Under de senaste åren har allt fler kritiska röster höjts angående bollspel som innehåll i idrottsundervisningen i skolan. Argument som att det används allt för ofta och att bollspel riskerar att leda till att vissa elever exkluderas har varit ledande för kritiken gentemot bollspel. Vi som lärarstudenter har även erfarit att bollspel blivit presenterat som något problematiskt på universitetet. Utifrån den ingången så har vårt syfte med denna studie varit att undersöka hur praktiserande lärare i idrott och hälsa på gymnasiet motiverar bollspel som innehåll och anpassar det till olika elevgrupper. Metoden som har använts för att besvara syftet var genom kvalitativa semistrukturerande intervjuer med sex verksamma lärare i idrott och hälsa där samtliga arbetar på gymnasienivå. Dataanalysen karaktäriserades av kvalitativ innehållsanalys där det transkriberade materialet kodades med inspiration från Jones (2022) samt Fejes och Thornberg (2015) beträffande hur kodning, kategorisering och tematisering genomförs. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i Johan Öhmans (2014) resonemang om den didaktiska triangel där de pedagogiska frågorna vad, hur och varför har en central roll samt hur parterna, lärare, elev och innehållet samspelar med varandra. Teorin används i resultatdiskussionen där vi problematiserar resultatet. Detta gjordes med avsikt för att belysa att svaren kan ses utifrån andra perspektiv och i detta fall utifrån ett didaktiskt synsätt. Studiens resultat indikerar att lärare har en positiv inställning till användandet av bollspel då det ses som ett verktyg för att uppnå olika mål med undervisningen. Två teman blev framträdande där den första var att lärarna motiverar valet av bollspel utifrån flera aspekter såsom social samverkan, fysisk träning och kulturellt värde. Det andra temat var anpassning där lärarna använder sig av olika strategier för att få alla elever involverade i aktiviteterna såsom att nollställa förkunskaperna genom skolanpassade regler och individualisering av aktiviteten. Sammantaget går det att konstatera att samtliga respondenter i denna undersökning hade en positiv syn på bollspel i undervisningen där de motiverade valet av bollspel samt att anpassningar används för gruppen och den individuella elevens skull.

När pandemin var ett faktum i mars 2020 var det osäkert i vilken utsträckning det skulle påverka Sverige. Men som resten av världen drabbades Sverige hårt av pandemin. Både Folkhälsomyndigheten och mäklarbranschen var tidigt ute med information om åtgärder en kunde genomföra för att begränsa smittan. Syftet med uppsatsen var att svara på hur mäklare i Stockholm har påverkats av pandemin, och vilka åtgärder som implementerats i de olika delarna av förmedlingsprocessen för att minska smittspridningen. Ämnet är mycket relevant i den nuvarande situationen och syftar till att ge en översikt över de råd och rekommendationer som kom från myndighet och branschen, samt hur väl fastighetsmäklarna följde dem i praktiken. Dessutom ville jag undersöka vad mäklarna tycker om framtiden när det gäller dessa åtgärder som har genomförts och hur yrket kan påverkas på lång sikt. Med utgångspunkt i de olika delarna av förmedlingsprocessen och den regelbundna kontaktenmellan mäklare och kunder, har mäklare varit tvungna att vidta åtgärder i alla delar av förmedlingsprocessen för att minska smitta av covid-19. Från den första kontakten till visning,kontraktsskrivning och tillträde har mäklare vidtagit åtgärder som att erbjuda handdesinfektion,undvika fysisk kontakt, hålla avstånd, använda munskydd och erbjuda alternativ till visning. Användning av privata visningar har ökat, liksom ökning i digitala visningar som VR- visning och online visning. Även om hela världen vill att allt ska återvända till det som det var före pandemin, är tron och hoppet att vissa åtgärder har kommit för att stanna, och det med fördel. Den digitala utvecklingen samt underlättande arbete för mäklare när spekulanter bokar in sig till visning, tror mäklare vill fortsätta. Med fördel också åtgärder om hygien. Även om mäklarna tar sitt ansvar vill de också att betona att alla har ett ansvar för att smittan inte sprids. / When the pandemic was a fact in March 2020, it was uncertain to what extent it would affect Sweden. But like the rest of the world, Sweden was hit hard by the pandemic. Both the Swedish Public Health Agency and the brokerage industry gave information early on with measures that could be implemented to limit the infection. The purpose of the thesis was to answer how brokers in Stockholm have been affected by the pandemic, and what measures have been implemented in the various parts of the brokerage process to reduce the spread of infection. The topic is very relevant in the current situation andI wanted to provide an overview of what information came from the government and the industry, as well as how well the real estate agents followed them in practice. In addition, I wanted to investigate what brokers think about the future in terms of these measures that have been implemented and how the profession can be affected in the long term. Based on the different parts of the brokerage process and the steady contact between brokers and clients, brokers have had to take measures in all parts of the brokerage process to reduce covid-19 infection. From the first contact to viewing, contract writing and getting the keys,brokers have taken measures such as offering hand disinfection, avoiding physical contact, keeping their distance, using mouth guards and offering alternatives for viewing. The use of private views has increased, as has the increase in digital views such as VR viewing and onlineviewing. Although the whole world wants everything to return to what it was before the pandemic, the belief and hope that certain measures have come to a halt, and that with advantage. The digital development as well as more automatic work for brokers when speculators book in for viewing online, brokers want to continue. Advantageously also measures on hygiene, the brokers want to continue. Even if the brokers take their responsibility, they also want to emphasize that everyone has a responsibility to ensure that the infection does not spread.

Den skolpolitiska debatten har alltmer kommit att tala om social ordning och fostran genom juridiska argument, som ett resultat av en successiv juridifieringsprocess. I bakgrund mot detta var syftet med föreliggande studie att undersöka hur juridifiering speglas i framställningen av disciplinära åtgärder i skoldebatten genom att analysera opinionstexter från år 2000 till 2023. Studien tog avstamp i Faircloughs kritiska diskursanalys med tillhörande teoretiska ramverk samt metodologiska ansats. Studiens resultat analyserades även med hjälp av ett analysverktyg, en konceptuell förståelse av juridifieringens olika dimensioner i en skolkontext. Med detta som grund har studien kritiskt analyserat 29 stycken opinionstexter diskursivt över tid från Sveriges statistiskt största tidningar. Resultatets första del visade en linje bestående av skilda tidsperioder som trots olika argument, enades i en efterfrågan av en utökning av disciplinära åtgärder i skolan med en tydlig förskjutning från pedagogisk till juridisk diskurs. I den första tidsperioden utmärktes en efterfrågan av mer juridiskt inflytande i skolan med argument om att stärka elevers rättigheter. I den andra tidsperioden, när det juridiska inflytandet blivit ett faktum, utmärktes snarare en efterfrågan om att elevers juridiska inflytande bör minskas samtidigt som skolpersonalen bör få mer befogenheter gentemot elever. Resultatets andra del visade en linje likt en motsats till resultatets första del.  I dessa opinionstexter urskildes en negativ inställning till utökandet av disciplinära åtgärder, oberoende av tidsaspekt. Även studiens slutsatser lyfter en förskjutning från pedagogisk till juridisk diskurs i skolan, detta genom att konstruktionen av disciplinära åtgärder bidragit till att eleven ses som skyldig till skolans brister i social ordning. I enlighet med kritisk diskursanalys har studien således kommit att belysa konsekvenser för de elever vars perspektiv inte kommer till tals i anda av maktens dolda funktion, det vill säga de elever som positioneras utanför den pedagogiska räckvidden.

No description available.

Bakgrund: Alla patienter som opereras i generell anestesi löper risk för perioperativ hypotermi. Obehandlad hypotermi kan leda till fysiologiska komplikationer och orsaka lidande för patienten och utgör en risk för patientens säkerhet samt ökade vårdkostnader. Enligt den teoretiska modellen Perioperative Patient Focused Model ansvarar operationssjuksköterskan för säker vård och behöver förebygga och behandla perioperativ hypotermi. Det finns olika metoder för att förhindra hypotermi, det saknas dock tillräcklig kunskap om dessa bland vårdpersonal och därför finns ett behov av att sammanställa och utvärdera den aktuella evidensen av perioperativ hypotermiprevention. Syfte: Sammanställa olika metoder och deras effektivitet för förebyggande av perioperativ hypotermi hos vuxna patienter i generell anestesi. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med systematisk ansats baserad på 22 kvantitativa randomiserade kontrollstudier analyserade med hjälp av narrativ syntes. Resultat: Aktiva metoder för hypotermiprevention är effektivare än passiva metoder, där varmluftstäcke var den effektivaste metoden. Andra effektiva metoder, speciellt när överkroppen inte kan täckas intraoperativt, är värmemadrass samt värmda infusionsvätskor. Samtidigt pekar resultatet på att flera olika metoder bör användas tillsammans, varav minst en aktiv metod, och alla patienter oavsett ingrepp har nytta av att få preoperativ uppvärmning. Slutsats: Även om det är svårt att helt förhindra perioperativ hypotermi hos alla patienter är det möjligt att förebygga och begränsa dess omfattning genom att kombinera olika befintliga metoder baserat på operationssjuksköterskans perioperativa bedömning av patienten. / Background: All patients who undergo surgery under general anesthesia are at risk of perioperative hypothermia. Untreated hypothermia can lead to physiological complications and cause suffering for the patient, thereby posing a risk to the patient's safety, as well as increased healthcare costs. According to the Perioperative Patient Focus Model the operating room (OR) nurse must provide safe care and thereby prevent and treat perioperative hypothermia. There are various methods to prevent hypothermia, however, there is a lack of sufficient knowledge about these among healthcare personnel and therefore there is a need to compile and evaluate the current evidence of perioperative hypothermia prevention. Aim: To compile different methods and their effectiveness for the prevention of perioperative hypothermia in adult patients under general anesthesia.  Method: Descriptive literature study with a systematic approach based on 22 quantitative randomized control trials analyzed using narrative synthesis. Results: Active methods of hypothermia prevention are more effective than passive methods, forced air blanket being the most effective method. Other effective methods, especially when the upper body cannot be covered intraoperatively, are heating mattresses and warmed infusion fluids. At the same time, the results indicate that several different methods should be used together, of which at least one active method, and all patients, regardless of surgery intervention, benefit from preoperative warming. Conclusion: Although it is difficult to completely prevent perioperative hypothermia in all patients, it is possible to prevent and limit the extent by combining different existing methods based on the operating nurse's perioperative assessment of the patient.

Insects play an important role in our society and provide many important ecosystem services as pollinators, decomposers and prey for predators. However insects are facing a global decline and action is needed to help their conservation. Interest and knowledge of the importance of insects is relatively low. The purpose of this study is to investigate the relationship between how much the public knows about the role of insects and their decline, and whether more knowledge leads to a greater propensity to take action to help conserve them. The study's questions are; (1) How much are people aware of the decline of insects and what consequences would that lead to? (2) How willing are the public to take their own actions to help insects? The hypotheses are; (1) The knowledge and willingness to carry out actions for insects differs between the younger and the older generation. (2) The knowledge and willingness to carry out actions differ among those who live in urban versus rural areas. To answer these questions, a web-based questionnaire was designed and sent out to the public. A total of 117 respondents responded and they showed a relatively high level of knowledge about insects and willingness to take action. The results also showed a significant correlation between the public's knowledge of insects and their willingness to take action. There was no difference between the respondents who lived in rural areas and those who lived in cities, but there was a difference between the younger and the older generation. The study found that the more knowledge people have about insects, the more likely they are to take action to help conserve them. But it could also be concluded that it takes more than just knowledge to inspire people to take conservation action. Feelings and peoples’ perceptions of them are just as important, but the right kind of knowledge can be a good first step in changing people's perception of these small but very important animals. / Insekter utgör en viktig roll i vårt samhälle och står för många viktiga ekosystemstjänster såsom pollinatörer, nedbrytare och bytesdjur för predatorer. Just nu står dock insekter inför en global minskning och åtgärder behövs för att hjälpa deras bevarande. Intresse och kunskap om just insekters betydelse är relativ liten. Syftet med den här studien menar att undersöka sambandet mellan hur mycket allmänheten känner till om insekters roll samt deras minskning, och om mer kunskap leder till större benägenhet att utföra åtgärder att bevara dem. Studiens frågeställningar är då; (1) Hur mycket är folk medvetna om insekters minskning och vad det skulle ha för konsekvenser? (2) Hur villig är man att utföra egna åtgärder för att hjälpa insekter? Och hypoteserna; (1) Kunskapen och viljan att utföra åtgärder för insekter skiljer sig i den yngre och den äldre generationen. (2) Kunskapen och viljan att utföra åtgärder skiljer sig hos dem som bor i städerna och på landsbygden. För att besvara dessa frågeställningar utformades en webbaserad enkät som skickades ut till allmänheten. 117 respondenter svarade och de visade på en relativ hör kunskap om insekter samt vilja för åtgärder. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan allmänhetens kunskap om insekter och deras villighet att utföra åtgärder. Det fanns ingen skillnad mellan respondenterna som bodde på landsbygden och de som bodde i städer, men det fanns en skillnad på den yngre och den äldre generationen. Studien visade att ju mer kunskap människor har om insekter desto mer benägna är de att utföra åtgärder för att hjälpa bevara dem. Men man skulle också kunna dra slutsatsen att det krävs mer än bara kunskap för att inspirera människor till bevarande åtgärder. Känslorna och synen på dem är minst lika viktiga, men rätt typ av kunskap kan vara ett bra första steg i att ändra människor syn på dessa små men väldigt viktiga djur.

Temporära åtgärder är ett alltmer begynnande fenomen inom samhällsplanering. I den här studien undersöker jag betydelsen av temporära åtgärder som kommunal planeringsstrategi för gestaltning av offentliga rum. Studiens syfte studeras genom att undersöka vad temporära åtgärder medför till ett planeringsideal som genomsyras av permanent planering i det offentliga rummet, hur tid och platsidentitet uppfattas samt hur samhällsplanerare beaktar medborgares åsikter vid planeringen av temporära åtgärder. Med utgångspunkt i teorier som rätten till staden, nyliberalism och platsens själ och essens, undersöker jag temporära åtgärders påverkan på gestaltningen av offentliga rum. Metoden utgörs av semistrukturerade intervjuer med samhällsplanerare inom både offentlig och privat sektor. Studien har identifierat att samhällsplanerare har som ambition att nyttja metoden för att revitalisera offentliga rum genom god gestaltning, som planeringsstrategi riskerar dock temporära åtgärder att följa ett nyliberalt planeringsideal som prioriterar attraktivitet över mänskliga behov. Resultatet tyder på att metoden möjliggör för att långa planeringsprocesser kan frångås för att på ett snabbare och mer flexibelt sätt kunna möta förändrade behov. Temporära åtgärder har således en stor betydelse inom samhällsplaneringen och utgör ett komplement till den permanenta och långsiktiga planeringen.

Malmö stad har antagit målet om en klimatneutral stad till år 2030 samtidigt som staden förväntas växa till en halv miljon invånare runt år 2050. I takt med att invånarantalet ökar behöver bättre och effektivare mobilitet uppnås. Användningen av bilen behöver minska för att följa denna omställning till effektivare och mer hållbar mobilitet.  Syftet med undersökningen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med att minska bilanvändandet samt hur utmaningar hanteras vid implementering av åtgärder för att minska bilanvändandet. Undersökningen utgår ifrån dokumentstudie som studerar Malmö stads övergripande styrdokument samt platsspecifika dokument för två stadsdelar i Malmö. Dokumentstudien kompletteras med kvalitativa intervjuer med planerare som har kunskap och erfarenhet av mobilitet och minskat bilanvändande i Malmö stad.  Undersökningen synliggör de hårda och mjuka åtgärder som Malmö stad konkret arbetar med. Den uppdagar även att de främsta verktygen för att hantera utmaningar är dialog och informationsspridning vid implementering av åtgärder för minskat bilanvändande. Det läggs även stor vikt på att kombinera hårda och mjuka åtgärder konsekvent för att uppnå en förändring mot hållbar mobilitet. Hur Malmö stad arbetar med att uppnå minskat bilanvändande samt hur utmaningar hanteras ses relevant utifrån perspektivet av kommunernas omställning mot hållbar mobilitet. Undersökningen visar att styrdokument och beslut som berör staden bör följa de målsättningar som sätts upp för att effektivt möjliggöra hållbar mobilitet och klimatneutralitet.

Bakgrund: Omkring 50 miljoner människor i världen, varav 130 000–150 000 i Sverige lever idag med en demenssjukdom. Av dessa utvecklar 9 av 10 någon gång BPSD (Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demens). Ett av dessa symtom är aggressivt beteende, vilket orsakar lidande för den äldre, anhöriga och vårdpersonal. Att förebygga och bemöta aggressivt beteende hos äldre personer med demenssjukdom är en utmaning som kräver både kunskap och engagemang.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av att bemöta aggressivt beteende hos äldre med demenssjukdom. Metod: Studien är en kvalitativ systematisk litteraturstudie. Analysen gjordes med en tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Förståelse för personen, Strategier för att förebygga aggressivt beteende, Bemötandestrategier vid aggression och Förutsättningar och hinder för ett gott bemötande. Det finns ett samband mellan vårdpersonalens bemötande och patientens beteende och välbefinnande. För att kunna bemöta och lugna ett aggressivt beteende hos äldre personer med demenssjukdom krävs det att vårdpersonalen har kunskap om personen. Att personalen tar sig tid att lära känna patienten är grundläggande för att kunna förebygga ett aggressivt beteende och tillämpa relevanta åtgärder.  Slutsats: Ett personcentrerat förhållningssätt, där personens behov och välbefinnande sätts i fokus, är grunden för en god demensvård. En bra relation mellan vårdare och patient leder till positiva effekter för båda parter. För detta krävs resurser i form av tid, utbildning och handledning till vårdpersonal.

Bakgrund: Smålands Skafferi har genomgått betydande tillväxt på senare år och har anpassat sin verksamhet för att möta den ökade efterfrågan. Företaget arbetssätt har utvecklats organiskt under expansionsperioden. Nya medarbetare har anställts i takt med att arbetsbelastningen har ökat för befintlig personal. Trots fungerande arbetssätt söker företaget nu möjligheter att förbättra effektiviteten, minska kostnader och öka konkurrenskraften. En central del av Smålands Skafferis värdekedja är Order-To-Delivery-processen, som sträcker sig från mottagning av kundorder till avslutad leverans och fakturering. Syfte: Syftet med studien är att identifiera de brister i Smålands Skafferis OTD-process, inklusive bristernas orsaker och konsekvenser samt föreslå förbättringsåtgärder. Metod: Studien är en fallstudie på Smålands Skafferi. Metoden är kvalitativ med en deduktiv ansats och tillämpar kritisk realism som vetenskapligt synsätt.  Semistrukturerade intervjuer och observationer som observatör-som-deltagare användes för datainsamlingen. Analysen utfördes genom mönsterjämförelse med inslag av logiska modeller.  Slutsats: Brister som identifierats i Smålands Skafferis OTD-process är följande: otillgängliga varor, bristande kommunikation, begränsningar med affärssystem, begränsat lagerutrymme, felplock, restnoteringar, utmaningar med färskvaror, ineffektiv ruttplanering samt övervikt på lastbilar. Rekommenderade åtgärder för att eliminera brister i OTD-processen är följande: mätningar (lagerservicenivå), uppdatering i realtid, skanningssystem och sammanställning av vikt för att upptäcka övervikt. / Background: Smålands Skafferi has experienced significant growth in recent years andhas adapted its operations to meet the increased demand. The company's workingmethods have evolved organically during the expansion period. New employees havebeen hired as the workload has increased for existing staff. Despite functional procedures,the company is now seeking opportunities to improve efficiency, reduce costs, andenhance competitiveness. A central part of Smålands Skafferis’s value chain is theOrder-To-Delivery process, which extends from receiving customer orders to completeddelivery and invoicing. Purpose: The purpose of the study is to identify deficiencies in Smålands Skafferi’s OTD-process, including the causes and consequences of these deficiencies, and to propose improvement measures. Method: The study is a case study at Smålands Skafferi. The method is qualitative with a deductive approach, applying critical realism as the scientific perspective. Semi-structured interviews and observations as participant observers were used for data collection. The analysis was conducted through pattern comparison with elements of logical models.  Results: Deficiencies identified in Smålands Skafferi's OTD-process are as follows: unavailable goods, lack of communication, limitations with business systems, limited warehouse space, mispicking, backlogs, challenges with fresh products, inefficient routeplanning and overweight trucks. Recommended measures to eliminate deficiencies in the OTD-process are the following: measurements (warehouse service level), real-time updating, scanning system and compilation of weight to detect excess weight.