Hjärtinfarkt hör till en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Fysisk aktivitet är en viktig komponent i rehabiliteringen efter hjärtinfarkt, dock kan upplevelse av oro riskera följsamheten av fysisk aktivitet. Syftet med studien är att beskriva vad som orsakar och lindrar patientens upplevelse av oro vid fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Studien är en litteraturstudie enligt Friberg där elva kvalitativa artiklar analyserats. Ur artiklarna framkom tre huvudteman; Kunskap om kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt, fysisk aktivitet i kontrollerad miljö och stöd under rehabiliteringen. Patienter kan uppleva oro vid fysisk aktivitet till följd av kunskapsbrist gällande kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt. Oro kan även upplevas vid frånvaro av vårdpersonal och instrumentell hjärtövervakning under fysisk aktivitet. Närvaro av sjukvårdspersonal och kunskap om kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt kan lindra oro hos patienterna, dessutom stöd från familj och vänner. Vikten av sjuksköterskans, anhörigas och patienters stöd efter hjärtinfarkt diskuteras i uppsatsen tillsammans med patientinformation. Författarna påvisar sjuksköterskans betydande roll i arbetet mot hållbar utveckling genom att stödja patienter till fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt.

This study aims to investigate children's use of meeting places in the public space. The study focuses on meeting places that can be associated with physical activity. The study has focused on the urban area of Mönsterås as the geographical position area and can therefore be viewed as a case study. In order to investigate the purpose, the paper has used three different examination methods, which where intervjues, observations and a survey in which children has been asked what venues they use for activities, how often they visit these venues, and which factors they consider important for an “activity venue”. The interviews have focused on what “activity venues” that currently exists in Mönsterås urban area, what officials in the county considers during the planning and construction of “activity venues” and what they see as important factors for these venues. The result shows that the factors the officials see as important are: accessibility, lighting, vegetation, safety and security, as well as cleanliness and tidiness. This is largely in line with what the children sees as important factors for an “activity venue”. The children considers good lighting, close to home, no car traffic and cleanliness and tidiness as important factors for an activity venue. The results of the study are largely in line with what research in the field confirms as important factors for a venue that encourages children to physical activity.

Akut myokardinfarkt (AMI) är en av de största orsakerna till dödsfall i dagens samhälle. De senaste årtiondena har forskningen om den akuta behandlingen utvecklats vilket har medfört ett ökat antal patienter som överlever. En del av behandlingen i efterförloppet av en AMI är fysisk aktivitet. Trots forskning som påvisar de positiva effekterna utav fysisk aktivitet är det enbart en liten del utav dessa patienter som har god följsamhet gällande behandlingen. Då sjuksköterskan har det primära ansvaret för omvårdnaden är det av stor relevans att ha kunskap om hur patienten upplever denna del av behandlingen. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva vilka upplevelser patienter som drabbats av AMI har gällande fysisk aktivitet. Tio kvalitativa artiklar behandlades i denna uppsats. Resultaten kategoriserades i två huvudteman som beskriver patienters upplevelse av fysisk aktivitet som en påminnelse av sin sjukdom samt upplevelsen av fysisk aktivitet som ett verktyg för att hantera sjukdomen. Resultatet visar på den komplexa situationen kring den drabbade. Det som i synnerhet framkom var upplevelsen av symtom efter AMI som ett hinder för fysisk aktivitet. Detta förde med sig en låg aktivitetsnivå vilken påverkade livet i övrigt. Genom att ha dålig kunskap om sin sjukdom hindrades patienter från att hitta aktiviteter som passade deras kapacitet. Ett annat fynd var upplevelsen av återvunnen kontroll av sitt liv som ett resultat av sjukdomen. En central del i att förbättra sin livskvalitét var just fysisk aktivitet. Med detta resultat kan sjuksköterskan möta patienten i den livssituation som denne befinner sig i och därmed vara en hjälp i rehabiliteringen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Den fysiska aktiviteten behandlas utifrån olika aspekter. Däribland kommer fysisk aktivitet och rörelse, fritidspedagogers deltagande, utomhuspedagogikens och miljöns betydelse för fysisk aktivitet att lyftas. Styrdokumenten och vår teoretiska utgångspunkt är två delar som även presenteras närmare. Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad några fritidspedagoger och några barn har för upp-fattningar om fysisk aktivitet i fritidshemmet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. Intervju-erna gjordes i tre olika kommuner och innefattar både barn och fritidspedagoger som re-spondenter. Resultat: I vår studie framkom det att barnen uppfattar fysisk aktivitet som en idrott me-dan fritidspedagogerna förknippar det med fysiologiska effekter av en aktivitet. Det visade sig finnas en stor okunskap bland fritidspedagogerna gällande innehållet i styrdokumenten, i förhållande till fysisk aktivitet. Dock fanns en ambition om förbättring och utveckling. Det visade sig finnas ett stort missnöje med de lokaler som fritidshemmen får nyttja. Utomhus-miljön ses som ett extra rum som kompletterar lokalerna i fritidsverksamheten. Lokalerna ses inte som ändamålsenliga för verksamheten. Barnen uppfattar vissa fritidspedagoger som slöa och anser att de sällan deltar i fysiska aktiviteter. Vissa barn tycker att det blir lugnare inne på fritidshemmet om de först får vara ute och aktivera sig fysiskt.

BAKGRUND: Vi är tre blivande lärare med inriktning mot de yngre åldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lärande och hälsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hälsa röra sig minst en timme om dagen, men nästan två tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa når inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhälsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbränning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att använda oss av för att gynna barnens lärandeutveckling, men tillämpar de fysisk aktivitet och i så fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien är att få kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass. I vår studie har vi tagit del av delar från en etnografisk kvalitativ forskningsansats.RESULTAT: Resultatet visade att daglig fysisk aktivitet erbjöds av samtliga pedagoger i de tre verksamheterna och att det fanns likheter och olikheter i hur pedagogerna erbjöd barnen daglig fysisk aktivitet och deras syfte med den. De likheter som bland annat framkom i de två förskolorna och förskoleklassen var att samtliga pedagoger i dem erbjöd fysisk aktivitet i skogsmiljö och fri lek på gården. Den största olikheten mellan dem var till exempel att en av förskolorna erbjöd skridskoskola, vilket ingen av de andra två verksamheterna erbjöd. / Uppsatsnivå: C

Syftet med vår studie var att undersöka hur behandlare som arbetar med fysisk aktivitet som inslag vid behandling av substansbrukssyndrom uppfattar behandlingsformen. Den metodologiska utgångspunkten var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer. Totalt fyra behandlare från fyra olika verksamheter har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om salutogenes och känsla av sammanhang. Resultatet i studien har visat att fysisk aktivitet används på en rad olika sätt i behandlingsarbetet och bidrar till ett bättre behandlingsresultat och utgör en viktig del i ett holistiskt förhållningssätt i synen på vad som krävs för att en klient skall uppnå ett gott välmående. De behandlare som arbetar med fysisk aktivitet är positivt inställda till behandlingsformen. En av studiens slutsatser är att fysisk aktivitet kan verka på ett flertal olika sätt och användas som ett verktyg av behandlare för att uppnå ett gott behandlingsresultat och skapa goda förutsättningar för klienten efter avslutad behandling.

Studiens syfte är att belysa hur förskollärare kan uppmuntra barn till fysisk aktivitet i förskolan. Studien undersöker även hur förskollärare kan arbeta, för att ge barn möjlighet att utveckla en positiv syn och ett positivt beteende till fysisk aktivitet. De frågeställningar som undersöks i studien är, hur säger sig förskollärare att de arbetar för att uppmuntra barn till fysisk aktivitet i förskolan samt hur kan förskollärare arbeta för att ge barn möjlighet att utveckla ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet. Studien utgår från kvalitativa data och vilar på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med åtta verksamma förskollärare. För att analysera det resultat som blev synligt vid intervjuerna användes den socialkognitiva teorin som analysredskap. Studiens resultat visar på att fysisk aktivitet är något som kan ske under spontana och planerade former. Vidare framkommer det att förskollärarna är överens om att fysisk aktivitet är lättare att uppmuntra till utomhus än inomhus. Det blir också synligt att miljön har en stor inverkan när det kommer till vilken fysisk aktivitet som är möjlig att uppmuntra till inomhus respektive utomhus. För att barn ska få möjlighet att utveckla ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet visar resultatet att förskollärare behöver inta en positiv inställning till området.

Andelen individer som lider av övervikt, fetma och psykisk ohälsa är högre än någonsin. Befolkningen växer stadigt, bland annat på grund av migrationsvågor, vilket ställer krav på integration. Att planerna för idrotts- och näridrottsplatser kommer inte att få alla människor att utöva fysisk aktivitet per automatik, men kommunerna i Sverige bör tillgodose det ständigt växande behovet. Det finns nämligen en korrelation mellan utbudet av idrotts- och näridrottsplatser och deltagande. Med utgångspunkt i korrelationen mäts, i denna uppsats, en stor andel av det totala utbudet i Helsingborgs- och Uppsala kommun. Helsingborgs kommun har ett större utbud än Uppsala baserat på kommunernas befolkning och yta. Uppsala kommun framstår som framgångsrika gällande samverkan mellan olika nämnder och prioriterar samråd med kommunmedborgarna. Kommunernas olika profiler verkar influera sättet de planerar för idrotts- och näridrottsplatser. Uppsala är en kommun utan en tydlig idrottslig identitet, medan Helsingborgs kommun uppmanar alla medarbetare att våga misslyckas i kombination med en identitet som bottnar i idrott. Ingen av kommunerna har några uttalade strategier för hur de ska inkludera kvinnor i högre utsträckning, men arbetar för att hitta sätt att öka kvinnors deltagande, framförallt i spontanidrotten. Integration är ett återkommande element som planering för idrotts- och näridrottsplatser kan underlätta.

Studiens syfte är att belysa förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barns fysiska aktivitet i förskolans miljö. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Förskollärarna arbetar på tre olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av två valda teorier, den sociokulturella teorin och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att förskollärarna är eniga om att ffmkysisk aktivitet är all kroppslig rörelse där det viktigaste redskapet är sin egen kropp, dock menar förskollärarna att redskap kan vara bra för att utmana barnen vidare i deras fysiska aktivitet. Förskollärarna lyfter att mycket av den fysiska aktiviteten sker tillsammans i barngruppen genom lek, både spontant och planerat i förskolans vardag. Förskollärarna menar att miljön påverkar barns fysiska aktivitet och att den kan inspirera barn till att vilja röra på sig i både lugnt- och högt tempo där barns pulsnivåer varierar. Resultatet i studien visar att förskollärarna menar att deras roll i förskolan ska vara uppmuntrande och stöttande utifrån barns behov. Resultatet visar att förskollärare anser att fysisk aktivitet gynnar barns lärande, kognitiva förmåga samt välbefinnande. I diskussionen lyfts aspekter som har utvecklats under arbetets gång utifrån resultatet och metoden, såsom utformningen av intervjuerna, den valda metoden och vad som påverkat resultatet.

Många barn och ungdomar i Sveriges skolor når inte upp till Världshälsoorganisationens rekommendationer gällande fysik aktivitet. Då skolan är oblaigatorisk och alla barn och ungdomar vistas där flera timmar varje dag är det en plattform för att öka barn och ungdomars hälsa. Skolsköterskans roll innebär bland annat att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med elevernas hälsa. För att öka elevernas fysiska aktivitet införde en skola i västra Sverige fysisk aktivitet på schemat, en aktivitet som går under namnet The Daily Mile. The Daily Mile innebär att eleverna lämnar klassrummet och den vanliga undervisningen för att springa eller gå i 15 minuter runt skolgården för att därefter återgå till undervisningen. Syftet med studien är att beskriva hur pedagogerna upplever elevernas hälsa vid införandet av fysisk aktivitet på schemat. En kvalitativt studie med induktiv ansats genomfördes, där tio pedagoger från skolan deltog i en fokusgruppsintervju. Fokusgruppsintervjun analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra huvudkategorier: elevens fysiska hälsa, elevens psykiska hälsa, måluppfyllelse och organisation. Studien visar att pedagogerna upplever en ökad aktivitet hos eleverna under skoldagen. Pedagogerna upplevde en svårighet att motivera framförallt de äldre eleverna att delta i den gemensamma fysiska aktiviteten. Pedagogerna upplevde ett ökat välbefinnande och en högre självkänsla hos eleverna, även gemenskapen och tryggheten på skolan ansågs ha ökat. Studien visar att pedagogerna upplevde en högre närvaro och bättre skolprestation hos eleverna efter införandet av The Daily Mile. Pedagogerna ansåg att schemaläggning var en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna genomföra The Daily Mile. Även tydliga instruktioner var av vikt, vilket gjorde aktiviteten enkel att genomföra och ledde till ett ökat engagemang hos personalen. Studien slutsats är att pedagogerna upplevde att elevernas fysiska och psykiska hälsa hade gynnats av införandet av The Daily Mile.