I en storstadsregion som Stockholm där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Staden ses som det främsta föremålet för samhällsplanering. I dagens Sverige blir landsbygden ofta marginaliserad och placerad i periferin och det finns stora spänningar mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut och stadskärnan ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. Genom de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer ämnar detta arbete vara ett bidrag i diskussionen kring staden som norm. Problematiken kommer konkretiseras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro som genom sitt geografiska läge i Stockholms län utgör intressanta studieobjekt. Platsen är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Det är dessa tillsammans med människors relationer till varandra, andra platser och andra identiteter som definierar platsidentiteten för just en plats. Översiktsplanen är många gånger det enda dokument som täcker landsbygden vilket gör det extra viktigt i relation till landsbygdens plats i planeringen. Det har blivit allt mer populärt för kommuner att använda sig av platsmarknadsföring vilket beror på att den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar ökar. Användningen av platsidentitet och platsmarknadsföring kritiseras ofta för att vara odemokratiska då de riskerar att osynliggöra platser och människor som inte passar in i den ”attraktiva” bilden av kommunen. Det blir för kommunen en balansakt att kommunicera en gemensam bild av kommunen. Platsidentiteten i översiktsplanerna framträder först och främst genom aspekter som kommunerna lyfter fram som attraktiva. Dessa är ofta kopplade till fysiska kvaliteter som inte ses som föränderliga. Platsidentitet är svår att definiera och det är bara en bråkdel av den som syns i översiktsplanerna då identitet enligt forskarna till största del skapas utifrån sociala relationer. Platsidentitetens roll är att på något sätt marknadsföra och visa upp en positiv bild av kommunen. Att studera platsidentitet är otroligt komplext då identitet är något som är individuellt och skiljer sig från människa till människa. Landsbygden beskrivs som en plats som ska bevaras för andra att njuta av. / In a city region like Stockholm were the population growth and the economic growth is high is it clear that the city is seen as the one place for development. The city is seen as the primary object of urban and regional development. Today in Sweden, rural areas are often marginalized and located in the periphery and there are tensions between the city and the countryside. In the media, an increasingly stronger urban perspective is visible, which can affect priorities in major decisions. While the city centre is often seen as a solution to various problems, especially ecological and is seen as a major part of a positive economic development. The aim of this thesis is to contribute knowledge about the role of place identity in the comprehensive plan and to problematize how rural areas are presented in the comprehensive plan. Using the qualitative methods qualitative content analysis, literature study and semi-structured interviews, this work intends to be a contribution in the discussion around the city as the major focus in planning. A case study of the municipalities of Norrtälje and Upplands-Bro will be used to show the problematics using place identity and place marketing in comprehensive planning. Place is so much more than just a position on a map. It is intertwined with emotions, activities, memories and physical qualities. These together with people’s relationships with each other, other places and other identities that define the place identity of that place. The comprehensive plan is often the only document that affect the countryside. Which increase the importance to study this plan in relation to rural areas. It has become more and more popular for municipalities to use place marketing. The use of place identity and place marketing is often criticized for being undemocratic, as they increase the risk the risk of places and people feel like they don’t belong in the picture that the municipality presents. For the municipality, it becomes a becomes a case of balancing the place identity that they choose to present. The place identity in the comprehensive plan emerges mainly through aspects that are considered attractive by the municipality. These are often linked to physical qualities that are not considered to change. Place identity is difficult to define, and it is only a fraction of it that is shown in the comprehensive plan because identity is largely based of social relations. The role of place identity is to market and display a positive image of the municipality in some way. Studying place identity is incredibly complex as identity is something that is individual and differs from human to human. A document like the comprehensive plan are only able to capture a fraction of what constitutes the entire municipality. The countryside is described mainly as a place to be preserved and for others to enjoy

I en storstadsregion som Stockholm där både befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten är hög blir det tydligt att staden och tätorten är det som i första hand presenteras som utvecklingsbar. Staden ses som det främsta föremålet för samhällsplanering. I dagens Sverige blir landsbygden ofta marginaliserad och placerad i periferin och det finns stora spänningar mellan stad och landsbygd. I media syns ett allt starkare urbant perspektiv vilket kan påverka prioriteringar i stora och viktiga beslut och stadskärnan ses många gånger som en lösning på olika problem, särskilt ekologiska och ses som en stor del i en positiv ekonomisk utveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring platsidentitetens roll i översiktsplanen samt problematisera hur landsbygden som plats presenteras i översiktsplanen. Genom de kvalitativa metoderna kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie och semi-strukturerade intervjuer ämnar detta arbete vara ett bidrag i diskussionen kring staden som norm. Problematiken kommer konkretiseras genom en fallstudie av kommunerna Norrtälje och Upplands-Bro som genom sitt geografiska läge i Stockholms län utgör intressanta studieobjekt. Platsen är mycket mer än bara en position på en karta. Den är sammanflätad med känslor, aktiviteter, minnen och fysiska kvaliteter. Det är dessa tillsammans med människors relationer till varandra, andra platser och andra identiteter som definierar platsidentiteten för just en plats. Översiktsplanen är många gånger det enda dokument som täcker landsbygden vilket gör det extra viktigt i relation till landsbygdens plats i planeringen. Det har blivit allt mer populärt för kommuner att använda sig av platsmarknadsföring vilket beror på att den globala konkurrensen om nya invånare och investeringar ökar. Användningen av platsidentitet och platsmarknadsföring kritiseras ofta för att vara odemokratiska då de riskerar att osynliggöra platser och människor som inte passar in i den ”attraktiva” bilden av kommunen. Det blir för kommunen en balansakt att kommunicera en gemensam bild av kommunen. Platsidentiteten i översiktsplanerna framträder först och främst genom aspekter som kommunerna lyfter fram som attraktiva. Dessa är ofta kopplade till fysiska kvaliteter som inte ses som föränderliga. Platsidentitet är svår att definiera och det är bara en bråkdel av den som syns i översiktsplanerna då identitet enligt forskarna till största del skapas utifrån sociala relationer. Platsidentitetens roll är att på något sätt marknadsföra och visa upp en positiv bild av kommunen. Att studera platsidentitet är otroligt komplext då identitet är något som är individuellt och skiljer sig från människa till människa. Landsbygden beskrivs som en plats som ska bevaras för andra att njuta av. / In a city region like Stockholm were the population growth and the economic growth is high is it clear that the city is seen as the one place for development. The city is seen as the primary object of urban and regional development. Today in Sweden, rural areas are often marginalized and located in the periphery and there are tensions between the city and the countryside. In the media, an increasingly stronger urban perspective is visible, which can affect priorities in major decisions. While the city centre is often seen as a solution to various problems, especially ecological and is seen as a major part of a positive economic development. The aim of this thesis is to contribute knowledge about the role of place identity in the comprehensive plan and to problematize how rural areas are presented in the comprehensive plan. Using the qualitative methods qualitative content analysis, literature study and semi-structured interviews, this work intends to be a contribution in the discussion around the city as the major focus in planning. A case study of the municipalities of Norrtälje and Upplands-Bro will be used to show the problematics using place identity and place marketing in comprehensive planning. Place is so much more than just a position on a map. It is intertwined with emotions, activities, memories and physical qualities. These together with people’s relationships with each other, other places and other identities that define the place identity of that place. The comprehensive plan is often the only document that affect the countryside. Which increase the importance to study this plan in relation to rural areas. It has become more and more popular for municipalities to use place marketing. The use of place identity and place marketing is often criticized for being undemocratic, as they increase the risk the risk of places and people feel like they don’t belong in the picture that the municipality presents. For the municipality, it becomes a becomes a case of balancing the place identity that they choose to present. The place identity in the comprehensive plan emerges mainly through aspects that are considered attractive by the municipality. These are often linked to physical qualities that are not considered to change. Place identity is difficult to define, and it is only a fraction of it that is shown in the comprehensive plan because identity is largely based of social relations. The role of place identity is to market and display a positive image of the municipality in some way. Studying place identity is incredibly complex as identity is something that is individual and differs from human to human. A document like the comprehensive plan are only able to capture a fraction of what constitutes the entire municipality. The countryside is described mainly as a place to be preserved and for others to enjoy.

Uppsatsens syfte är att belysa hur feminism och jämställdhet diskuteras i den strategiska planeringen i Stockholm. Genom att analysera Stockholms översiktsplan ur ett feministiskt perspektiv ämnar uppsatsen att undersöka hur jämställdhet reflekteras över i stadsbyggandsmålen. Vidare så har även intervjuer genomförts med planerare i Stockholm för att skapa en uppfattning om hur jämställdhet och sociala mål reflekteras över inom samhällsplanering och vilka förutsättningar Stockholm har att planeras jämställt. Resultatet visar på att det finns mycket ambitioner på att planera jämställt och för alla men att många perspektiv bortses från i ambitionen att inkludera alla i planeringen vilket kan leda till upprätthållandet av ojämställda sociala strukturer i samhället. För att utveckla en mer jämställd planering måste fler perspektiv och dimensioner av samhället integreras i planeringen, det kan göras genom ett normkritiskt och intersektionellt synsätt. Vidare visar resultatet på att dessa perspektiv måste integreras i hela planeringsprocessen för att skapa en förändring i strukturer som upprätthåller ojämlika maktförhållanden i staden. / The objective of this thesis is to elucidate how feminism and equality is discussed in relation to strategic urban planning in Stockholm. The analysis will evaluate how equality is treated and discussed in Stockholm’s comprehensive plan and how it is generally discussed within planning in Stockholm. The thesis starts with presenting a background on sustainability and equality in Stockholm followed by a theoretical background on environmental justice and the concept of the right to the city in relation to equality. Further on a theoretical background on post structural feminist theories and the concepts norm critical thinking, subjectivity, intersectionality and a discussion about the implications of language on the discourse will be presented. In the next segment the methods used will be presented, which are Bacchi’s (2009) method to analyse a discourse, ‘What’s the problem represented to be? ́, and semi structural interviews with professionals in Stockholm. The next section is a presentation of the results from the analysis and interviews, which indicates that equality in strategic planning would improve by including feminist perspectives such as intersectionality and norm critic thinking to integrate more people in the objective of the city.

Planeringen vilar på grundidén att den ska leda till något bättre och gynna alla, och den idén säkerställs genom allmänintresset. Men vad som anses vara något bättre råder det delade meningar om och därav varierar innehållet allmänintresset fylls med, beroende på kontext och tidsanda. En rådande trend som påverkar tidsandan är nyliberalismen som visats påverka planeringen. Den nyliberala idén om planeringen står i stark kontrast till den grund planeringen vilar på då nyliberalismen tillbakavisar planeringen som ett verktyg för att skapa ett samhälle som gynnar alla och istället förespråkar den fria marknaden. Detta innebär att planeringens grundtanke om att allmänintresset ska säkerställa en planering som gynnar alla, utmanas samt anses illegitim av nyliberalisterna. Denna spänning är vad som gör ämnet intressant att studera och är varför arbetet ämnar att studera hur allmänintresset påverkas av en nyliberaliserad planering.  Detta arbete fokuserar på hur nyliberalismen påverkar framställningen av allmänintresset och den frågan besvaras genom att studera nyligen antagna översiktsplaner, eftersom översiktsplanen ska genomsyra all planering i kommunen. För att studera översiktsplanerna kommer en kvalitativ textanalys att användas för att utläsa hur kommunerna legitimerar sin planering vilket också talar för deras syn på allmänintresset. Sedan appliceras det teoretiska ramverket som är uppbyggt kring fyra kärnvärden vilka beskriver hur nyliberalismen ser på samhället, kärnvärdena tydliggör också hur ett nyliberalt allmänintresse ser ut, kärnvärdena är: marknaden, rättsstaten, välfärd och privat egendom. Genom det teoretiska ramverket är det därför möjligt att utläsa ett nyliberaliserat allmänintresse i översiktsplanerna. Arbetets resultat beskrivs genom fyra trender vilka visar på fyra sätt kommunerna legitimerar sin planering, trenderna är centrerade kring ämnena tillväxt, attraktivitet, invånaren och näringslivet. Genom att applicera det teoretiska ramverket framgår det att allmänintresset är nyliberaliserat, men att nyliberaliseringen är begränsad. Detta då planeringen legitimeras av att skapa tillväxt vilket också betyder att marknadslogiska resonemang blir en naturlig del av planeringen, men nyliberaliseringen sker genom en marknadsbefrämjande planering som innebär att kommunerna styr mot tillväxt.

Medborgardialog och medborgarinflytande är högst relevanta begrepp i nutida fysisk planering. Medborgardialog spelar en viktig roll i att stärka den demokratiska delaktigheten i planeringen och för att öka dess legitimitet. Denna studie undersöker tillämpningen av medborgardialog i den fysiska planeringen, särskilt i kontexten av översiktsplanering. Studien ger en detaljerad undersökning av de metoder och faktorer som bidrar till en effektiv medborgardialog och bedömer i vilken utsträckning medborgarna tilldelas inflytande i processen för översiktlig planering.  Studien identifierar flera avgörande faktorer för en effektiv medborgardialog. Dessa inkluderar tydlig kommunikation, transparens och förtroende, mångfaldiga metoder för dialog samt verkligt inflytande. Tydlig kommunikation innebär att information om planeringsprocessen och möjligheterna till deltagande är tillgänglig och begriplig för alla medborgare. Transparens och ärlighet i dialogen är nödvändiga för att bygga och bibehålla förtroende hos medborgarna. Att använda olika dialogmetoder utöver formella samråd är viktigt för att nå olika grupper av medborgare och främja bredare deltagande. Slutligen är det av yttersta vikt att ge medborgarna verkliga möjligheter att påverka planeringsbesluten, istället för att endast informera dem om förutbestämda resultat.

Barn är framtiden men också nutiden och barndomen kommer att forma barnens framtidaliv. Barn är en grupp där alla individer är unika och har olika förutsättningar som ställerolika krav på sina fysiska miljöer och den fysiska planeringen. Barnens rättigheter tillbland annat skydd och deltagande beskrivs i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) vilken Sverige har antagit som lag 2020. Även om barn har sinarättigheter så avgörs deras frihet av vuxna både i barns handlande och var barn fårvistas och röra sig. Att skydda barn har länge gått före att göra barn delaktiga, men kanbarnkonventionen som lag ändra detta? Får barn göra ett avtryck på planeringen? Detta kandidatarbete genomförs fyra år efter att barnkonventionen blev svensk lagoch syftar till att studera barnkonventionens tillämpning i översiktsplanen till följdav att lagen trädde i kraft. I denna komparativa fallstudie har två kommuner valts utför att kunna jämföra deras nya översiktsplaner med de ersatta översiktsplanerna. Översiktsplanerna har studerats genom metoden kvalitativ innehållsanalys för attkunna kategorisera dess innehåll utifrån de tre perspektiven på barns rättigheter; barnrättsperspektiv, barnets perspektiv och barnperspektiv. Studiens resultat visar att det har skett en förändring till följd av att barnkonventionenblivit lag trots att de studerade kommunernas har olika befolkningsstorlek ochförutsättningar. Ur kommunernas översiktsplaner kan det skönjas att barn fått störreinflytande och kommunerna nämner barnkonventionen som ett väsentligt mål i denfysiska planeringen. Barnen och deras rättigheter får med andra ord ta mer plats iöversiktsplanen, vilket kan antyda en utveckling mot en mer balanserad syn på barn somobjekt och subjekt i översiktsplanen.

I denna studie har det utretts hur Lund respektive Umeå kommun arbetar med cykelplanering utifrån sina kommunala styrdokument och övrig relevant fakta de tillhandahåller som berör cykelplanering genom en komparativ fallstudie. De två kommunerna valdes ut med motiveringen att de demografiskt sett liknar varandra men geografiskt ligger i två olika delar av landet och således har olika geografiska och klimatmässiga förutsättningar. Den möjliga skillnaden mellan städernas arbete med cykelplanering med hänsyn till de geografiska och klimatmässiga förutsättningarna ansågs vara intressant att undersöka djupare genom en komparativ fallstudie. Båda kommuner har som mål att öka andelen cyklister och har tagit fram välarbetade program och strategier som ska uppnås genom både hårda och mjuka åtgärder. Strategierna och arbetet med cykelplanering i de båda  städerna liknar varandra, även om Lund har en längre cykeltradition än Umeå och i vissa fall kommit längre i arbetsprocessen än Umeå har. En forsknings- och områdesöversikt har tagits fram utifrån olika myndigheters lagar och regler och fungerar som ett ramverk till fallstudien. I analysen vägs ramverket mot resultatet av fallstudierna och möjliggör för en god analys, slutsats och diskussion.

Den fysiska planeringen har i svensk och internationell planeringslitteratur tillskrivits en viktig roll i klimatomställningen. Kommunerna besitter i Sverige, och i flera andra länder, en egen rätt att bestämma över hur mark och vatten ska användas. Genom översiktsplan och detaljplaner kan kommunen styra lokalisering och till viss del utformning av bebyggelse. Detta kan påverka behovet av transporter och av energi och därigenom ha en inverkan på utsläppen av växthusgaser. Men ett glapp mellan strategisk planering på översiktsplanenivå och konkret markplanering i detaljplaner har visat sig försvåra en utsläppsminskande planering. Med andra ord har tidigare studier visat på att utsläppsminskande strategier som formuleras i den vägledande översiktsplanen har svårt att få genomslag i den sedan juridiskt bindande detaljplanen.    Inom planeringslitteraturen tenderar den strategiska planeringen att ställas i kontrast till den lagstadgade detaljplaneringen. För att öka möjligheten att överbrygga glappet mellan en strategisk och konkret planering tar uppsatsen teoretiskt avstamp i en syn på den strategiska planeringen som en praktisk färdighet som kan tillämpas på såväl översiktsplan som detaljplan. Syftet med uppsatsen är utifrån detta att analysera den fysiska planeringens potential att bedriva en utsläppsminskande planering och i förlängningen bidra till en ökad förståelse för den fysiska planeringens möjligheter att bidra till en klimatomställning.    Undersökningen har utformats i form av en fallstudie där samspelet mellan översiktsplan och detaljplaner i Norrköpings kommun utgör fallet. Empirin har samlats in genom dokumentstudier av två översiktsplanedokument samt tre detaljplaner med tillhörande planhandlingar. Materialet har analyserats utifrån Patsy Healeys (2007) tre dimensioner av förändringskraft – filtrering, fokusering och mobilisering – samt Aall med fleras (2007) fyra ambitionsnivåer av lokalklimatpolitik.    Studien kan ur ett nytt perspektiv bekräfta tidigare dragna slutsatser att den utsläppsminskande planeringens potential begränsas av ett haltande samspel mellan planeringens strategier och åtgärder. Analysen indikerar på att den kommunala ambitionsnivån för att minska utsläpp av växthusgaser tenderar att minska i takt med att planeringen konkretiseras och retoriska strategier ska bli till juridiskt bindande åtgärder. En låg ambitionsnivå och en svag förändringskraft verkar därmed utgöra hinder för den fysiska planeringens potential att bidra till en klimatomställning.  Samtidigt synliggör uppsatsen att det finns behov av att nyansera förväntningarna på den kommunala planeringens potential och vidare reflektera över vad som i ett planeringssammanhang läggs i begreppet klimatomställning.

Mångfald används som ett positivt ledord i den samtida planeringen och kan således ses som ett planeringsideal. Vidare är planeringen mångdisciplinär, inte minst i översiktsplaner. I detta sammanhang öppnar mångfaldsbegreppets mångtydighet upp för olika betydelser och tolkningar. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka betydelser av mångfald som får utrymme i konstruktionen av mångfald som planeringsideal i översiktsplaner. Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv. Studien utgår därmed från att diskurser är föränderliga. Denna förändring sker genom en diskursiv kamp där olika betydelser konkurrerar om att definiera ett visst begrepp. I forskningsöversikten presenteras tidigare forskning om mångfald, vilket i studien används som ett diskursivt fält som utgör ramen för hur mångfald kan förstås som ett planeringsideal.  Det diskursiva fältet kategoriseras sedan i fyra betydelser av mångfald (arkitektonisk, biologisk, ekonomisk, social), vilka fungerar som utgångspunkt i analysen av översiktsplanerna. I den här studien analyseras Malmö stads och Nacka kommuns gällande översiktsplaner. Utifrån analysen dras slutsatsen att biologisk mångfald ses som en avvikande form av mångfald och att det normativa fokuset riktas mer mot värden av arkitektonisk, ekonomisk och social betydelse. Studien visar att mångfald främst ges en social betydelse (Malmö stad) respektive arkitektonisk betydelse (Nacka kommun) i vad mångfald är för något. Hur mångfald ska uppnås bygger mycket på den fysiska utformningen av staden, medan mångfalden i sig ska leda till något av social och ekonomisk betydelse.

I Sverige är 85 % av befolkningen bosatt i städer och urbaniseringen har resulterat i förändrad markanvändning, vilket sätter press på naturens ekosystem. Ekosystemen skänker tjänster som luftrening, pollinering och naturupplevelser vilka är nödvändiga för människans välfärd. För att inte ekosystemtjänsterna ska förloras behöver den som planerar stadsbebyggelse ta hänsyn till naturens värden. Miljökvalitetsmålen och Agenda 2030 är mål som Sverige antagit för att säkerställa hållbara städer och biologisk mångfald, men trots politiska mål krävs det betydande arbetsinsatser från kommunerna för att lyckas implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen. Genom enkätundersökning och intervjuer kartlagdes aktiviteten över hur Sveriges kommuner arbetade med ekosystemtjänster, samt deras erfarenheter. Resultatet visade att kommunerna arbetade med ekosystemtjänster i varierad skala. Majoriteten arbetade med frågan lite grann, men var osäkra på hur de skulle arbeta systematiskt. Respondenterna bedömde sig ha stor kännedom om begreppet, men upplevde brist på förståelse hos politiker och tjänstemän. Majoriteten av kommunerna hade framtida planer på att implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen och var positiva till implementeringen, då den bidrog till bl.a. multifunktionella lösningar och hållbara städer. För att lyckas så bra som möjligt med implementeringen av ekosystemtjänster uppmuntras kommuner sprida kunskap bland olika grupper av tjänstemän, anpassa arbetsnivån efter organisationens förutsättningar samt systematiskt följa upp arbetsprocessen.