• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1976
  • 356
  • Tagged with
  • 2332
  • 1265
  • 737
  • 606
  • 587
  • 520
  • 498
  • 391
  • 302
  • 288
  • 286
  • 271
  • 262
  • 243
  • 242
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
521

Investering i social hållbarhet : Mätningsutmaningar för sociala investeringar inom fastighetsbranschen / Investment in social sustainability : Measurement challenges for social investment in the real estate industry

Forsberg, Agnes, Åkerblom, Julia January 2023 (has links)
The work with sustainability has mostly focused on the environmental and economic aspects, while the social dimension has been neglected. There is no definitive definition of what social sustainability work entails and there is a lack of financial measurement tools to assess social investments. The purpose of the essay is to report on the measurement challenge when investing in social sustainability. To achieve this, real estate actors have been interviewed, the people have shared the organization's social sustainability work and its view on measurement challenges. In total, seven operators have been interviewed who have a very varied property portfolio and ownership structure. A recurring measurement tool that the majority of the interviewed real estate operators use is survey measuring tool. These measurement tools can only measure the customer's individual experience and cannot directly demonstrate financial profitability of the investment. The essay has found a variation in terms of existing measurement tools but has also managed to identify challenges in these, such as the lack of comparability, subjective assessments, and misleading values. Financial profitability can arise in many ways from an investment in social sustainability. A common way is through cost savings or an increased willingness to pay in the form of increased market value and attractiveness. The essay has shown that a well-thought-out management can in many ways create large cost savings but also function as preventive measures that contribute to social sustainability, which in turn can generate indirect financial profitability. / Hållbarhet har under de senaste decennierna fått en allt större inverkan på fastighetsbranschen. Arbetet med hållbarhet har till största del fokuserat på de miljömässiga och ekonomiska aspekterna medan den sociala dimensionen har försummats. Det finns ingen entydig definition av vad det sociala hållbarhetsarbetet innebär och det råder brist på ekonomiska mätverktyg för att bedöma sociala investeringar. Uppsatsens syfte är att redogöra för mätningsutmaning vid investering i social hållbarhet.För att uppnå detta har fastighetsaktörer intervjuats, personerna har delat med sig av organisationens sociala hållbarhetsarbete och dess syn på mätningsutmaningar. Sammanlagt har sju stycken aktörer intervjuats som har en väldigt varierande fastighetsportfölj och ägarstruktur. Ett återkommande mätverktyg som majoriteten av de intervjuade fastighetaktörerna nyttjar är enkätbaserat mätverktyg. Dessa mätverktyg kan endast mäta kundens individuella upplevelse och kan inte direkt påvisa ekonomisk lönsamhet i investeringen. Uppsatsen har funnit en variation vad gäller befintliga mätverktyg men har även lyckats identifiera utmaningar i dessa, såsom bristen på jämförelsebarhet, subjektiva bedömningar och missvisande värden. Ekonomisk lönsamhet kan uppkomma på många sätt ur en investering i social hållbarhet. Ett vanligt sätt är genom kostnadsbesparingar eller en ökad betalningsvilja i form av ökat marknadsvärde och attraktivitet. Uppsatsen har påvisat att en genomtänkt förvaltning kan i många led skapa stora kostnadsbesparingar men även fungera som förebyggande insatser som bidrar till den sociala hållbarheten, som i sin tur kan generera indirekt ekonomisk lönsamhet.
522

Social hållbarhet inom fastighetsbranschen : En jämförelse studie om hur olika aktörer i fastighetsbranschen jobbar med social hållbarhet / Social Sustainability in the Real Estate Industry : A comparative study on how different players in the real estate industry work with social sustainability

Makaraba, Trudy January 2023 (has links)
Inom fastighetssektorn har begreppet social hållbarhet blivit mer populär på senaste åren.Begreppet har oftast försummats i många debatter när det talas om hållbar utveckling. Även om hållbarhet som begrepp har blivit framträdande inom många områden, är social hållbarhet den minst utvecklade av dimensionerna inom hållbarhet. Många fastighetsföretag använder ordetmen oftast finns det utrymme för oklarheter om vad arbete med social hållbarhet egentligen innebär.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika fastighetsbolag definierar och jobbar med social hållbarhet för att analysera hur de olika definitionerna bidrar till olika social hållbarhetsförändringar. För att kunna göra det utgår studien från att titta på hur kommunala och privata aktörer inom branschen arbetar med frågor kring social hållbarhet idag. För att åstadkomma detta genomförs kvalitativa intervjuer med aktörer som har olika fastighetsinnehav och ägarstrukturer. Studien visar att social hållbarhet är ett brett begrepp med olika definitioner och arbetet med social hållbarhet kan skilja sig från aktör till aktör samtidigt har de en gemensam faktor och det handlar om människans välmående. Det finns dock en nackdel med att ha olika definitioner och det är att det skapar en viss otydlighet för många fastighetsaktörer och som följd arbetar aktörerna med social hållbarhet på olika sätt. Respondenternas huvudmål var detsamma i detta arbete när det kom till att arbeta med social hållbarhet i sin verksamhet: att utveckla platser där det primära fokuset ligger på att främja stabilitet och välbefinnande ur en långsiktig synvinkel.Med denna studie kan det konstateras att det saknas information om hur fastighetsaktörer definierar social hållbarhet och hur detta tillämpas inom företagen. Eftersom det inte finns någon "korrekt" beskrivning av begreppet då det är ett komplex begrepp som inte har undersökts noggrant, leder det till att det finns många alternativa definitioner som innehas av många individer. Just nu finns det inte heller något sätt att mäta värdet av den sociala hållbarheten, vilket behöver undersökas. Det skulle förbättra arbetet med social hållbarhet om det finns bevis på lönsamheten. / Within the real estate sector, the concept of social sustainability has become more popular in recent years. The concept has often been neglected in many debates when talking about sustainable development. Although sustainability as a concept has gained prominence in many fields, social sustainability is the least developed of the dimensions of sustainability. Many real estate companies use the word, but there is usually room for ambiguity about what work with social sustainability actually means. The purpose of this thesis is to investigate how different real estate companies define and work with social sustainability in order to analyze how the different definitions contribute to different social sustainability changes. To be able to do that, the study starts from looking at how municipal and private actors within the industry work with issues around social sustainability today. To achieve this, qualitative interviews are conducted with actors who have different property holdings and ownership structures.The study shows that social sustainability is a broad concept with different definitions and the work with social sustainability can differ from actor to actor, at the same time they have a common factor, and it is about human well-being. However, there is a downside to having different definitions and that is that it creates a certain lack of clarity for many real estate actors and as a result the actors work with social sustainability in different ways. The responders main goal was the same in this work when it came to working with social sustainability in their business: to develop places where the primary focus is on promoting stability and well-being from a long-term point of view. The study also shows that there is a lack of information on how real estate companies define social sustainability and how this is applied within the companies. Since there is no "correct" description of the concept as it is a large subject that has not been thoroughly researched, it leads to the existence of many alternative definitions held by many individuals. Right now, there is no way to measure the value of social sustainability, if this could be obtained, it would be interesting to read further. It would also improve work with social sustainability as there is clear evidence of profitability.
523

Reglering av ekologisk hållbar utveckling i detaljplaner / Regulation of ecologically sustainable development in detailed development plans

Aspenberg, Simon January 2020 (has links)
En ökande befolkning kombinerat med en kraftig urbanisering gör att städer växer i snabb takt, både i världen i stort och här i Sverige. En växande befolkning ställer krav på ökat byggande och för att säkerställa goda förhållanden för framtida generationer är en hållbar stadsutveckling nödvändig. I synnerhet inom den ekologiska hållbarheten är åtgärder nödvändiga, detta dåbygg- och fastighetsbranschen har stor påverkan på kvalitén av luft, land och vatten. Branschen orsakar idag även ca 20% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska miljöpåverkan har samhällsplaneringen en rad olika verktyg att använda sig av. Genom optimerad planering av den fysiska miljön kan transportbehovet minska, grönytor gynnas och användningen av moderna och hållbara tekniker underlättas. Ett viktigt redskap inom stadsplanering är detaljplanen som reglerar användningen av mark med juridiskt bindande verkan. Studiens syfte är att studera och analysera hur detaljplan enligt lag kan användas som ett verktyg för att möjliggöra en ekologiskt hållbar stadsutveckling. Detta undersöks genom att studera vilka typer av bestämmelser som enligt lag får användas, samt hur dessa, ibland begränsade möjligheterna, kan användas på ett sätt för att skapa möjligheter för hållbarhet. Syftet är vidareatt undersöka hur dessa möjligheter används i praktiken i aktuella detaljplaner. För att undersöka detta har inledningsvis regelverket studerats och därefter har en fallstudie genomförts i form av en dokumentstudie där relevanta detaljplaner i Stockholms stad granskats.För att på ett enhetligt sätt kunna jämföra de studerade detaljplanerna så har en analysmodell tagits fram med utgångspunkt i de miljömål som Stockholms stad satt upp. Med hjälp avanalysmodellen har detaljplanerna granskats, detta med fokus på hur planerna reglerar grönytor, hållbara byggmaterial och energiförsörjning samt hållbara transporter. Studiens resultat visar att detaljplanen är ett verktyg bland flera andra för att reglera hållbarhet i stadsutvecklingen. Isolerat fungerar detaljplanen främst för att skapa möjligheter för en hållbar utveckling, medan den har begränsade möjligheter att mer i detalj reglera och styra denna.Fallstudien visar att i de studerade detaljplanerna så används vissa av dessa möjligheter i stor utsträckning medan andra används ytterst begränsat. Detta ger en bild av att det finns mer stadens planerare kan göra för att i större utsträckning främja byggandet av en ekologiskt hållbar stad. / An increasing population combined with strong urbanization makes cities growing at a rapid pace, both in the world at large and also here in Sweden. A growing population results in anincreased construction demand and in order to ensure good living conditions for future generations, sustainable urban development is necessary. Particularly in ecological sustainability, measures are necessary, as the construction and real estate industry has a major impact on the quality of air, land and water. Today, the industry causes about 20% of Sweden'stotal greenhouse gas emissions. In order to reduce the environmental impact, the spatial planning has a number of different tools to use. Through optimized planning of the physical environment, the need for transports can bereduced, green areas can benefit, and the use of modern and sustainable technologies can be simplified. An important tool in spatial planning is the detailed development plan that regulates the use of land with legally binding effect. The purpose of this study is to investigate and analyze how detailed development plans can be used as a tool for enabling ecologically sustainable urban development. This is explored by studying the types of regulations that may be used by law, and how these, sometimes limited,opportunities can be used in a way to create opportunities for sustainability. The purpose is also to investigate how these opportunities are used in practice in the current detailed development plans. To research this, the regulatory framework was initially studied and then a case study was conducted in the form of a document study where relevant detailed development plans in the City of Stockholm were examined. In order to be able to compare the studied detailed development plans in a structured way, an analysis model has been developed based on the environmental goals set by the City of Stockholm. Using the analysis model, the detailed development plans have been reviewed, focusing on how the plans regulate green areas,sustainable building materials and energy supply as well as sustainable transports. The study's results show that the detailed development plan is a tool among several others to regulate sustainability in urban development. In isolation, the detailed plan works primarily to create opportunities for sustainable development, while it has limited opportunities to regulateand control this in more detail. The case study shows that the studied detailed development plans, some of these possibilities are widely used, while others are used to a very limited extent.This gives the impression that there are more the city’s spatial planners can do to promote the development of an ecologically sustainable city to a greater extent.
524

Krav på hållbar produktinformation –idag och i framtiden : Ökad vetskap och förbättrad hantering av produktinformation inom hälsokostföretag

Selerud, Moa, Jernek, Julia January 2023 (has links)
Syfte: Syftet är att identifiera vilka krav som ställs på Företag X produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet idag och i framtiden från kunder, konsumenter och myndigheter, samt hur hanteringen av produktrelaterad masterdata och information på Företag X kan förbättras. Metod: Gemensamt för alla forskningsfrågor är dess kvalitativa forskningsmetod, induktiva ansats, semistrukturerade intervjuer med 11 respondenter och etiska överväganden. Likväl tillämpas ett icke sannolikhetsurval och därigenom ett snöbollsurval genom en kontakt på fallföretaget Företag X, för att intervjua adekvata respondenter. Till forskningsfrågor 1 och 2 antogs en representativ och informationsrik/avslöjande fallstudie baserat på fallföretaget Företag X och vid analys av forskningsfrågorna tillämpades pattern matching. För forskningsfråga 3 användes multipla fallstudier genom skapandet av fyra olika scenarion (fall), där analysen bestod av en komparativ analys och pattern matching. Slutsats: Studien har identifierat flera önskvärda krav från kunder på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet, medan myndigheterna utgör indirekta krav för att skapa en efterfråga på produktinformation och således stödja intressenter att göra välgrundade beslut. Dagens krav speglar sig huvudsakligen av transparens och spårbarhet inom både miljömässig och social hållbarhet. År 2045 utgörs kraven på produktinformation av bevis och certifiering. Kunder, konsumenter och myndigheter ställer utökade krav på biologisk mångfald, lojalitet mot sin befolkning, transparens samt socialt ansvarstagande genom prisgarantier och priser som passar alla plånböcker. Vidare påvisar studien flertal förbättringsåtgärder Företag X kan vidta för att förbättra hanteringen av produktinformation, där tydligare ansvarsområden, kontinuerlig dataunderhåll och kontroll samt tydligare rutiner och policys är några av möjliga förbättringsåtgärder. Studiens bidrag: Fördjupad inblick i vilka krav som ställs på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet möjliggör en ökad förståelse och förenklad prioritering för Företag X och likartade hälsokostföretag. Likväl kan identifierade förbättringsåtgärder för hantering av produktrelaterad masterdata och information bidra till att skapa en förbättrad hantering och en mer stödjande organisation, vilket kan generaliseras till likartade hälsokostföretag. Studien bidrar till en djupare förståelse för vilka krav som ställs på produktinformation utifrån ett hållbarhetsperspektiv, där förståelsen kan möjliggöra mer samarbete mellan hälsokostföretag och dess intressenter, vilket skapar en bild av samhällets roll i relation till studiens syfte. De framtida krav som ställs på produktinformation inom miljömässig och social hållbarhet kan bidra till organisatoriskt lärande och möjliggöra ett proaktivt agerande hos hälsokostföretag. Nyckelord: Miljömässig hållbarhet, social hållbarhet, produktinformation, legala krav, önskvärda krav, hälsokostföretag, masterdata, master data management, informationshantering
525

Social hållbarhet och stadsutveckling i Örnsköldsvik / Social sustainability and urban development in Örnsköldsvik

Lundquist, Angelica January 2022 (has links)
No description available.
526

Bostadsgården som ekologisk och social arena : Ett gestaltande projekt om implementering av gröna element och sociala mötesplatser på bostadsgården

Svensson, Matilda, Sköld, Sofie January 2023 (has links)
Flera av de höghusområden som byggdes under miljonprogrammet har kritiserats för sin bristfälliga utformning och närapå bortglömda utemiljöer. Flera av gårdarna saknar sociala mötesplatser anpassade för de människor som bor i områdena idag, vilket minskar möjligheten till social interaktion mellan de boende. Därtill är grönstrukturen dåligt planerad och saknar en variation, vilket innebär att det finns en låg biologisk mångfald och svaga ekosystem.  Syftet med detta arbete är att undersöka hur bostadsgården i ett miljonprogramsområde kan bidra till social och ekologisk hållbarhet genom implementering av sociala mötesplatser och gröna element. För att ta reda på detta har en metodkombination använts där kunskap om ämnet har inhämtats genom en kunskapsöversikt. Kunskapsöversikten har utgjort grunden för en platsanalys där data har inhämtats genom observationer samt inventeringar av bostadsgården i miljonprogramsområdet Kungsmarken, Karlskrona. Med dessa metoder har bostadsgårdens styrkor och svagheter kunnat identifieras och utifrån dessa har vision, mål och strategier formulerats. Dessa har sedermera legat till grund för de gestaltningsförslag som presenterats.  Vårt arbete visar att det finns flera faktorer som bidrar till en mer ekologiskt och socialt hållbar bostadsgård. Sådana faktorer är exempelvis urbana odlingar, varierande växtarter, mötesplatser anpassade för den mänskliga mångfalden samt platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet. Gestaltningsförslagen ger en bild av att det går att förena de två perspektiven, men att det också kan uppstå vissa intressekonflikter när de två perspektiven kombineras.
527

Social hållbarhet i den kommunala och regionala transportplaneringen : En studie om kommuner och regioners transportplaneringspraktik / Social sustainability in municipal and regional transport planning : A study of municipal and regional transport planning practices

Bark, Asker, Rosén, Stina January 2024 (has links)
Sedan på 80-talet startade diskussionerna om hållbarhet med sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner i Brundtlandskommisionens rapport Our Common future (1987). I dagsläget finns det olika definitioner av social hållbarhet. Begreppet mångtydigt i dess karaktär, eftersom det kan betyda olika saker beroende på situation. Denna fallstudie syftar till att skapa  förståelse och skapa ny kunskap om begreppet social hållbarhet i relation till transportplanering.   Transportplanering presenteras ofta i kvantitativa och numeriska värden som antalet motorvägar som byggs och tids- och kostnadseffektiviseringar. Det är de tekniska dimensionerna som står i förgrunden medan de sociala dimensioner ofta blir underordnade i  traditionell transportdiskurs (Keivani & Shirazi, 2019:59). Studien undersöker hur social  hållbarhet tolkas i kommuners transportplaneringspraktik och hur det beskrivs i plandokument på regional nivå. Studien syftar till att skapa förståelse för vad social hållbarhet innebär i regionalt och kommunalt transportplaneringsarbete.  Studien utgår från en kvalitativ metod där en intervjustudie har gjorts. Detta kombineras med en kvalitativ textanalys i form av en dokumentstudie av regioners policydokument som berör social hållbarhet och transportplanering. Studien inleds med en kartläggning av kunskapsläget gällande social hållbarhet i en transportplaneringskontext. I studiens ramverk lyfts det fram forskning om aspekter som berör begreppet och dess mångtydighet, ojämlikhet, rättvisa och fördelning av resurser till de som behöver det mest. Studien visar att  regioner kopplar till social hållbarhet i transportplaneringen är aspekter som rättvisa, tillgänglighet och jämlikhet. Men det finns också en problematik där det inte prioriteras tillräckligt mycket medel till de grupper som faktiskt behöver prioriteras i transportsystemet. Studien visar också att på kommunal nivå tolkas social hållbarhet på flera olika sätt. I vissa fall tolkas begreppet mer som ett kontextberoende begrepp. I vissa fall saknas det en tydlig avgränsning av begreppet vilket leder till svårigheter med att förstå hur transportplanering bidrar till den sociala hållbarheten. / Since the 1980s, discussions on sustainability with social, ecological and economic dimensions started in the Brundtland Commission's report Our Common Future (1987). Today, there are different definitions of social sustainability. The concept is ambiguous in nature, as it can mean different things depending on the situation. This case study aims to create understanding and new knowledge about the concept of social sustainability in relation to transport planning. Transport planning is often presented in quantitative and numerical values such as the number of motorways built and time and cost efficiencies. It is the technical dimensions that are in the foreground while the social dimensions are often subordinated in traditional transport discourse (Keivani & Shirazi, 2019:59). The study examines how social sustainability is interpreted in municipal transport planning practices and how it is described in planning documents at the regional level. The study aims to create an understanding of what social sustainability means in regional and municipal transport planning work. The study is based on a qualitative method where an interview study has been conducted. This is combined with a qualitative text analysis in the form of a document study of regional policy documents relating to social sustainability and transport planning. The study begins with the state of knowledge regarding social sustainability in a transport planning context. The study's framework highlights research on aspects relating to the concept and its ambiguity, inequality, justice and the distribution of resources to those who need them most. The study shows that regions link social sustainability in transport planning to aspects such as justice, accessibility and equality. But there is also a problem where not enough funds are prioritised for the groups that actually need to be prioritised in the transport system. The study also shows that at municipal level, social sustainability is interpreted in several different ways. In some cases, the concept is interpreted more as a context-dependent concept. In some cases, there is no clear delineation of the concept, which leads to difficulties in understanding how transport planning contributes to social sustainability.
528

Från Direktiv till Handling : En kvalitativ studie om hur hållbarhetskonsulter översätter CSRD och hur de stödjer företag med integrering av direktivet / From Directive to Action : A qualitative study on how sustainability consultants translate CSRD and support companies inintegrating the directive

Bengtsson, Emma, Falk, Ebba January 2024 (has links)
Bakgrund och problem: Hållbarhet har blivit en integrerad del av företagsvärlden, och integreringen av hållbarhetsdirektiv är nu ett kommande krav för många företag inom Europeiska Unionen. Från och med 2024 kommer de första företagen att omfattas av kraven i Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), vilket innebär tvingande krav på deras verksamheter och en betydande omställning för många företag. I detta sammanhang förväntas hållbarhetskonsulter spela en central roll, genom att tolka och översätta direktivet till praktiska åtgärder och styrning som kan integreras i företagens verksamheter. Syfte: Studiens syfte är att analysera och beskriva hur CSRD översätts till tjänster av hållbarhetskonsulter. Genom att undersöka översättningsprocessen för hur CSRD går från idé till praktisk handling och styrning, skapar studien insikter i hur konsulter navigerar och anpassar sig till hållbarhetskrav och riktlinjer för att stödja deras klienter i hållbarhetsintegrering. Metod: Studien har antagit en kvalitativ forskningsmetod och genomförts genom en intervjustudie. Intervjuerna har varit semistrukturerade med erfarna CSRD-konsulter, vilket varit underlag till en stor del av empirin. Den insamlade empirin analyserades sedan mot det konceptuella ramverket och teori, där tematisering användes för att identifiera centrala mönster. Den tematisering som uppkommit genom att sätta empirin i relation till den konceptuella modellen har använts i analysen. Slutsats: Resultatet i denna studie visar på hur hållbarhetskonsulter spelar en central roll i att översätta och integrera hållbarhetsdirektivet CSRD i organisationer. Översättningsprocess involverar granskningar av direktivets texter, interna och externa diskussioner för att uppnå en samstämmig tolkning, och slutligen omformning av dessa tolkningar till praktiska verktyg och modeller. En viktig aspekt är risken för omstart i översättningsprocessen, vilket kan ske om kunderna inte finner de översatta direktiven relevanta eller begripliga. I framträdandet av ett nytt direktiv syftar studien till att bidra till litteraturen för integrering av hållbarhet och konsultation med hjälp av att applicera översättningsteorin. För att ge en ökad förståelse av hur konsulter översätter och integrerar ett nytt direktiv till verktyg och handlingar för företag. / Background and problem: Sustainability has become an integrated part of the corporate world, and the integration of sustainability directives is now an upcoming requirement for many companies within the European Union. Starting in 2024, the first group of companies will be subject to the requirements of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), which imposes mandatory demands on their operations and represents a significant transition for many companies. In this context, sustainability consultants are expected to play a central role by interpreting and translating the directive into practical actions that can be integrated into company operations. Purpose: The aim of the study is to analyze and describe how the CSRD is translated into services by sustainability consultants. By examining the translation process of how the CSRD moves from idea to practical action and governance, the study provides insights into how sustainability consultants navigate and adapt to sustainability requirements and guidelines to support their clients in sustainability integration. Method: The study has utilized a qualitative research method and has been conducted as an interview study. The interviews were semi-structured with experienced CSRD consultants, which formed the basis for a significant portion of the empirical data. The collected empirical data was then analyzed against the conceptual framework and theory, with thematic analysis used to identify central patterns. The themes that have emerged by relating the empirical data to the conceptual model have been used in the analysis.  Conclusion: The results of this study highlight how sustainability consultants play a crucial role in translating and integrating the CSRD sustainability directive into organizations. The translation process involves reviewing the directive's texts, internal and external discussions to achieve a consistent interpretation, and finally reshaping these interpretations into practical models and tools. A significant aspect is the risk of restarting the translation process, which can occur if clients do not find the translated directives relevant or comprehensible. With the introduction of a new directive, the study aims to add to the literature of integration of sustainability and consultation by applying translation theory, to enhance understanding of how consultants translate and integrate a new directive into tools and models for companies.
529

Hållbar utveckling i socialt arbete : En forskningsöversikt

Hergefeldt, Frida, Strandell, Lisa January 2017 (has links)
The world faces major challenges in terms of sustainable development. Sustainable development is a guiding principle for the United Nations and the international community and it is also a recurrent concept in everyday life. The aim of this study was to compile and analyze studies in social work that includes sustainability and/or sustainable development. We have conducted a literature review where 13 studies were compiled, analyzed and compared based on the global definition of social work. The result shows that social work should play a significant role in the work for sustainable development, and this requires a holistic approach in order to include the natural environment. According to result issues regarding environment and sustainable development should also be incorporated in the curriculum of social work education. The dimensions primarily addressed in the chosen studies are social sustainability and ecological sustainability, as well as social justice and ecological justice. Our interpretation is that social work has begun a shift towards sustainable development. Social work can, and should be, a part of the work for sustainable development. / Världen står inför stora utmaningar när det gäller hållbar utveckling. Hållbar utveckling är idag en vägledande princip för Förenta Nationerna och världssamfundet, och det är även ett återkommande begrepp i vardagen. Studiens syfte var att sammanställa och analysera studier i socialt arbete som inkluderar hållbarhet och/eller hållbar utveckling. Således har vi genomfört en forskningsöversikt som resulterade i 13 sammanställda studier, som analyserades och jämfördes utifrån den globala definitionen av socialt arbete. Resultatet visar att socialt arbete bör vara en viktig aktör i arbetet för en hållbar utveckling, vilket kräver att socialt arbete antar ett helhetsperspektiv som inkluderar den naturliga miljön. Resultatet visar även att frågor om den naturliga miljön och hållbar utveckling bör införas i läroplanen i utbildning för socialt arbete. De dimensioner som främst behandlas i studierna är social hållbarhet och ekologisk hållbarhet, likväl social rättvisa och ekologisk rättvisa. Vår tolkning är att socialt arbete har påbörjat ett skifte mot arbetet för en hållbar utveckling. Socialt arbete kan, och bör, vara med i arbetet för en hållbar utveckling.
530

När hjulen slutat snurra : Hur principer för hållbar utveckling appliceras i tillsyn och tillståndsprocesserna för småskaliga vattenkraftverk

Jonsson, Carl January 2016 (has links)
Småskaliga vattenkraftverk har varit en viktig del för landsbygden på många platser runt om i Värmland under en lång tid. Men vad som en gång var en vital del för landsbygdens utveckling är idag något som hotar de naturliga bestånden av fisk och vattenlevande fauna. Småskaliga kraftverk som inte är miljöanpassade står ofta i vägen för att ett vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status enligt EU:s miljömål. Detta görs för att skapa en hållbar utveckling för en hållbar framtid. Men att miljöanpassa ett kraftverk är en process som är mycket utmanande, tidskrävande och dyr för de enskilda kraftverksägarna. Bara processen kan kosta över hundra tusen kronor och då är inte kostnaderna för miljöanpassningarna inräknade. Miljöanpassningarna som ofta utgörs av konstruerandet av fiskvandringsvägar kan uppnå kostnader på flera miljoner kr. Om inte kraftverksägaren kan, vill eller tillåts tillståndsprövas hotas verksamheten av utrivning vilket även det resulterar i dyra kostnader och eventuellt polisanmälan för verksamhetsägaren. Hur än ägarna gör så är de ovilligt satta i situationer där de på ett och ett annat sätt kommer förlora stora summor och utsättas för psykiskt påfrestande processer. Denna uppsats ämnar att kritiskt granska just hur de ekologiska, ekonomiska och sociala principerna i hållbar utveckling vägs mot varandra i tillsyn och tillståndsprocesserna gällande småskaliga vattenkraftverk i Värmland. / Small scale hydropower stations have been a vital part for the rural areas in Värmland, Sweden for a long time. But what once was a vital part for the rural development in the areas is today threatening the natural habitats and species in the rivers. Small scale hydropower stations that are not environmentally adapted often hinder the streams they are in to achieve good ecological status according to the environmental goals set forth by the European Union. This is done so that sustainable development and a sustainable future can be set in motion. But to adapt a small scale hydropower station is no easy feat. It's a highly challenging, expensive and time demanding for the individual owners. The process itself can cost up to several hundreds of thousands in Swedish crowns, and that's without counting the environmental adaptations that might be installed. Fish ladders are often the preferred choice and the cost of constructing one could cost several millions of Swedish crowns. if the owner of the power plant is unable, not willing or not allowed to have his/hers power plant authorized the dam risks being torn down and the owner risk getting charged with criminal activity. Whatever the owners choose to act they are stuck in between a rock and a hard place. They are forced to pay huge sums regardless of the outcome not to speak of the mental strain the processes places upon the owners. This essay aims to critically review how the ecological, economic and social principles of sustainable development are weighed against one another in the oversight process and the permission process regarding small scale hydropower stations.

Page generated in 0.062 seconds