Elever i grundskolan stöter på problemlösning i matematikämnet och skall därför utveckla flera förmågor för att ha möjligheten att anpassa lösningsstrategier till varje problem. Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka hur elever med hjälp av matematiska resonemang löser två problemlösningsuppgifter. Genom en semistrukturerad intervju med klassläraren justerades två uppgifter som sedan användes i studien. Därefter observerades tre grupper om tre elever från årskurs 3 innan en semistrukturerad gruppintervju tog vid med eleverna. Empirin från studien har sedan analyserats med hjälp av ett analysverktyg som baserats på Lithner (2008) samt Bergqvist, Lithner och Sumpters (2008) tidigare forskning om matematiska resonemang. Resultatet i studien visar att elever använder sig av kreativa resonemang i stor utsträckning vid lösandet av problemlösningsuppgifter och att det behövs kunskap för att avgöra vilken typ av uppgift som löses. Resultatet visar också att eleverna själva säger att de gynnas av att förklara hur de tänkt och att lyssna på andra. Utöver detta visar resultatet även att eleverna använder olika representationsformer för att lösa uppgifterna. En slutsats är att det finns vissa skillnader mellan vad som syns i observationen och i gruppintervjun. En andra slutsats är att det krävs en definition av begreppet ansträngning för att göra en precis analys. En tredje slutsats är att eleverna tycker att det är jobbigt att testa sig fram. / <p>Matematik</p>

Denna kunskapsöversikt undersöker hur lärare och elever ser på betyg och bedömning i skolämnet idrott och hälsa. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad elever och lärare ställs inför när det kommer till betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningen vi utgått ifrån i översikten har varit: Vad är svårigheterna och möjligheterna kring betyg och bedömning i skolämnet idrott och hälsa för lärare och elever?  De sökmetoder vi använt oss av bestod av trunkering, boolesk söklogik och sökhistorik för att få så preciserad sökning som möjligt. Sökningarna har gjorts i databaserna:  ERIC, ERC, SPORTDiscuss och Swepub och de källor vi fann var både doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar. Resultatet visade att lärare och elever upplever både svårigheter och möjligheter kopplat till betyg och bedömning. En svårighet som framträder är att elever överlag har väldigt lite kunskap om betygssättning och bedömning. Att de helt enkelt inte vet hur eller på vilka grunder de bedöms i idrott och hälsa. Lärarna ser både möjligheter och svårigheter med kursplanen. Att tolkningsutrymmet innebär att likvärdigheten riskerar äventyras eftersom lärare undervisar och bedömer något som inte är relevant. Samtidigt ser lärarna möjligheter med kursplanen då tolkningsutrymmet ger större frihet för lärare att planera och genomföra sin undervisning. En svårighet som både lärare och elever lyfter är att tiden inte räcker till. Eleverna upplever att de inte hinner öva tillräckligt länge på ett enskilt moment för att nå sin fulla potential och lärarna upplever att tid och resurser inte finns för att göra en utförlig dokumentation av elevers kunskaper. Som en möjlighet lyfter eleverna fram de digitala läroplattformarna som en väg till att få formativ bedömning på ett smidigt och lättillgängligt sätt.

Människan och i synnerhet ungdomar är allt mindre fysiskt aktiva vilket kan leda till försämrad folkhälsa. Det här gör att skolan och särskilt ämnet idrott och hälsa får en viktig roll i att motverka detta. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever värderar lärarens påverkan för deras prestationsmotivation i idrott och hälsa, samt om undervisningen i idrott och hälsa anses skapa ett mervärde för dem i framtiden. Som teoretisk utgångspunkt för tolkning och analys har Self-determination theory använts med särskild betoning på autonomi som bland annat betyder att eleverna ska känna självbestämmande. Studien genomfördes genom en enkätundersökning som inbringade 73 svar från elever med praktisk programinriktning och 71 svar från elever med teoretisk programinriktning. I resultatet framgick det att många olika faktorer är viktiga men att ämnesinnehållet var den viktigaste faktorn för elevernas prestationsmotivation i ämnet idrott och hälsa. Det visade sig också att eleverna värderar eget ansvar under lektionerna som viktigt för att fortsätta vara fysiskt aktiva efter avslutad skolgång, men att de inte värderar själva kursen idrott och hälsa 1 som lika viktig. I jämförelse mellan programinriktningarna framkom inga stora skillnader.

Denna studie undersöker hur flickor som går högskoleförberedande program på gymnasiet ser på det stöd de får i skolan och hur de kan visa och få sina stödbehov tillgodosedda i övergången mellan grundskolan och gymnasiet. Syftet är att bidra med kunskap om övergången mellan grundskola och gymnasium för flickor som befinner sig i behov av stöd kring sin skolgång och hur denna kunskap kan bidra till att flickor får sina stödbehov tillgodosedda. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en hermeneutisk metod och engenusteoretisk utgångspunkt. Genom ett elevperspektiv studeras vad forskning och flickorna som intervjuats kan bidra med för vidare forskning och för att ur ett specialpedagogiskt perspektiv bidra till skolutveckling och en förändrad skolpraktik. Detta för att flickorförhoppningsvis får sina stödbehov tillgodosedda under sin skolgång och framför allt i övergången mellan grundskolan och gymnasiet. Forskningen kring detta beskriver hur flickor i behov av stöd missgynnas av både undervisningens utformning, relationen till läraren och behovet av att känna att man passar in. Forskningen i denna text beskriver hur elever i behov av stöd i högre grad än pojkar är beroende av ett fungerande samarbete och goda relationer för att nå skolframgång och hur flickors stödbehov uppmärksammas senare under skolgången. Resultatet visar att den forskning som finns till stor del är överensstämmande med de resultat som vår studie. Studiens resultat visar att flickorna känner att de av relationella skäl behöver dölja sina behov och att deras stödbehov ofta uppmärksammas sent under skolgången. Relationer spelar även en stor roll för flickornas motivation och möjlighet att klara sin skolgång. Däremot, i kontrast till det forskningen beskriver, berättar flickorna om hur stort ansvar de lägger på sig själva för att få stöd och att de ofta inte vet hur de kan påverka skolan och undervisningen för att möta sina behov även om de själva har kunskaper om hur de skulle vilja få stöd. Detta tyder på att kunskapen kring övergången mellan grundskola och gymnasium för flickor i behov av stöd är viktig för att kunna bidra till att flickor får sina stödbehov tillgodosedda under sin skolgång.

Studien undersöker sambandet mellan elevers läslust och resultat i läsförståelse, ordavkodning och läshastighet. Informanterna är elever från en tvåparallellig årskurs 2 på en skola i en storstadskommun i Sverige. Elevernas perspektiv har stort fokus i undersökningen och flertalet intervjuer med elever analyseras. Enkätsvar och elevintervjuer analyseras i relation till resultat i läsförståelse, avkodning och läshastighet. Samband, mönster och avvikelser står till grund för urval av informanter som analyseras djupare. Empirin består av en kvantitativ enkätundersökning, flertalet ljudupptagningar från kvalitativa intervjuer samt resultat från olika lästester. I enkäterna får eleverna svara på frågor om läsning som har till syfte att ge indikationer av elevernas motivation till läsning.    Enkäterna och intervjuerna analyseras för att ge svar på frågeställningarna gällande elevers motivation till läsning och jämför sedan dessa med dess resultat på lästesterna. Resultaten visar en tydlig relation mellan elevernas motivation till läsning och läsprestanda. De elever som gillar läsning mest är också de elever som får högst resultat på lästesterna. Studien finner faktorer om valfrihet, självbild i läsning, förståelse för vad det är att vara en bra läsare och stöd hemifrån som viktigt för elevers motivation till läsning och således även till resultaten i läsning. Resultatet diskuteras med stöd i tidigare forskning och teorier om motivation och literacitet.

Denna studies syfte är att väcka frågor kring elever i behov av särskilt stöd och deras påverkansmöjligheter när det kommer till den individuella stöttningen som anordnas iskolan. Med elevernas perspektiv i fokus, undersöks det genom kvalitativmetod hur elevernas upplevelser av det individuella särskilda stödet i grundskolans årskurser 6–9på två skolor ser ut. Denna studies resultat grundas i fem elevers upplevelse utifrån fyra huvudfrågor och redovisas i resultatdelen som löpande text var elevs upplevelse för sig. Genom analys och diskussion ställs resultatet i förhållande till den valda teoretiska bakgrunden som leder till viktiga slutsatser om att det individuella stödet kan upplevas olika av individerna beroende på bland annat deras behov men även hur stödet som skolorna anordnar kan se ut. Även elevernas upplevelse av delaktighet i utformning av ”sin skola” ser olika ut. I denna studie framgår det tydligt att eleverna känner en ökad inkludering där det finns öppna forum för diskussion och utvärdering av det särskilda stödet de får. Tillåtande miljöer samt eleven i behov av stöd som är själv inkluderad i utformning av stödet konstanternas vara av betydande vikt även när det kommer till elevernas positiva upplevelse av skola och motivation till mottagandet av det anordnade särskilda stödet. Med dessa delaktighetsformer inkluderas eleverna i utformandet av ”sin skola”. Eftersom det går att konstatera att inkludering inte upplevs innebära samma sak för samtliga respondenter i denna studie kan vi dra slutsatsen att det är av yttersta vikt att inkludering fortsatt formas utifrån varje elevs förutsättningar och med hänsyn till elevernas egna önskemål. Denna studie har varit bidragande med nya insikter i mitt arbete som skolpersonal och kommer definitivt göra avtryck i all fortsatt arbete med elever i behov av särskilt stöd som jag är del av.

Följande studie undersöker elever respektive lärares upplevelser av religionskritik i den svenska grundskolans senare år. Syftet med studien är att undersöka hur elever och lärare samspelar med varandra när religionskritik uppstår. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer av elever samt lärare i högstadiet. Hermeneutiken hjälper studien att skapa en ökad förståelse för fenomenet religionskritik genom att tolka upplevelser. Litteraturstudier har använts för att definiera begrepp som religionskritik och representation. Litteraturstudierna har även gett oss verktyg för att tolka fenomen, som lärare och elever upplevt. Studien bygger på frågeställningar kring hur elever och lärare samspelar med varandra när religionskritik uppstår, samt hur de kan handskas med det i klassrummet. Upplevelsen av religionskritik varierade mellan de olika parterna i studien. Deras utsagor kring deras identitet och upplevelser av kritiken ställdes mot tre olika synsätt för att beskriva varför de kände som de gjorde. Detta ledde sedan till att värdet som de satte på definitionen av deras identiteter avgjorde hur de sedan reagerade. Deras känslor var alltså nära kopplade med deras identitet som i sin tur reagerade på religionskritiken som uttrades. Elever och lärare ansåg att vid diskussioner kring trosuppfattningar bör samtalen vara neutrala och på saklig grund. Det förhållningssättet hade bidragit med goda förhållande för att föra diskussioner kring religionskritik, vilket även går i linje med styrdokumenten.

Detta är ett examensarbete i religionsdidaktik med syfte att beskriva hur gymnasieelever som studerar religionskunskap talar om sin uppfattning om religionsämnet och religionens betydelse för dem. Intervjuerna i studien fokuserade på gymnasieelevernas förväntningar på religion, livsfrågor och undervisning. I vår studie undersöktes om uppfattningarna om religion skiljer sig mellan religiösa och icke-religiösa elever. Att skolan blivit en mångkulturell mötesplats, likaså vårt samhälle i stort, har lett oss till att tillämpa ett interkulturellt förhållningsätt, och i att i vår studie utgå från det interkulturella och religionsdidaktiska perspektivet. Resultatet av vår intervjustudie visade att majoriteten av eleverna som deltog har en positiv inställningen till ämnet religionskunskap och de anser att religionen har betydelse i vårt mångkulturella samhälle och har en vilja att lära sig mer om religion. De har berättat att gemenskapen i skolan och i samhället stärks om en ökad förståelse finns mellan människor, främst mellan människor med olika kulturella och religiösa bakgrunder. Endast tre av de deltagande gymnasieeleverna anser att religion inte alls är viktigt eller har någon betydelse för dem. Möjligheterna som lyftes fram ansågs vara många, majoriteten hade ett intresse för att lära sig mer om religion, samtidigt lyftes att studiebesök och föreläsningar av olika religiösa människor var lärorikt och intressant. En önskan från majoriteten av deltagarna var mer och djupare religionsundervisning, diskussioner och uppdaterade nyheter kring religion. Källkritik är viktigt samt att se religion från flera perspektiv enligt en elev. Gymnasielevers syn på religion skiljde sig inte åt mellan religiösa och icke-religiösa, 33 av de 36 deltagarna ansåg att religion var betydelsefullt för dem själva och andra i deras omgivning. En utmaning kunde enligt dem bli att hinna med att fördjupa sig i alla olika religioner och de framförde en önskan om mera undervisningstid för religion och livsåskådningsrelaterade frågor.

I  denna studie beskrivs elevers syn på och upplevelse av musikundervisning samt elevernas tolkning och deras tankar kring ämnet musik. Syftet med undersökningen var att ta undersöka vad elever tycker är roligast, svårast och mest intressant med ämnet musik. I studien beskrivs hur elevers identitet påverkas av just musik där har även inkluderats forskning kring motivation. Senare har jag också beskrivit relevant information om sociokulturellt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer använts för att undersöka hur elever upplever att de får uttrycka sina känslor på ett brett och djupt sätt i ämnet musik.  Resultaten visar att elever uppskattar inlärning genom instrumentspelande och musik som de själva kan identifiera sig med, så som populärmusik. Det visar också elever uppskattar som praktiskt ämne men också som en paus från de teoretiska ämnena. De elever som hittade utmaningar i undervisningssituationen uppskattade också musikämnet mest.

Denna studie syftar till att förstå hur gymnasieelever på de yrkesförberedande program ser på det gymnasiegemensamma ämnet Svenska vadgäller innehåll och form, samt vilka faktorer som påverkar deras känsla av motivation och delaktighet. Genom semistrukturerade intervjuer gavs fem gymnasieelever ur årskurs 1 och årskurs 2 möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Detta material har sedan analyserats tematiskt utifrån forskning kring motivation och sammanhang samt tidigare forskning om elevperspektiv på undervisningen. Resultatet sammanfattas i fyra olika områden utifrån följande begrepp: motivation, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Studien visar att när undervisningen utformas på ett transparent sätt utifrån dessa begrepp, ökar elevernas motivation inför kunskapsinhämtningen vilket leder till en djupare förståelse för deras eget lärande men även förståelsen för vikten av att kunna analysera på ett djupare plan utifrån andra individers begreppsvärld. Resultatet visar även att det i första hand är den inre motivationen som eleverna anger som faktor när de resonerar kring den egna motivationen.