applied by various stakeholders. Furthermore, the extent of the problem with boat engine theft and the development of the intervention against it have been described. The interviews showed that the participants had experienced Båtsamverkan as an effective intervention against boat engine theft. This notion was connected to the stakeholders urging on the importance of communication and exchange of information within the intervention Båtsamverkan. Concerning crime prevention measures, most of them were situational, such as surveillance at the docks, distribution of information among participants and also lighting.

Denna systematiska litteraturstudie ämnar undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga lone wolf terrorism. Denna form av terrorism har blivit allt mer uppmärksammad de senaste åren och anses vara ett växande problem som utgör ett allvarligt hot mot samhället. Lone wolf terrorism är en brottstyp som är väldigt svår att förebygga, främst på grund av att lone wolf terrorists, i jämförelse med terrorister som agerar i grupp, inte i lika stor utsträckning kommunicerar med andra individer angående sina planer att begå terrorbrott. Ett antal åtgärder med potential att förebygga lone wolf terrorism har dock identifierats. Bland dessa åtgärder kunde två teman urskiljas; internet/sociala medier och samarbete myndigheter och lokalsamhälle/allmänheten. Åtgärder på temat internet/sociala medier baserades på att lone wolf terrorists trots allt ofta använder internet för att kommunicera med likasinnade angående sina radikala åsikter och/eller intentioner att begå brott. Därutöver använder de internet för att bland annat införskaffa radikaliserande material och ritningar över potentiella mål. Därmed kan åtgärder med internet i fokus, såsom övervakning av extremistiska hemsidor och chattforum, spela en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet riktat mot lone wolf terrorism. Att involvera lokalsamhällen i det brottsförebyggande arbetet är också viktigt eftersom det är i dessa miljöer individer ofta radikaliseras. Av särskild vikt är att involvera allmänheten då familj, vänner och andra bekanta vanligtvis befinner sig i den bästa positionen för att upptäcka varningssignaler som antyder att någon i deras närhet har radikala åsikter och/eller avsikt att begå terrorbrott. / This systematic literature review aims to investigate what measures can be taken to prevent lone wolf terrorism. This form of terrorism has gained increasing attention in recent years and is considered to be a growing problem that poses a serious threat to society. Lone wolf terrorism is a type of crime that is difficult to prevent, mainly because lone wolf terrorists, compared to terrorists acting in groups, not to the same extent communicate with other individuals regarding their plans to commit acts of terrorism. However, a number of measures with the potential to prevent lone wolf terrorism have been identified. Among these measures two themes could be distinguished; internet/social media and cooperation between authorities and local communities/the public. Measures on the theme internet/social media were based on the fact that lone wolf terrorists after all often use the internet to communicate with likeminded regarding their radical opinions and/or plans to commit acts of terrorism. Additionally, they use the internet to, among other things, obtain radicalising material and drawings of potential targets. Consequently, measures with a focus on the internet, such as monitoring of extremist websites and chat rooms, can play an important role in the attempt to prevent lone wolf terrorism. To involve local communities in crime prevention efforts targeted at lone wolf terrorism is also important since it is in these environments individuals often become radicalized. Of particular importance is the involvement of the public since family, friends and other acquaintances usually are in the best position to detect warning signs that indicate that someone close to them has radical views and/or intentions to commit acts of terrorism.

Pressure ulcers cause a lot of patients unnecessary suffering. This suffering could be decreased through improved knowledge about prevention, so that pressure ulcer will not appear. The purpose with this review was to study how nurses assess risk and prevent pressure ulcer, and to study how nurses use available knowledge. The method consisted of searches in databases and searching trough references. Our result is based on ten articles, qualitative, quantitative and reviews. The result shows that nurses seldom assess risks systematical with risk assessment scale, although this is recommended in the guidelines. Nurses knowledge about the guidelines and new science are seldom updated. The conclusion was that implication of systematical risk assessment with the Norton scale according to the Swedish guidelines, and by using Virginia Hendersons theory about fundamental caring could prevent pressure ulcer. / Trycksår orsakar många patienter onödigt lidande. Detta lidande skulle kunna minska genom ökad kunskap och användning av förebyggande insatser så att trycksår inte uppkommer. Syftet med litteraturstudien var att studera sjuksköterskors riskbedömning och preventiva åtgärder mot trycksår, samt att ta reda på hur sjuksköterskor använder den kunskap som finns. Metoden innefattade databassökning samt manuell sökning via referenser. Tio artiklar, kvalitativa, kvantitativa och litteraturstudier granskades och ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskor sällan riskbedömer patienter systematiskt med riskbedömningsinstrument, trots att detta rekommenderas i riktlinjerna. Sjuksköterskors kunskap om riktlinjer och ny forskning är sällan uppdaterad. Slutsatsen blev att införandet av systematisk riskbedömning med hjälp av Nortonskalan enligt de svenska riktlinjerna, samt tillämpning av Virginia Hendersons tankar om grundläggande omvårdnad skulle kunna förebygga trycksår.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet. Det totala antalet enkäter som besvaras är 70, vilket ger en svarsfrekvens på drygt 49 %.I enkätundersökningen undersöks exempelvis hur stor andel av butikspersonalen som känner trygghet i gallerian samt när och var respondenterna känner mest oro. Dessutom undersöks rädslan och oron över att utsättas för brott samt utsattheten för hot och våld. Trots att den internationella forskningen är inkonsekvent bör Karlskronapolisen och Securitas se över möjligheten till fler och synliga fotpatrullerande poliser/väktare/ordningsvakter i gallerian. Butikspersonalen bör även genomföra olika personalutbildningar. Dessa kan innefatta säkerhet, hot, våld, rån eller stöldförebyggande åtgärder. / This essay is written as an assignment of the Police Authority in Karlskrona and intends to be the basis for their future crime prevention and security-building work. The purpose of this study is to examine the store staffs security, trust, fear, vulnerability, worries about crime and police conduct. The material that forms the basis of this essay consists of statistics from the Police Department in Karlskrona and a questionnaire survey. The study's questionnaire contains of 21 questions and following some different areas: background information, security and concrete insecurity, the fear of being exposed to crime, concern about being exposed to crime, victimization, problems in the mall as well as propensity and questions about police conduct. Questions are also selected on the basis of previous empirical research and in accordance with the factors that affect people's safety. The total number of questionnaires answered is 70, which gives a response rate of over 49 %.The survey investigated, for example, the proportion of shop staff that feels safe in the mall as well as when and where respondents feel most concern. Additionally examines fear and concern about being exposed to crime and vulnerability to threats and violence. Although international research is inconsistent should Karlskrona Police and Securitas reviewing the possibility of more and visible police officers/security officers/stewards in the mall. The staff should also accomplish various educations. These may include safety, threats, violence, robbery or theft prevention.

Rysk informationskrigföring pågår över tid, i fred såväl som i krig. Långsiktiga politiskt, centralstyrda aktiviteter planeras och genomförs för att söndra och försvaga en motpart. Ett av Rysslands verktyg i informationskriget är dess statskontrollerade mediekanal RT som har en internationell kanal. Narrativet om Sverige och till viss del Europa har handlat om ett samhälle som splittras och successivt försämras. Med omvälvande händelser i Europa bestående av ett invasionskrig i Ukraina och Sveriges och Finlands Natoansökan rubbas den rådande säkerhetsordningen. Sannolikt förändras strategin i den ryska informationskrigföringen. Det är av stor vikt att förstå vad som kan påverka säkerheten i Sverige. Den här studien syftar till att exponera dagsaktuella narrativ och undersöka vilka antagonistiska narrativa strategier som används för att skada en motpart. Resultatet visar att det ryska huvudsakliga narrativet om Sverige i RT under våren och sommaren 2022 handlar om att Sverige har ett ansvar i det försämrade säkerhetsläget i Europa. Studiens analys visar att narrativet om Sverige kan bidra till att undergräva det demokratiska systemet genom att sprida artiklar om den svenska regeringens avsaknad av förnuft. Det kan även bidra till att destabilisera samhället genom att med känslomässigt laddade frågor skapa splittring och polarisering. Slutligen visar analysen att narrativen kan bidra till att påverka beslutsfattare att agera i en riktning som är fördelaktig för Ryssland.

I takt med att klimatförändringarnas konsekvenser blir alltmer påtagliga ställs nya krav på samhället. Stigande havsnivåer är en av klimatförändringarnas följder som kommer att utgöra en av de stora utmaningarna inom samhällsbyggandet i framtiden, då översvämning och erosion riskerar att orsaka omfattande skador på bebyggelse världen över.  I detta kandidatarbete studeras olika typer av klimatanpassningsåtgärder relaterade till stigande havsnivåer. Syftet med arbetet är att undersöka hur åtgärderna kan utformas i kustnära stadsmiljöer för att hantera en stigande havsnivå och samtidigt ha en positiv inverkan på människors livskvalitet. Dessutom läggs fokus på hur utformningen av åtgärderna kan förhindra barriäreffekter mellan människan och havet.  Resultatet visar att en kombination av olika klimatanpassningsåtgärder skapar ett starkare och mer långsiktigt skydd mot översvämningar. Samtidigt framgår att kombinationen mellan åtgärder av olika karaktär bidrar till att skapa en mer trivsam stadsmiljö då den främjar multifunktionalitet och variation i bebyggelsen. Att inkorporera flera funktioner, och på så sätt skapa multifunktionella skydd mot den stigande havsnivån, visar sig även vara en viktig faktor i reduceringen av barriäreffekter. Exempel på hur olika åtgärder kan kombineras och hur multifunktionalitet kan inkorporeras i dem visas i det planförslag som tagits fram.

Nationella granskningar har visat att svenska elever riskerar att inte få det stöd de behöver i skolan, vilket delvis tillskrivs att lärarnas beskrivningar av elevers svårigheter och behov är undermåliga med felaktiga åtgärder som följd. Vidare visar granskningar att det finns brister i det viktiga samarbetet mellan lärare och elevhälsa, vilket också bidrar till att elever inte får rätt stöd. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares tal om elevers behov och åtgärd, för att främja samarbetet mellan lärare och specialpedagoger i det gemensamma arbetet kring elever i svårigheter. Utifrån semistrukturerade intervjuer med två grupper av lärare (n=7) i skolår 7-9 har en hermeneutisk ansats använts vid tolkningen av de till text transkriberade inspelade samtalen, varvid en diskursanalys genomförts i två steg, dels induktivt genom kategoriseringar av respondenternas utsagor och dels genom ett teoretiskt ramverk baserat på Jürgen Habermas teori om kommunikativ handling (1991). Resultaten visar bla. att lärarnas tal om behov och åtgärder för elever utgår ofta från sanningsanspråk om bristegenskaper hos elever, som passivitet och brist på tålamod, vilket anses leda till elevers behov av bekräftelse och snabb feedback. Konsekvenser av detta är åtgärder som avser bemöta elevers emotionella behov genom att förenkla undervisningen, men på bekostnad av lärandebehoven. En slutsats från studien är att lärarna ger uttryck för olika dilemman (mellan livsvärld och systemvärld) där de behöver ta hänsyn till olika faktorer samtidigt när det gäller elevers behov och åtgärder, och deras handlande grundar sig i olika rationaliteter beroende på vad man upplever som målet med undervisningen och åtgärderna. Studiens relevans för det specialpedagogiska uppdraget diskuteras och förslag på framtida forskning ges.

Bakgrund: Långvarig smärta avser smärta som närvarat längre än tre månader och prevalensen ökar med stigande ålder. Primärvårdens fokus blir att åtgärda konsekvenser av långvarig smärta samt maximera funktion och livskvalité. Icke-farmakologiska smärtbehandlingar kan kategoriseras enligt följande: fysiska behandlingsmetoder, psykologiska interventioner, komplementära- och alternativa behandlingar, och andra innovativa tekniker. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av icke-farmakologiska åtgärder vid långvarig smärta inom primärvården. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycInfo, med integrerad analys. Efter urvalsprocessen kvalitetsgranskades artiklarna med SBU:s granskningsmall och 14 artiklar med kvalitativ metodik korades. Resultat: Litteraturstudiens resultat delades in i fyra kategorier; ”Upplevd hälsa”, ”Nya tankemönster”, ”Upplevda hinder” och ”Gemenskap”. Vardera kategori delades vidare in i subkategorier.Slutsats: Icke-farmakologiska åtgärder mot långvarig smärta kan förbättra individers livskvalité och förmåga till smärthantering. Resultatet tyder på att hälso- och sjukvården bör uppmärksamma fördelarna med att vårdgivare har förståelse för patienters hälsolitteracitet samt gemenskapens betydelse för förbättrad egenvård hos patienter med långvarig smärta. Därigenom kan icke-farmakologiska åtgärder mot långvarig smärta bättre individanpassas och egenvård främjas, vilket i sin tur kan gynna livskvalitén för individen och reducera vårdkostnader för samhället.

Sverige har under de senaste två åren drabbats av en ökning i antal skjutningar och sprängningar relaterat till gängkriminella miljöer, samtidigt har lag och ordning blivit alltmer prioriterad i svenska folkets ögon. Syftet i denna studie är att undersöka hur det språkliga bruket skiljer sig mellan hur Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet problematiserar gängkriminalitet. Utifrån säkerhetiseringsteorin och metoden What’s the problem represented to be? möjliggörs en kvalitativ innehållsanalys av en partiledardebatt från den 13 september 2023 samt valmanifestet från varje parti inför valet 2022. Resultatet visar att alla partier beskriver gängkriminalitet som ett problem men problematiseringen skiljer sig åt mellan partierna. Moderaterna visar tendenser på en säkerhetisering av gängkriminalitet. Sverigedemokraterna använder en kraftfull retorik men säkerhetiserat inte gängkriminalitet, i stället visar partiet tendenser på en säkerhetisering av invandring och att gängkriminalitet är en del av det. Socialdemokraterna uppvisar en prioritering av problemet men uppvisar inte tendenser på säkerhetisering av gängkriminalitet. Till sist så använder Vänsterpartiet varken en kraftfull politisk retorik kopplat till gängkriminalitet eller uppvisar tendenser på en säkerhetisering av gängkriminalitet. Slutsatsen är att intressanta liknelser och skillnader kunde identifieras mellan de olika partierna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna uppvisar liknelser i hur de talade om social trygghet i relation till gängkriminalitet. Avslutningsvis är Moderaterna det enda partiet som uppvisade tendenser till en påbörjad säkerhetiseringsprocess av de fyra analyserade partierna.