På senare år har det blivit allt vanligare att skolor organiserar olika typer av pulsträning för eleverna, utöver den ordinarie undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Under 2017 presenterade även regeringen ett initiativ om att öka den fysiska aktiviteten i skolan, med syfte att förbättra välmående, folkhälsa och skolprestationer. Denna studie syftar till att undersöka genomförandet av “pulshöjande aktiviteter” vid ett antal skolor utifrån regeringens initiativ om daglig rörelse. Fyra grundskolor medverkade i studien, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med de ansvariga lärarna för pulsprojekten och där observationer av pulspassen gjordes. Resultatet analyseras utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv samt ett salutogent hälsoperspektiv. Dessa teorier används för att få en förståelse för hur skolorna organiserar pulspassen, vilket innehåll de består av, samt vad projekten syftar till och hur detta förhåller sig till regeringens initiativ. Det som framgår av studien är att skolorna har ett liknande mål med projekten, att öka inlärningsförmågan hos eleverna, men att deras förutsättningar skiljer sig åt, vilket påverkar utfallet och organiserandet av projekten.

I detta arbete så har vi riktat in oss på fysisk aktivitet i fritidshemmet. Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på arbetet med fysisk aktivitet på fritidshemmet, vilka möjligheter och hinder som kan uppstå, samt hur de hanterar motstånd och motgångar i arbetet. För att ta reda på detta så har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på två separata fritidshem. Genom dessa intervjuer så visar resultatet att fysiska aktiviteter på fritids har flera fördelar. Den fysiska aktiviteten har en viktig betydelse för elevernas inlärning av sociala förmågor och även för den fysiska hälsan. I de fysiska aktiviteterna så sker lärandet både formellt och informellt. Resultatet visar också vikten av individanpassning och att pedagogernas relation till eleverna spelar stor roll i bemötande av motstånd från eleverna vid fysiska aktiviteter.

Syftet med studien är att undersöka vilken information skolor delar på sina hemsidor om fysisk aktivitet samt hur lärare på utvalda skolor ser på fysisk aktivitet och hur de arbetar med det i praktiken. Den fysiska aktiviteten som studien fokuserar på är det som sker utöver ämnet idrott och hälsa. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ textanalys där 60 skolors hemsidor undersöktes från två geografiska platser i Sverige - Gotland och Eskilstuna. Hemsidorna delades in i tre olika nivåer utefter informationen som fanns på hemsidorna om fysisk aktivitet. I studien gjordes även fallstudier på fem skolor i form av intervjuer för att få djupare empiri om skolors relationer till den fysiska aktiviteten, samt för att undersöka om det som står på hemsidan överensstämmer med vad som framgår i intervjun i fallstudierna. Resultatet av undersökningen visar att det som beskrivs på hemsidorna inte alltid stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten. Skolorna arbetade mer med fysisk aktivitet, både på lektioner och raster, än vad som stod på hemsidorna. De intervjuade lärares syn på fysisk aktivitet är mestadels positiv, men vissa skillnader framkommer om synen på den fysiska aktivitetens effekter. Några av lärarna anser att det sker en klar förbättring av koncentrationen hos eleverna, medan andra har svårt att mäta koncentrationen och menar snarare att eleverna blir lugnare, gladare och att konflikter minskar. Slutsatsen av studien visar att den fysiska aktiviteten är ett viktigt område att lyfta fram, dock finns en viss diskrepans mellan vad som står på hemsidorna och vad som sker på skolorna.

Syftet med denna studie är att undersöka, samt dra slutsatser kring sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg hos högstadieelever, kontrollerat för socioekonomi. Denna rapport är en replikationsstudie på Grape & Winterlinds studie i samma ämne. Samma syfte och upplägg används i båda dessa rapporter för att testa ifall det föreligger några skillnader eller likheter mellan urvalsgrupperna. Till skillnad från Grape & Winterlind som testade med gymnasieelever i Norrbotten, testar denna studie högstadieelever i Stockholms län. Under studiens gång delades frågeenkäter ut där högstadieelever fick svara på frågor om betyg, fysiska aktivitet och socioekonomiska förutsättningar. Resultatet tyder dels på att det finns ett visst samband mellan den fysiska aktivitetens intensitet och studieresultat, även bland yngre ungdomar i Stockholm, när det kontrollerats för socioekonomi. Det rådde ingen större skillnad mellan denna urvalgrupps och Grape & Winterlinds urvalsgrupp.

Syftet med denna studie är att undersöka personalen på fritidshemmet och skolledningens attityd till fysisk aktivitet, samt hur planering läggs upp för att integrera fysisk aktivitet inom fritidshemmets arena. Den metod som jag valt att använda mig är intervjuer med personalen som är jobbar inom fritidsverksamheten och även skolledningen för att få två olika perspektiv. De som jag valt att intervjua är fyra stycken som är utbildade till fritidspedagoger och även en skolledare vars titel är biträdande rektor med inriktning mot fritidshemmet. Frågeställningarna jag utgår från är Vad har fritidslärare och skolledningen för attityder till fysisk aktivitet i fritidshemmet? Hur ser planeringen ut för att integrera fysisk aktivitet på fritidshemmet? Svaren har tolkats och analyserats i resultatet genom olika teorier för att nå mitt syfte med denna studie. Det som framkommer i studiens resultat är att attityden till fysisk aktivitet på fritidshemmet är positiv med det som är problem för att kunna genomföra det med kvalité är ramfaktorers påverkan.

Dagens elever utför mindre och mindre fysiska aktiviteter. Syftet med studien är att skildra hur några fritidslärare arbetar med fysisk aktivitet när ingen styrd aktivitet erbjuds Studien bygger på en kvalitativ metod där vi använder oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna är på sammanlagt två fritidslärare och fem fritidspedagoger på tre olika skolor. Resultatet visar att många fritidslärare är aktiva med att främja den fysiska aktiviteten när ingen styrd aktivitet erbjuds. De arbetar med detta genom att många gånger själva vara aktiva i de olika aktiviteterna men även genom att uppmuntra eller stötta eleverna i att delta i de olika fysiska aktiviteterna. Det visar sig även trots att alla fritidslärare känner till vikten av fysisk aktivitet så varierar tillämpningen av den. Detta beror enligt informanterna på brist av intresse av just fysisk aktivitet. Skillnaderna mellan främjandet av fysisk aktivitet inomhus och utomhus varierade stort mellan skolorna och framförallt hur fritidslärarna såg på fysisk aktivitet inomhus. Fritidslärarna påpekar även att tid och materiel inte påverkar arbetet med fysisk aktivitet i deras fall utan att det är användningen av de olika miljöerna som har påverkan på deras arbete med den fysiska aktiviteten. Fritidshemmet kan spela en stor roll i att öka intresset för fysisk aktivitet hos eleverna.

Sammanfattning Nästan varannan svensk är överviktig och övervikt för med sig en rad hälsorisker. De vardagliga fysiska utmaningarna som fanns förr har minskat i takt med att teknologin utvecklats och det ställer allt större krav på människor att aktivt gå in för att röra på sig. World Health Organisation har rekommendationer på minst 60 minuters utmanande aktivitet dagligen. Förskolans och förskollärarens roll är att se till att barnen får röra på sig. Syftet är att undersöka förskollärares erfarenheter, inställningar samt möjligheter till att genomföra planerad fysisk aktivitet i barngrupper med femåringar. I studien använder oss av strukturerade kvalitativa intervjuer med semi-öppna frågor för att försöka nå fram till förskollärarnas inställningar och deras erfarenheter. Svaren analyseras utifrån en sociokulturell teoretisk ram. Intervjuerna sker med sex förskollärare från sex olika förskolor. Resultatet visar att viktiga faktorer för arbetet med planerad fysisk aktivitet är förskollärares utbildning, erfarenheter, planeringstid, egna intressen och de fysiska miljöerna. Det finns på en del förskolor försvårande omständigheter som gör att planerad fysisk aktivitet inte prioriteras. Oavsett förutsättningar så arbetar förskollärarna med fysisk aktivitet, men mycket av arbetet tycks ske spontant.

Syftet med detta arbete var att undersöka lärarnas inställning till att bedriva matematik utomhus och deras tankar och uppfattningar kring ämnet. Min studie baserades på kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex olika lärare från olika skolor i Gävleborgs län. Resultatet från min undersökning visar att många lärare är positivt inställda till att vara utomhus och de innehar kunskapen om att barnen finner glädje med att bedriva matematik med inslag av att vara ute kopplat till rörelseaktiviteter. För att främja utomhusmatematik och inse dess fördelar och betydelsefullhet är det av stor vikt att lärarna bortser från bekvämligheter och undanflykter. Eleverna är det primära och lärarnas uppgift är att finna genvägar och underlätta för elevernas framgång i matematik.

Syftet med studien var att undersöka hur personal i fritidshem använder sig av fysisk aktivitet för att främja elevernas hälsa. Studien utfördes med hjälp av en kvantitativ metod där en webbenkät användes vid datainsamlingen. En pilotstudie genomfördes för att säkerställa att forskningsinstrumentet fungerade för denna studie. Urvalet bestod utav personal som arbetade inom fritidshemmet där ett bekvämlighetsurval samt snöbollsurval har använts. Enkäten besvarades av 68 respondenter. Resultatet i studien visade att respondenterna är medvetna om effekterna på elevers hälsa som kan fås genom fysisk aktivitet på fritidshemmet. De använde sig av ett varierande arbetssätt med fysisk aktivitet och hade en bred förståelse av hur viktigt det är med en variation av miljö och aktiviteter för elevernas hälsa. Resultatet visade även på en brist av samarbete mellan fritidshemmet och föreningslivet samt att personal på fritidshemmet skulle kunna ta upp betydelsen av fysisk aktivitet oftare med eleverna. Det framkom även att respondenterna frekvent deltog i fysiska aktiviteter med eleverna samt att större delen av respondenterna sällan samarbetade med övrig skolpersonal.

Tidigare forskning visar att den fysiska inaktiviteten ökar hos barn och ungdomar. Detta kan medföra att det blir ännu viktigare att främja livslång fysisk aktivitet. Forskningen visar att det finns flertal faktorer som påverkar och avgör huruvida man väljer ett fysiskt aktivt liv eller inte. Skolan anses som den bästa möjligheten att kunna nå ut till alla, oavsett hur aktiv eller inaktiv du är, där idrottsämnet har en möjlighet att ge eleverna positiva upplevelser av att vara fysiskt aktiv. Studiens syfte är att undersöka hur idrottslärare arbetar i undervisningen för att väcka elevers intresse till fysisk aktivitet i åk 4-9. Studien är inriktad på en kvalitativ intervjustudie där sex stycken idrottslärare har intervjuats hur de arbetar i undervisningen på grundskolan. Resultatet visar att idrottslärarna roll som lärare har en stor påverkan hos eleverna att kunna främja deras intresse till fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa. Genom olika pedagogiska val och undervisningsstrategier så menar de intervjuade idrottslärarna att man kan väcka ett intresse att vara fysiskt aktiv där främsta lärandet är att eleverna ska fortsätta vara fysiskt aktiva i vuxen ålder. Det är viktigt att visa ämnets olika delar och möjligheter genom positiva upplevelser enligt idrottslärarna för att på sikt skapa ett livslång aktivt liv.