Studiens övergripande syfte är att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva från omgivningen, vad gäller både att vara sjukskriven och att återgå till arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av både press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förståelse och undvikande av press, upplevs främst från personer i individens nära omgivning, medan pressen att återgå till arbete oftast relateras till personer och grupper på längre avstånd. Störst press att återgå till arbetet upplevdes från den "samhälleliga" normen "att göra rätt för sig", men även omgivningens okunskap och brist på förståelse upplevdes som en press. / The overall aim in this essay is to highlight and describe the social support and social pressure, people on sick leave for burnout feel they experience by their environment, both in terms of being on sick leave and in terms of return to work. The survey was conducted using qualitative methodology, and six people being sick for burnout were interviexed individually. The result shows that people on sick leave for burnout are experiencing a complex mixture of both social pressure and social support in the process of returning to work. Social support, often in the form of understanding for the disease and avoidance of pressure, are mostly experienced by people in the individual's near environment, while the pressure usually is related to individuals and groups at longer distances. The strongest pressure to return to work was experienced from the "societal" norm "to do the right thing", but also lack of krowledge and lack of understanding were experienced as a pressure to return to work.

It is widely recognized that human-wildlife conflicts can reduce farmers’ support for long-term species conservation. The subject of human-elephant conflicts is highly relevant in villages around Babati District in North Central Tanzania because of the closeness to Tarangire National Park. The purpose of this study is therefore to examine local farmers’ attitudes toward elephants and the attitudes’ effects on conservation efforts. Primary data was collected through a qualitative approach of semi-structured interviews with twelve farmers in four villages around Babati, with Wildlife Officer Nashon Macokesha at Babati District Council and with Allan Carlson, Nature Conservation Expert at WWF. A thematic analysis was done to make comparisons between the answers from farmers, Macokesha and Carlson. The Theory of Planned Behavior and the Value-Belief-Norm theory were also used to analyze the underlying factors of the farmers’ attitudes.   The results of this study show that around half of the farmers have positive attitudes toward elephants, while the other half think negatively of them. Elephants were identified as the most problematic species and crop-raiding as the most problematic type of human-elephant conflict. The problems that farmers experience do to crop-raiding and other types of human-elephant conflicts include the direct effects of lost livelihood and income and indirect effects like health impacts and security issues. The result also indicates that factors affecting farmers’ attitudes toward elephants include: 1) the proportion of available land affected by elephants, 2) the closeness of farmers’ fields to Tarangire National Park, 3) the lack of compensation, 4) the ability to affect the decision-making concerning the human-elephant conflicts and 5) the information about and knowledge of elephants and their importance. The underlying cause of the human-elephant conflicts is identified to be the spatial overlap of the two species. To prevent human-elephant encounters in the first place, thereby reducing the risk of human-elephants conflicts, better land use planning can be used to avoid settlement and cultivation close to protected areas. Buffer zones can be established around national parks and reserves to reduce the overlap between humans and wildlife. Mitigation through preventive and deterrent methods like lighting fires, making noises, using chili-dung or chili-grease to scare elephants off farmers’ fields can also be used. Another alternative is to switch from growing high-risk crops that elephants prefer to crops like chili or sesame which rarely gets eaten by elephants. / Att konflikter mellan människor och djurliv kan minska bönders stöd för artbevarande åtgärder är välkänt bland forskare. Konflikter mellan människor och elefanter är vitt förekommande i byar i Babati-distriktet i norra Tanzania på grund av närheten till nationalparken Tarangire. Syftet med denna studie är därför att undersöka bönders attityder till elefanter och attitydernas effekter för bevarandeåtgärder. Primärdata samlades in genom ett kvalitativt upplägg med semistrukturerade intervjuer med tolv bönder i fyra byar i Babati, med Wildlife Officer Nashon Macokesha på Babati District Council samt med Allan Carlson, naturvårdsexpert på WWF. En tematisk analys utfördes för att jämföra svaren mellan bönderna, Macokesha och Carlson och the Theory of Planned Behavior samt the Value-Belief-Norm theory användes för att analysera de underliggande orsakerna bakom böndernas attityder.   Resultatet från denna studie visar att ungefär hälften av bönderna har positiva attityder till elefanter, medan den andra hälften har negativa åsikter om dem. Elefanter identifierades som den mest problematiska arten för bönderna och förstörandet av grödor som den mest problematiska typen av konflikt mellan människor och elefanter. Problemen som bönderna upplever till följd av dessa konflikter inkluderar direkta effekter som förlorad inkomst och försämrade försörjningsmöjligheter, men också indirekta effekter som hälso- och säkerhetsproblem. Faktorer som enligt resultaten i denna studie kan påverka böndernas attityder till elefanter innefattar: 1) andelen tillgänglig mark som påverkas av elefanter, 2) närheten från böndernas mark till nationalparken Tarangire, 3) bristen på kompensation, 4) möjligheten att påverka beslutsprocessen gällande konflikten mellan människor och elefanter samt 5) information och kunskap om elefanter och deras betydelse. Den underliggande orsaken till konflikterna mellan människor och elefanter identifieras vara överlappet i användnings­områden mellan de båda arterna. För att förhindra möten mellan människor och elefanter, och därmed minska risken för konflikter, behövs bättre markanvändningsplanering så att bosättning och jordbruk undviks i närheten av skyddade områden. Buffertzoner kan också anläggas runt nationalparker och reservat för att minska överlappet mellan människor och djur. Avskräckande åtgärder, som att tända eldar, göra oväsen, tända chilibriketter eller sätta upp chili-rep, för att hålla elefanter borta från böndernas åkrar kan också användas. Ett annat alternativ är att bönderna byter från att odla högriskgrödor som elefanter föredrar till att odla grödor som chili eller sesam, vilka sällan eller aldrig äts av elefanter.

Zugl.: Augsburg, Univ., Diss.

Abstract This dissertation looks into the meanings of the duodji, Sámi handicrafts. The study approaches duodji as an institution that regulates, defines, and produces the meanings of the duodji in different ways. The research material – Sámi Parliament Statements, Committee Memorandums, Craftsmen's Seminar Speeches, and Interviews with Duodji Entrepreneurs – are interpreted by means of discourse analysis. The theoretical framework is social constructivism, which is tangibly defined by the concepts of social norms and commercial branding. The research questions are how the duodji institution is built and how it produces the meanings of the duodji, and how the norms and brands of duodji work in this process. The aim is to find out the role of duodji as a mirror and interpreter of the Sámi society and to explore how the Sámi political and economic phenomena are reflected in the meanings of the Duodji. The research shows that in the 1970s a discursive shift was taking place in the duodji, whereby the duodji was incorporated into the Sámi ethnic politics and it became strongly institutionalized. As a consequence, the continuous meaning negotiations of the duodji are the core of the existence of the duodji institution. The formal duodji institution seeks to produce representative and meaningful duodji through, inter alia, duodji picture books and public statements concerning handicrafts. As a social institution, duodji is linked to social norms and their control. The control of norms is not so much the subject of duodji authenticity, but the power relations within the Sámi social interaction. The commercial duodji institution builds brands that utilise norms and norm control as well as representational duodji discourses. / Tiivistelmä Väitöskirjan aiheena on duodjin eli saamelaisen käsityön merkitykset. Tutkimuksessa duodjia lähestytään instituutiona, joka säätelee, määrittelee ja tuottaa duodjin merkityksiä eri tavoin. Tutkimusaineistoa eli saamelaiskäräjälausuntoja, komiteamietintöjä, käsityöntekijöiden seminaaripuheenvuoroja ja duodjiyrittäjien haastatteluja tulkitaan diskurssinalyysin keinoin. Teoreettisena viitekehyksenä on sosiaalinen konstruktionismi, jota konkretisoidaan sosiaalisen normin ja kaupallisen brändin käsitteillä. Tutkimuksessa kysytään, miten duodji-instituutio rakentuu, miten se tuottaa duodjin merkityksiä sekä miten duodjin normit ja brändit toimivat tässä prosessissa. Tavoitteena on selvittää duodjin roolia saamelaisen yhteiskunnan peilinä ja tulkkina sekä tutkia, miten saamelaisten poliittiset ja taloudelliset ilmiöt heijastuvat duodjin merkityksissä. Tutkimuksessa käy ilmi, että 1970-luvulla duodjin kohdalla tapahtui diskursiivinen käänne: duodji otettiin osaksi saamelaista etnopolitiikkaa ja se myös institutionalisoitui voimakkaasti. Käänteen seurauksena duodjista käydään jatkuvaa merkityskamppailua. Muodollinen duodji-instituutio pyrkii tuottamaan edustuksellista ja merkityksiltään yhtenäistä duodjia muun muassa duodjin kuvakirjojen ja käsityötä koskevien julkisten lausuntojen kautta. Sosiaalisena instituutiona duodji kytkeytyy sosiaalisiin normeihin ja niiden kontrollointiin. Normikontrolli ei niinkään kohdistu duodjin aitouteen, vaan valtasuhteisiin saamelaisten sosiaalisessa vuorovaikutuksessa. Kaupallinen duodji-instituutio rakentaa brändejä, jotka hyödyntävät normeja ja normikontrollia sekä edustuksellisen duodjin diskursseja. / Čoahkkáigeassu Nákkosgirjji fáddán leat duoji mearkkašumit. Dutkamuš lahkona duoji institušuvdnan, mii mudde, meroštallá ja buvttada duoji mearkkašumiid sierra vugiiguin. Dutkanmateriála nugo sámediggecealkámušat, kommišuvnnasmiehttamušat, duojáriid seminárasáhkavuorut ja duodjefitnodatdolliid jearahallamat dulkojuvvojit diskursaanalysa vugiiguin. Teorehtalaš refereansarápma lea sosiála konstruktionisma, man sosiála norpma ja gávppálaš brándda doahpagat konkretiserejit. Dutkamuš jearrá, mot duodji institušuvdnan šaddá ja mot dat buvttada duoji mearkkašumiid ja mot duoji norpmat ja bránddat doibmet dan proseassas. Ulbmilin lea čielggadit duoji rolla sámeservodaga speadjalin ja dulkan ja dutkat mot sápmelaččaid politihkalaš ja ekonomalaš ihtagat huksejit duoji mearkkašumiid. Dutkamušas boahtá ovdan ahte 1970-logus dáhpáhuvai duoji buohta diskursiiva nuppástus, goas duodji váldojuvvui sámi etnopolitihka oassin ja dat sakka gievrrui instituhttan. Dan dihte duodji-institušuvnna guovddážis leat leamašan geažos áigge ráđđádallamat duoji mearkkašumiin. Duodji formála institušuvdnan viggá buvttadit ebmos ja mearkkašumiid dáfus oktilaš duoji earret eará duodjegovvagirjjiid ja duodjái guoskevaš almmolaš cealkámušaid bokte. Duodji sosiála institušuvdnan laktása sosiála norpmaide ja daid kontrolleremii. Norbmakontrolla ii nuge čuoza duoji eaktivuhtii muhto sápmelaččaid váldegaskavuođaide vuorrováikkuhusas. Duodji gávppálaš institušuvdna hukse bránddaid, mat atnet ávkin norpmaid ja norbmakontrolla ja epmoš duoji diskurssaid.

Denna rapport beskriver ett examensarbete som gått ut på att skapa en ny hemsida till den tryckta tidningen Maskinentreprenören. Projektet resulterade i detaljerade skisser för en webbtidning anpassad för desktop, surfplattor och mobiler. Teoretiska ingångar till projektet är begreppen användbarhet, användarupplevelse, designprinciper, teorier om flerkanalspublicering samt normkritisk design. Stor vikt har lagts på en process enligt modellen Design Thinking, där metoder som enkät, intervju, användartest och personas använts för att skapa förståelse för användarna och tjänsten som skall utformas. Dessa metoder har även kopplats till en normkreativ praktik. Syftet med detta har varit att förstå de nuvarande användarna, men även förstå de potentiella användare som tidigare eventuellt uteslutits. / This report describes a practical exam work on creating a new website for the printed magazine Maskinentreprenören. The project resulted in detailed sketches for an online magazine designed for desktop, tablet and mobile. Theoretical frame work in the project are the concepts of usability, User Experience, design principles, theories of multi-channel publishing and norm critical design. A Design Thinking process has been applied during the project, where methods such as survey, interview, user test and personas were used to create an understanding of the users and the service to be developed. These methods have also been linked to a ”norm creative” practice. The purpose of this has been to understand the current users, but also understand the potential users that previously might have been excluded.

A lot of children’s books in today’s society are meant to create diversity with a more including content but it often leads to a content full of stereotypes. The books become stigmatized rather than representative of the diversity in different people. This is an issue since children learn a lot from books even in the technological world we live in right now. That is why the book Pim & Purpurfolket was made. This is the master thesis by Louise Hannu, at Luleå University of Technology is about analyzing and defying the ongoing trend of stereotypical content in children’s literature, by using a norm creative approach. / I dagens samhälle finns det många böcker som är avsedda att skapa mångfald med ett mer inkluderande innehåll men detta leder ofta till ett innehåll fullt av stereotyper. Böckerna blir stigmatiserade snarare än representativa. Detta är ett stort problem då barn lär sig mycket via böcker, även i den teknologiska värld vi lever i just nu. Det är därför boken Pim & Purpurfolket gjordes. Detta examensarbete, skapat av Louise Hannu vid Luleå Tekniska Universitet, handlar om att analysera och trotsa den pågående, stereotypa trend inom barnens litterära värld genom att använda en normkreativ strategi.

Författare: Julia Elfström & Therese Kaneklev Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E  Titel: Heltid med livskvalité som insats  Forskningsfråga: Vilka utmaningar behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete?  Syfte: Syftet med studien är att identifiera svårigheter medarbetare inom vården upplever påverkar inställningen till heltidsarbete, vi vill således bidra med kunskap för framtida beslutsunderlag i Heltidsresans arbete att göra heltid till norm inom kommunal och regional vård.  Metod: Genomförandet av studien har skett genom en kvalitativ forskningsmetod med en in-duktiv ansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio arbetstagare som arbetar inom vården.  Slutsatser: I studien har vi hittat tre utmaningar som behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete: att skapa trygghet när flexibla arbetsformer tillämpas, att förebygga ohälsa genom hälsofrämjande åtgärder och att organisera för att möjliggöra balans mellan arbete, återhämtning och fritidsrelaterade behov. / Title: Full time at the expense of quality of life  Research question: What challenges need to be overcome in order for employees in healthcare to have a better attitude towards full-time work?  Purpose: The purpose of the study is to identify difficulties that employees in healthcare experience affect the approach towards full-time work, we with that want to contribute with knowledge for future decision-making for Heltidsresan that aim to make full-time the norm in municipal and regional healthcare.  Method: This study is conducted based on a qualitative research and inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 10 employees working in healthcare.  Conclusion: In the study, we found three challenges that need to be overcome to make the attitude towards full-time work more positive: to create security when flexible working methods are applied, to prevent ill-health through health promotion measures and to organize to enable balance between work, recovery and leisure-related needs.

World War II remains to this day the great determining historical event for the collective memory of the Russian people. This fact is illustrated in the omnipresent memorialization of the war, as well as in the transmission and performance of the “Victory in War” myth. Symbols of memory are experiencing a revival, as can be seen in the creation of new memorials, documentaries, concerts, literary texts and video clips, as well as in consumer goods and advertising. A recent example of this can be seen in how the Battle of Stalingrad is memorialized, and the memory production surrounding the Great Patriotic War of 1812. This article presents the different memory types used by the Russian state to remember the war. The focus of this analysis is on the linguistic tools used to evaluate and normalize the war.

The subject of this thesis is the processing of the business plan for the introduction of a new information system for the administration, with an evaluation and with an assessment whether the business plan to accept or reject. Assessment of business plan is to use methods of analysis, metrics for information systems.

Die vorliegende Studie hat sich die Untersuchung von Reziprozitäts- und Fairnessmotiven bei der Durchsetzung von Normen der Kooperation zum Ziel gesetzt. Wenn eine Vorleistung honoriert wird, auch wenn dies nicht im unmittelbaren, eigennützigen Interesse liegt, spricht man von positiver Reziprozität. Im Fall negativer Reziprozität werden unkooperative Handlungen bestraft oder vergolten, auch wenn dies Kosten auslöst. In dieser Studie werden reziproke Handlungsorientierungen in einer spezifischen Feldsituation untersucht. Eine in neuerer Zeit des öfteren aufgegriffene und empfohlene Methode (Beck und Opp 2001) zur Messung sozialer Normen und komplexer Entscheidungssituationen ist der sog. faktorielle Survey (Vignetten-Methode). Die Vignetten-Methode ermöglicht es, Befragte mit Situationen zu konfrontieren, die komplexe Konstellationen von Merkmalen umfassen. Es lassen sich auf diese Weise die vielfältigen Bedingungen, unter denen eine Norm gilt, in Vignetten formulieren. Zwei Vignettensituationen beschreiben die Kooperationsbeziehungen zwischen Entwicklungshelfern und lokalen Partnern bzw. Rezipienten als Vertrauensbeziehungen, bei der typischerweise der Tausch einer finanziellen Leistung gegen eine materielle Leistung erfolgt. Es ergeben sich für derartige Kooperationsbeziehungen Probleme, die vergleichbar bei der Kooperation wirtschaftlicher Akteure auftreten. Aus der Perspektive des Entwicklungshelfers stellt sich die Frage unter welchen Bedingungen Vertrauen in den Rezipienten investiert wird und inwieweit er bereit ist diesen zu sanktionieren, auch wenn dies mit erheblichen (persönlichen) Kosten verbunden ist. Erste Ergebnisse zeigen, dass die Vignettentechnik ein geeignetes Instrumentarium für derartige Entscheidungsfragen ist. In einer ersten Annäherung können insbesondere für die Vertrauensvorleistung bzw. positive Reziprozität mit Laborexperimenten vergleichbare Resultate aufgezeigt werden können.:Kurzbeschreibung; Einführung, Vertrauen und Sanktionen in Projekten der Entwicklungszusammenarbeit (EZ); Erhebung, Resultate, Fazit