I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk.   Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever. Däremot visade elevuppfattningarna att de kände sig didaktiskt exkluderade i matematikklassrummet. Faktorer som påverkar detta är bland annat brist på konkret material, långa arbetspass samt möjlighet att kommunicera matematik för att förstå den. / Abstract This study investigates the perceptions that SEM-students, special education need in mathematics, have when they receive special education in mathematics and how they feel when they leave the classroom to do mathematics with the special education teacher. The overall aim of this study is to highlight the inclusion and exclusion from a student perspective. The study has a qualitative approach and has been implemented in the form of semi-structured interviews with eight students in special education need in mathematics, SEM-students, from grades 4 and 5 in Sweden. The basis for our analysis is three different aspects of inclusion; spatial, social and didactic (Asp-Onsjö, 2006). The results show that the aspect of inclusion that students consider to be most important is didactic inclusion. All the students in the study felt socially included and the spatial inclusion did not play a major role for these SEM- students. The students did articulate that they felt didactical excluded in the classroom. Factors that affected this feeling of exclusion was lack of concrete materials, long working hours and the ability to communicate math to understand it.

Studien undersöker hur SUM – elever (elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever övergången mellan grundskolans år 9 och gymnasieskolans första år. Syftet med studien är att identifiera de parametrar som SUM – elever uppfattar som framgångsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Sex olika intervjuer genomfördes och det övergripande resultatet är att SUM – elever efterfrågar en mer varierad undervisning med större fokus på konkret material eller praktiska uppgifter som berör deras vardag. Något helt avgörande för SUM – elevers matematikinlärning är även det förhållningssätt läraren har gentemot dessa elever, för att de ska kunna tillägna sig så mycket av matematisk förståelse som möjligt under deras första år på gymnasieskolan.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras. Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne. Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna. Eleverna uttrycker även ämnessyner som skulle kunna benämnas som någon typ av språkämne, framtidsämne eller kompetensämne. Eleverna visar på många sätt att de ser på svenskämnet som formaliserat. De ger uttryck för ett traditionellt färdigetsämne med inslag av erfarenhetspedagogiskt ämne som man ska ha nytta av någon gång i framtiden. Eleverna anser att man på svensk-lektionerna lär sig att läsa och skriva på "rätt" sätt. En grupp elever engagerar sig i uppgifter och diskussioner medan andra uppvisar ett visst motstånd som visar sig i pratighet och ointresse. Flertalet accepterar dock det svenskämne som presenteras trots att deras arbetssituation präglas av skolans kulturformer och påtvingad närhet till andra elever.Kontextens påverkan på klassrumssituation och lärande är stor.

Följande arbete handlar om bedömning som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers lärande och kunskapsutveckling, en så kallad formativ bedömning eller bedömning för lärande. Arbetets forsknings- och litteraturgenomgång behandlar, utifrån syftet, vilka förutsättningar som krävs för en formativ bedömning och hur lärare kan arbeta med en sådan bedömning. Skolans styrdokument förespråkar en formativ bedömning, varpå undersökningens syfte är att beskriva hur denna bedömning upplevs av elever för att kunna analysera och påvisa vilka förutsättningar eleverna ges till att utveckla sitt lärande. Utifrån arbetets inriktning fokuserar undersökningen på elevers upplevelser av den formativa bedömningen i de samhällsorienterade ämnena, i grundskolans tidigare år. Arbetets syfte är uppdelat i de preciserade frågeställningarna: Vad innebär det att arbeta med formativ bedömning? Hur upplever elever bedömningen i de samhällsorienterade ämnena? På vilka sätt blir eleverna involverade i bedömningsarbetet i de samhällsorienterade ämnena? Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer, med totalt 15 elever i årskurs 5-6 uppdelade i fyra olika fokusgrupper. Resultaten av fokusgrupperna visar att de formativa inslagen i bedömningsarbetet i de samhällsorienterade ämnena överlag lyser med sin frånvaro. De förutsättningar som krävs för den formativa bedömningen upplevs inte i större utsträckning i dessa ämnen utav eleverna, vilket behöver förändras om bedömningsarbetet ska kunna främja elevernas lärande och kunskapsutveckling. / The following assignment is about assessment as a didactic tool to promote pupils learning and knowledge development, called formative assessment or assessment for learning. The assignments research and literature review describes, according to the purpose, the preconditions for a formative assessment and how teachers can work according to this. The schools governing documents indicates a formative assessment, upon which the research purpose is to describe how this assessment is experienced by pupils to be able to analyze and show what conditions are given to the pupils to develop their learning. The research focuses, based on the direction of the work, on pupils experiences of the formative assessment in civics in elementary school. The assignments purpose is divided into these following questions: What does it mean to work with formative assessment? How do the pupils experience the assessment in civics? In which ways will the pupils be involved in the assessments of civics? The research was conducted with focus group interviews, a total of 15 pupils in grade 5-6 were divided into four different focus groups. The result of these groups shows that the formative components of assessments in the civics generally are absent. The conditions required for the formative assessment is not experienced to a greater extent in these substances out of the pupils, which needs to be changed if the assessment process are to promote the pupils learning and knowledge development.

Studiens syfte är att undersöka hur elever i två klasser i årskurs fyra uppfattar lärarrespons i ämnet matematik. Den teoretiska utgångspunkten var Säljös tolkning av det sociokulturella perspektivet samt fenomenologisk metodologi. Studien genomfördes genom klassrumsobservationer och elevintervjuer. Vid observationerna identifierades fem olika former av lärarrespons och vid intervjuerna fick eleverna delge sin uppfattning om de olika formerna. Materialet bearbetades med IPA-modellen och elevernas uppfattningar presenterades i tabeller. Resultatet visade att eleverna var mest positiva till respons där läraren tydliggör förbättringar. Studien är relevant för blivande och verksamma lärare eftersom det finns få studier som intar ett elevperspektiv på lärarrespons i matematik.

Hållbar utveckling är ett komplicerat begrepp som ofta ger upphov till en viss förvirring. I skolan ska elever lära sig att arbeta för och främja en hållbar utveckling, men hur ska det gå till? Det finns många tidigare studier som belyser hur lärare försöker anpassa sin undervisning till begreppet men i den här studien riktas istället fokus till eleverna. Vad har de för tankar om vad som är viktigt att lära sig och vad är de intresserade av? Min studie behandlar lärande för hållbar utveckling och har två huvudsyften. Det första är att studera och beskrivande kvalitativt skilda sätt elever beskriver sina uppfattningar, attityder, och intressen i samtal kring naturvetenskap och begreppet hållbar utveckling. Det andra syftar till att ta tillvara elevers egna uppfattningar och erfarenheter kring arbetet med hållbar utveckling för att försöka förstå drivkrafter där nyfikenhet och intresse skapas. Studien tar avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen där fallstudier legat till grund för metodval och semistrukturerade forskningsintervjuer har använts för insamling av empiriskt material. Elevgrupper från en gymnasieskola i Stockholm intervjuades varpå materialet analyserades genom meningskoncentrering och kategorisering. De slutsatser som studien kommit fram till visar att de aspekter som lyfts upp i elevers samtal som drivkrafter eller grund till varför något blir intressant ofta saknas i de utsagor från eleverna som kommer fram i samtal om arbete med hållbar utveckling. De fyra nyckelord som framträder pekar på att elevers intresse fångas genom fördjupad kunskap, det häpnadsväckande, bra förebilder och det okända och att dessa bör inarbetas av lärare undervisning för ett lärande för hållbar utveckling. Men resultatet visar även på att förhållandet mellan elev och lärare bör belysas ytterligare och att lärare måste verka för att skapa mer aktiva medskapare till sin undervisning där framförallt det okända får vara en av drivkrafterna till att göra lärande för hållbar utveckling mer intresseväckande.

Syftet med denna studie var att undersöka speciallärares erfarenheter av att arbeta med ominlärning på högstadiet, dess möjligheter och utmaningar. I studien studeras tre olika läsinterventioner. Syftet var att söka efter gemnesamma teman i speciallärarnas erfarenheter av att arbeta med interventionerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka några gymnasieelevers erfarenheter av muntlig framställning i svenskämnet. Studien undersöker även hur läraren arbetar med elevers muntliga framställning. Detta undersöktes med hjälp av elev- och lärarintervjuer. I resultaten framkommer det att eleverna känner en viss osäkerhet och oro inför muntlig framställning och orsakerna till detta kan kopplas till klassrumsklimatet och elevernas känsla av trygghet samt hur väl förberedda de är. Samtliga lärare i studien använder de metoder som i teorin omnämns vara effektiva för att minska elevernas nervositet och göra deras inställning till muntlig framställning mer positiv. Slutsatsen som dras är att läraren behöver ge eleverna mer övningar och träning, konkreta och tydligare återkoppling och att läraren finns som ett stöd under och efter den muntliga framställningen.

Syftet med studien var att uppmärksamma elevers och studenters syn på sitt eget modersmål och modersmålsundervisningens betydelse. Studien utgår från nedanstående frågeställningar: • Vilka uppfattningar har elever och studenter med annat modersmål än svenska angående modersmålsundervisning? • Varför valde vissa elever och studenter med annat modersmål än svenska att läsa eller inte läsa sitt modersmål. Utgångspunkten var elevers perspektiv och deras tankar därför användes en kvalitativ forskningsmetod. I studien gjordes ett urval av nio respondenter i från 9-21 åldern med olika modersmål. I resultatet framkommer det att fyra respondenter av de nio var negativ inställda till modersmålsundervisning. De anledningar som angavs vara orsaken till varför de ställer sig negativ till att delta i modersmålsundervisningen är, miljön, utformning av undervisning, läraren och motivation. Det som också framgår i studien är att orsakerna till varför eleverna väljer att läsa modersmålsundervisning är detsamma som de anledningarna de anger till varför det finns modersmålsundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 5 och 6 föredrar att få återkoppling på text med hjälp av återkopplingsmodellen BRÅM. Återkopplingsmodellen som användes bestod av både skriftlig och muntlig återkoppling och gavs under elevernas skrivprocess. Elevernas åsikter om modellen samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades kvalitativt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet indikerar att eleverna föredrar återkoppling som tydligt påvisar deras förbättringsområden. Studien visar också att eleverna uppfattar skriftlig och muntlig återkoppling som kompletterande varandra. Lärare i verksamhet kan använda den presenterade återkopplingsmodellen för att leverera tydlig information till sina elever om deras förbättringsområden.