Detta kandidatarbete handlar i stora drag om folkhälsa och fysisk aktivitet inom fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur folkhälsa, med fokus på fysisk aktivitet, behandlas inom kommunal fysisk planering. Den övergripande frågeställningen för uppsatsen lyder som följande: ”Hur arbetar Karlskrona och Kristianstad kommun med folkhälsa, med fokus på fysisk aktivitet, i sin översiktliga planering?” och för att besvara denna har arbetet utformats som en fallstudie. För att i sin tur granska empirin har kvalitativ innehållsanalys använts och den utvalda empirin består framförallt av två översiktsplaner, från Karlskrona respektive Kristianstad kommun. I uppsatsen har begreppet folkhälsa avgränsats till att endast innefatta de aspekter som påverkas av fysisk aktivitet. Begreppet fysisk aktivitet har i sin tur delats in i tre begrepp som har använts för att studera empirin, dessa begrepp är: vardagsmotion, spontanidrott och organiserad idrott. Resultatet av analysen av de båda översiktsplanerna har legat till grund för den avslutande delen i kandidatarbetet, diskussionen och slutsatsen. Under detta kapitel ställs resultatet av analysen mot bland annat tidigare forskning samt det teoretiska perspektivet som innefattar begreppet empowerment, eller stödjande miljöer. En kort sammanfattning av analysresultatet är att både folkhälsa och fysisk aktivitet får utrymme i de båda studerade översiktsplanerna, dock i olika stor grad. De båda kommunerna beskriver vikten av fysisk aktivitet, hur planeringen kan påverka människor till att vara fysiskt aktiva samt hur de behandlar frågan.

Enligt svensk lagstiftning måste samtliga kommuner i Sverige ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen omfattar många aspekter och är det verktyget som ska vägleda den kommunala samhällsutvecklingen på ett hållbart sätt. Översiktsplanen är ett viktigt dokument eftersom det omfattar alla mark- och vattenområden i kommunen och används som underlag i beslutsfattande och senare planering. Syftet med denna studie har varit att analysera översiktsplanens roll i samhällsutvecklingen och dess påverkan. En kvantitativ metod används för att genomföra denna studie. Intervjuer och en litteraturstudie har varit grunden för en enkätundersökning. Enkäten har skickats ut till sakkunniga politiker och tjänstemän i svenska kommuner för att analysera och utvärdera uppfattningen om hur översiktsplanen bör fungera och användas. Översiktsplanen uppfattas som ett viktigt dokument och används ofta i kommunen av både tjänstemän och politiker. Översiktsplanen strävar efter att utveckla samhället hållbart, dock framgår det att sociala faktorer får minst utrymme eftersom att riktlinjerna är vaga. Det behövs bättre samordning och mer kunskap om planering och social hållbarhet för att översiktsplanen ska kunna vara ett definitivt verktyg för hållbar utveckling eller så måste det finnas en tydligare avgränsning för vilka delar översiktsplanen ska behandla. Uppfattningen om översiktsplanens tidshorisont är att den ska vara kortare (5-15 år) med utblick mot 50 år. Slutligen framkommer det att översiktsplanen skulle uppskattas med en tydligare teknisk inriktning för att kunna underlätta för plan- och byggprocessens kostnadsberäkningar.

Municipalities play an important role in society’s transition towards sustainability. However, as they are subject to forces from both top-down (legislation etc.) and bottom-up (stakeholders’ needs and interests etc.), as well as internal dynamics within the municipal organisation, their planning approaches are usually not strategic. This implies that there is often a gap between long-term plans and short-term actions. This thesis explores enablers and barriers for strategic sustainability planning in municipalities. Focussing in particular on the översiktsplan Swedish municipalities are required to create for their spatial planning, we develop a proposal how the planning process defined by Swedish law can be made more strategic and incorporate sustainability. We suggest to integrate elements of the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD) into the planning process, and to engage experts and the general public from early on. Moreover, we provide a toolkit containing various instruments that facilitate using the strategic planning process proposed. Finally, this thesis shows ways to deal with forces from top-down, bottom-up and within the municipality. The suggestions build on insights from literature as well as interviews conducted in municipalities and with further experts, but have not yet been tested in a real-life context.

Kreativitet är ett begrepp som används frekvent inom det svenska planeringsfältet, i en bredd av sammanhang. Anammandet av kreativitetsbegreppet eskalerade, inte minst i Sverige, i samband med den amerikanske professorn Richard Floridas genomslag med sin teori om den kreativa klassen, i början av 2000-talet. Efter ett antal år kom kritik mot Florida och tiden gick - kreativitet som begrepp fortsatte dock att nyttjas och gör så än idag. Innebörden av begreppet framställs, i olika planeringssammanhang, som något högst eftersträvansvärt och nästintill oumbärligt för en god planering, men begreppets innebörd kan både tolkas som diffus och mångfacetterad - något även tidigare forskning bekräftar. Trots det, är detsamma inte sällan ett ledord i exempelvis översiktsplaner. Men, vad innebär diskursen om begreppet egentligen i samtida planering? Utifrån ovan nämnda förhållanden är en språklig och vidare betydelsemässig dekonstruktion av begreppet intressant.  Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet kreativitet används inom svensk planering idag, med teorin om den kreativa klassen som jämförelse. Finns det nya sätt att se på kreativitet idag jämfört med teorin om den kreativa klassens ursprungliga idéer och i vilka sammanhang används begreppet kreativitet idag?  För att möjliggöra ovan nämnda problematik och syfte ämnar studien besvara aktuella problemformuleringar:  Vad innebär diskursen kring kreativitet inom samtida planering? Vad menar man i översiktsplanerna med uttrycket kreativitet? För att kunna besvara ovan nämnda problemformuleringar samt syfte är följande forskningsfråga formulerad: Hur definieras kreativitet i samtida planering i förhållande till teorin om den kreativa klassens definition? För att möjliggöra en dekonstruktion och analys av språk har en diskursanalys genomförts, med metoderna fall- respektive dokumentstudier som stöd. Diskursanalysen baseras på två kommunala och gällande översiktsplaner, båda antagna 2018. Översiktsplanerna har vidare analyserats, tack vare operationalisering, med de diskursiva begrepp som bygger upp kreativitet inom kreativa klassen i åtanke. På detta vis har även ytterligare sammanhang, vilka på olika sätt konstituerar dagens kreativitetsbegrepp, framkommit. Detta har möjliggjort för synliggörande av den samtida kreativitetsdiskursen.  Resultatet visar att den samtida kreativitetsdiskursen till övervägande del fortfarande utgår från kreativa klassens tolkning av densamma. De förändringar och den utveckling som kan ses av diskursen är sådana som rör samtida samhällsaktuella ämnen och trender, i synnerhet de som behandlar hållbarhet och jämlikhet. Genom detta visas också en annan ny, integrerad faktor - ett mer humant förhållningssätt. Studien visar även att samtida planering är i större behov av ett flexibelt förhållningssätt, vilket också kan ses prägla dagens diskurs om kreativitet och som till betydande del beror på en mer global och föränderlig värld. Vidare visar resultatet att diskurserna till stor del överlappar inom planeringen, vilket gör det svårt att kartlägga och renodla diskurserna fullständigt.

I uppsatsen har det fokuserats på att undersöka vad den fysiska aktiviteten har för roll i den fysiska planeringen i Karlskronas och Lunds kommun. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fysisk aktivitet integreras i den fysiska planeringen samt vilka strategier de finns och hur de framställs i kommunala dokument. Syftet har följts upp av två formulerade frågeställningar vilka är; “Vad har Karlskronas och Lunds kommun för olika strategier i sina översiktsplaner för att öka fysisk aktivitet i kommunen?” samt “Hur framställs kommunernas hälsofrämjande strategier i andra kommunala dokument?”.   För att besvara följande frågeställningar har en fallstudie utförts till följd av en kvalitativ innehållsanalys. Fallen består av två kommuner vilka är Karlskronas och Lunds kommun. Det empiriska materialet utgörs framförallt av de nämnda kommunernas aktuella översiktsplaner men har kompletterats med andra kommunala dokument. Det teoretiska ramverket har utgjorts av empowerment tillsammans med begreppet stödjande miljöer vilka delvis har legat till grund för hur analysen genomförts. De resultat som framställts ur analysen kommer i uppsatsens senare del att diskuteras, jämföras kommunerna emellan men också i förhållande till den tidigare forskningen samt ställas mot uppsatsens teori.   Genom det analyserade materialet går de att sammanfatta att båda kommunerna behandlar fysisk aktivitet i diverse kommunala dokument men på olika sätt. Det framgår i de flesta fallen dock inte via begreppet fysisk aktivitet utan genom tolkningar av andra begrepp. Men aspekter kopplade till fysisk aktivitet behandlas vilket tyder på att den fysiska planeringen indirekt berör fysisk aktivitet.

Många översiktsplaner har under utbildningen i fysisk planering observerats som väldigt utopiska med storskaliga mål och visioner. Om översiktsplaner innehåller för många eller storskaliga visioneroch mål innebär det en risk att översiktsplanen inte framställer en realistisk presentation av kommunens intentioner för den framtida markanvändningen.Översiktsplanen riskerar då att inte uppfylla sitt syfte; att ge vägledning för hurden långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön ska användas och utvecklas (SFS2010:900 3 kap. 2 §). Om den långsiktiga planeringen för cykelfrämjande åtgärderinte är fungerande finns det risk för att enbart småskaliga projekt utan en tydliganknytning till varandra genomförs och att det den goda, heltäckandecykelinfrastruktur som behövs för att fler ska välja cykeln, över andra mindre hållbara transportmedel, uteblir. I den här studien har det undersökts vilka av de cykelfrämjande mål, visioner och ställningstaganden som presenteras i Kalmar kommuns översiktsplan, antagen 17 juni 2013, som har genomförts och varför. Det görs genom en fallstudie över Lindsdal och Västra staden som båda är belägna inom Kalmar kommun. Studienhar gjorts utifrån det teoretiska ramverket governmentality och fuzzy concept, för att kunna svara på varför vissa cykelfrämjande åtgärder genomförts medans andra inte har genomförts. För att analysera vilka av de cykelfrämjande åtgärder som genomförts i det fysiska rummet har metoden kvalitativ innehållsanalys använts.Den kvalitativa innehållsanalysen möjliggör en uppdagning av “dolda” budskap som förmedlas i texten och kan avslöja underliggande budskap som förmedlas.

Ekodukter ses som en lösning på vägarnas barriäreffekter för faunan. Genom att minska viltolyckor och fragmenteringen av djurens habitat, blir vägarna säkrare och naturen mer sammankopplad. Dock är planeringen av ekodukterna viktig för att optimera djurens användning av dessa. I denna fallstudie undersöks planeringen av tre ekodukter i Sverige, med fokus på vilka åtgärder som tas för att göra ekodukterna så effektiva som möjligt. Studien har ett perspektiv på ekodukternas ursprungliga planering i vägplan, samt på uppföljningen av denna översiktsplan. Ett teoretiskt ramverk har utarbetats för att tolka planåtgärderna, och bistå metoden i studien, kvalitativ innehållsanalys, med att identifiera belägg i vägplanerna. Resultatet visar på att fokus i vägplanerna till stor del ligger på dess lokalisering i landskapet och hur angränsande vegetation kan bevaras, men även på hur människor påverkas av ekodukten. Uppföljningen i översiktsplanerna finns, men kan förbättras.

På olika sätt försöker den sociala hållbarhetsdimensionen att konkretiseras och konceptualiseras i samhällsplaneringen för att skapa plats och tyngd åt det som kan anses vara sociala värden. Det finns många utmaningar i detta eftersom de sociala värdena är komplexa och skiljer sig mellan individer, grupper och samhällen. Genom verktyget social konsekvensanalys analyseras den fysiska miljön med fokus på vilka sociala värdena som finns och hur dem skulle komma att påverkas vid eventuell planläggning. Fokus ligger i att kunna förutse positiva eller negativa konsekvenser för dessa värden och att planera för dessa konsekvenser med stor hänsyn till de sociala värdena. I den här uppsatsen är syftet att granska planeringsverktyget social konsekvensanalys i relation till översiktlig planering samt vilket stöd verktyget utgör för att kunna hantera positiva och negativa konsekvenser vid planläggning. Uppsatsens empiri samlas in genom forskningsdesignen fallstudie på två kommuner med forskningsmetoderna semistrukturerade intervjuer och kvalitativ textanalys. De teoretiska utgångspunkterna som angett ramen för empirins insamling utgörs av begrepp som mynnat ut från forskningsöversikten. Dessa är utgångspunkter är teknokratiskt och konstruktivistiskt perspektiv och dem används som glasögon för att titta på viktiga steg och teman i arbetet med social konsekvensanalys vilka har identifierats till process och tillvägagångssätt, expert och medborgare, deltagande samt kontext. Resultatet visar att beroende på hur teknokratiskt eller konstruktivistiskt förhållningssätt de ansvariga för verktyget har antagit ges olika sanningar om hur planerare och andra inom yrkesfältet kan förhålla sig till sociala värden i översiktlig planering. Slutsatsen visar att social konsekvensanalys möjligtvis inte är ett verktyg anpassat för översiktlig planering men att det inte utesluter dess möjligheter att på olika sätt integrera sociala värden i översiktsplanen. Hur yrkesfältet och politiken ser på kontext och civilsamhällets deltagande är avgörande faktorer för hur arbetet med social konsekvensanalys inom översiktlig planering kommer fortlöpa i framtiden.

The purpose of this essay is to examine and compare the cultural heritage work within the four municipalities in northern Värmland, and to see what motivates the preservation of sites classified as cultural heritage. The scientific method used in this essay is a qualitative descriptive idea analysis. The result of this essay has concluded that the northern municipalities in Värmland follow a set of rules and laws set by the Swedish governments appointed authority in the cultural district. But besides thet there is no cooperation or similar strategies between the municipality´s. The motives behind cultural heritage work are to strengthen the municipality´s growth both culturally and economically. This is done through heavy marketing of the different cultural heritage sites in the respective municipality to increase tourism, which leads to greater economic gains and puts the municipality´s on the map.

I det här arbetet undersöks hur samtida fysisk planering förhåller sig till serviceorten: det mindre samhället med viktiga servicefunktioner som tillgodoser många vardagliga behov. Utgångspunkten för studien är upplevelsen av att dessa samhällen ofta är bortglömda och förbisedda när det kommer till fysisk planering. Mycket i den samtida planeringen kretsar kring det urbana och hur städer ska utvecklas, förtätas och växa. Här handlar det om samhällen som är något annat, någonstans mellan stad och landsbygd. Syftet med kandidatarbetet är att undersöka serviceortens roll i samtida planering i ljuset av begreppen stad–land och den urbana normen. I arbetet används fallstudie som forskningsstrategi och textanalys som metod för att granska strategiska plandokument från Växjö kommun med fokus på tätorten Rottne. Som teoretiskt ramverk används den urbana normen och förhållandet mellan stad-land. Avsikten är att undersöka hur förhållandet mellan centralort och service­ort inom kommunen tar sig uttryck i kommunala plandokument och vilken plats service­orten har i förhållande till det urbana mer generellt. Det empiriska materialet i arbetet består av tre översiktsplaner samt fördjupning av översiktsplan, grönstrukturplan, ortsanalys, aktualitetsprövning av översiktsplan och landsbygdsplan. Samtliga dokument kommer från Växjö kommun. Rottne anses utgöra ett bra fall för studien då det i många avseenden kan anses vara en typisk serviceort. Av plandokumenten framgår att kommunen prioriterar serviceorterna. De beskrivs som viktiga för kommunen som helhet och förhållandevis mycket resurser läggs på den strategiska planeringen av serviceorterna. Ett genomgående mönster har varit kommunens önskan om att öka Rottnes attraktivitet för att attrahera nya invånare till orten. Konflikter mellan motstridiga intressen uppstår när naturvärden och bevarande av kulturmiljöer ställs mot utveckling och tillväxt i form av exempelvis attraktiva bostäder. I plandokumenten beskrivs natur, kulturlandskap och landsbygd som resurser för produktion och rekreation för den urbana människan. Sammanfattningsvis ses hur urbana ideal tar sig uttryck i planeringen av serviceorten.