Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter. I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre.

Continous improvements (ständiga förbättringar, framöver förkortat CI) har under senare år fått ett stort fokus inom svenska organisationer – först inom tillverknings-industrin och senare inom tjänstesektorn och offentlig sektor. Breddningen av verksamheter som fokuserar på dessa små, kontinuerliga förbättringar innebär också att det även är komplexa, kunskapsintensiva organisationer som använder sig av CI. Majoriteten av den forskning som utförts inom områden relaterade till CI gäller standardiserade och styrda arbetsuppgifter. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv har jag därför valt att studera hur arbetet med CI utformas i en kunskapsintensiv organisation. Hur förhåller sig utformningen av CI då jämfört med de ideal som finns i befintlig litteratur? Som metod för datainsamlingen har jag använt mig av repertory-grid som är en variant av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet från den studerade organisationen och deras arbete med CI visar på en stor överensstämmelse med tidigare forskning. Det är dock några områden som avviker, framförallt när det gäller lärande och reflektion. I idealfallet är CI ett systematiskt, kontinuerligt och kumulativt arbetssätt som bygger på medarbetarnas engagemang. I en kunskapsintensiv organisation är det framförallt den kumulativa delen som inte uppfylls.

I Sverige finns ett stort antal barn och unga som av olika anledningar inte i går skolan. Det är oroväckande både ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Denna studie ämnar att beskriva och analysera hur de professionella på en högstadieskola i en mindre norrländsk kommun arbetar med hemmasittande elever samt att undersöka vilka förklaringar till hemmasittande som framförs av dessa professionella. Studiens empiriska material härrör från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer som är yrkesverksamma inom en högstadieskola i Norrland. Det empiriska datamaterialet har analyserats genom kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultaten visar att de professionella har erfarenheter av att det ofta är en sammansättning av olika orsaker som gör att en elev blir hemmasittande, vilket också bekräftar tidigare forskning på fältet. Hemmasittande är ett komplext och mångfacetterat problem. De professionella tillämpar ett individanpassat arbetssätt i vilket de utgår ifrån eleven och dennes önskemål. Det är viktigt att skapa och bibehålla en allians med eleven och dennes föräldrar för att lyckas få eleven tillbaka till skolan. En stor del av forskningen på området är producerad i USA eller Storbritannien. Det svenska välfärdssamhället med tillhörande samhällsstrukturer och skolsystem ser annorlunda ut i jämförelse. Det finns således möjligheter till och ett behov av vidare och fördjupad forskning i Sverige.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de använder det kvalificerade samtal i sin yrkespraktik samt hur de upplever att dessa leder till skolutveckling. Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som metod vilket sågs skulle ge ett rikt material att analysera. Sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskola genomfördes. De transkriberade intervjuerna användes för en innehållsanalys där gemensamma teman eftersöktes. Resultatet som analysen gav diskuterades med hjälp av bakgrund i tidigare forskning och de teoretiska ramar som presenterades. Det resultat som trädde fram var att flertalet av de specialpedagoger som intervjuades saknade tid för att regelbundet hålla kvalificerade samtal. Där man arbetade med fortbildning i form av kollegialt lärande upplevde specialpedagogerna en kontrast mellan vad som kunde åstadkommas med kvalificerade samtal som återkom regelbundet. De samtalen gav möjlighet till reflektion och direkt koppling till praktiken mellan samtalen. Det fanns en tydlig koppling mellan reflektion och yrkesutveckling visade intervjuerna. När tiden för samtal var mer formaliserad gavs ett tydligare mandat från skolledningen, vilket upplevdes positivt. Att det fanns en kommunikation inom systemet skola var betydelsefullt och vi kunde se att specialpedagogerna var en viktig del eftersom de kommunicerade med många på olika nivåer i systemet och samtidigt behövde de ha en blick för helheten. Det fanns en diskrepans mellan uppfattningen om att skolledaren såg samtal som viktiga och att skolledarna möjliggjorde kvalificerade samtal som en längre process. Det saknades tid, kontinuitet och tydliga strukturer för möjliggörande av detta, trots att forskning påvisar vikten av detta för att professionsutveckling ska ske.

<p>Många människor lockas av utmaningen att bilda familj och bli föräldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjänstemän anser sig kunna säkerställa funktionshindrade människors möjlighet att kunna välja och fullfölja föräldraskap och vilket samhällsstöd som erbjuds. Jag har använt mig av en kvalitativ metod nämligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett område som det inte har forskats eller pratats om i någon större utsträckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frågeställningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken. Samhällets och arbetslivets tillgänglighet för människor med funktionshinder har varit i fokus men de har inte beaktat att vissa av de funktionshindrade även varit föräldrar. Genom delar av Goffmans teori om stigma och Luhmanns systemteori har intervjumaterialet nalyserats. Analysen visade att det sätt som vi kommunicerar om föräldrar med unktionshinder påverkar hur stigmatiserad föräldern ska bli samt att det är vi alla tillsammans – privatpersoner, politiker och tjänstemän med eller utan funktionshinder– som sinsemellan skapar denna kommunikation inom de olika sociala system vi ingår i och därmed vilka värderingar och attityder som blir rådande i samhället.</p>

<p>Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhet</p><p>och inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas för</p><p>dessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktig</p><p>är att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin tur</p><p>skapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och inte</p><p>funktionshindret i sig som är det huvudsakliga.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att de</p><p>kan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vad</p><p>Läroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever i</p><p>jämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju och</p><p>observation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna. Vårt resultat är</p><p>att pedagogerna upplever att de har möjlighet att skapa förutsättningar för delaktighet i</p><p>skolans verksamhet för elever med funktionshinder. Verktyg för dem till detta är vilja till</p><p>samarbete i arbetslaget, egen erfarenhet och utbildning och att anpassa undervisningen. De</p><p>tror dock att förutsättningarna skulle kunna vara bättre med rätt stöd i verksamheten som till</p><p>exempel mindre elevgrupper och fler pedagoger. I jämförelse med elever utan funktionshinder</p><p>anser de att elever med funktionshinder har samma möjlighet till inflytande i verksamheten.</p><p>Funktionshindret i sig kan dock göra att de syns och uppmärksammas mer av pedagogerna. I</p><p>våra observationer upplevde vi att elever med funktionshinder var mer delaktiga i sitt samspel</p><p>i vuxenstyrda aktiviteter än i fri lek och vi tror därför att det i fri lek kan behövas mer stöd av</p><p>pedagogerna.</p>

<p>Den här rapporten undersöker hur samarbetet mellan frivården och andra aktörer i samhället fungerar i arbetet med personer som är villkorligt fri-givna, d.v.s. släppta ur fängelse. Syftet var att undersöka hur samarbetet fungerade och undersöka faktorer som ligger till grund för samarbetet. Da-tainsamlingen skedde genom att personal vid ett frivårdskontor fick svara på en enkät. Rapporten gjordes med en systemteoretisk ansats som dels användes vid framtagningen av frågor samt vid analys av resultaten. Resul-taten visade att en del av samarbetena fungerade bra och andra fungerade mindre bra, en viktig slutsats var ur ett systemteoretiskt tolkande, att ju tätare kontakt som fanns mellan frivårdsinspektörerna och deras samar-betspartners, desto bättre upplevde frivårdinspektörerna att samarbetet fun-gerade.</p>

<p>The harsh competition in the airline industry continuously forces airline carriers to streamline their production and cut back on costs. Manpower constitutes the largest expense in Scandinavian Airline System, closely followed by fuel costs. Thus effective crew planning is vital to face the competition from international actors and low cost carriers.</p><p>Creating efficient schedules for airline crew is a very complex combinatorial task and the process is heavily dependent on optimization. A large set of constraints comprised of union- and governmental rules as well as company policies and quality factors must be taken into consideration when the schedules are created.</p><p>This master thesis examines how the distribution of rank in the SAS international pilot corps affects the total cost associated with flight deck crew.</p><p>Long haul flights at SAS intercontinental are manned with a captain, a first officer and a relief pilot. Pilots may man lower ranking positions on any given flight in order to make efficient use of the pilot corps and to minimize the need of full time equivalents.</p><p>This work discusses the development and evaluation of a simulation environment developed in order to create and analyze fictitious crew populations with different distributions of rank. Furthermore the solution methods to the scheduling problem implemented at SAS and the optimization theory associated with them are discussed.</p><p>The project has resulted in an evaluation of the developed simulation environment and a discussion about the difficulties of analyzing crew populations with the systems currently in use at SAS.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att göra en teoriprövande fallstudie av hur Miljödiplom fungerar i Jönköpings kommun sett utifrån Luhmanns systemteorier om kommunikation. Miljödiplom ett alternativt miljöledningssystem skapat av Göteborgs Stad som riktar sig till små och medelstora företag då det ställer mindre krav på dokumentation och resurser, jämfört med ISO och EMAS, utan att göra avkall på kvalitet. Den metod som valts är teoriprövande fallstudie där de teorier som vi prövar därför är en del av metoden vi använder oss av.</p><p>Niklas Luhmann (1927 – 1998) var utbildad jurist men studerade även sociologi, vilket han även doktorerade i, bland annat på Harvard University under Talcott Parsons. Luhmanns arbete har resulterat i en allmän social systemteori som innebär att den gör anspråk på att behandla ett allomfattande system där det finns generella delar och principer som är likadana för alla system. Genom att pröva Luhmanns systemteori på fallet Miljödiplom har vi försökt att ge en alternativ förklaring till de studerade företagens agerande vid deras miljöarbete. Med hjälp av Luhmanns teori kan vi förklara varför och hur små- och medelstora företag arbetar med Miljödiplom, utifrån de studerade företagen, då hans teori syftar till att förklara hur sociala system fungerar. Detta ger oss en frihet att agera därefter. Ett alltmer komplext samhälle har gett upphov till alltmer komplexa företag som måste utveckla sin kunskap för att vara fortsatt konkurrenskraftiga. Miljödiplom är ett verktyg för små- och medelstora företag att hantera den ökande komplexiteten utan att åsidosätta sin verksamhets mål.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att på uppdrag av Skellefteå Kraft AB studera produktionsplanering för regleringsbar vattenkraft och avgöra hur vatten i ett magasin kan värderas. Vidare skulle även en applikation skapas för att kunna beräkna dessa vattenvärden.</p><p> </p><p>Produktionsplanering för vattenkraft visade sig oftast delas upp i tre nivåer, i en lång-, säsong- och korttidsplaneringsdel, där detaljrikedomen i modellbeskrivningarna ökar med minskande tidshorisont. Anledningen till uppdelningen är en följd av att både noggrannhet och långsiktighet önskas, tanken är därmed att låta den högre nivån ge den lägre en långsiktighet den annars saknat. Möjliga kopplingar mellan nivåerna diskuterades, där en priskoppling genom vattenvärden argumenterades för att vara den bästa.</p><p> </p><p>Därefter studerades metoder för vattenvärdeberäkningar och matematiska villkor för optimal produktion, varvid ett eget program i Matlab kunde skrivas. Programmet beräknar vattenvärden vid en enmagasinmodell utifrån tillrinnings- och prisprognoser, där prognoserna tillåts att delas upp i ett valfritt antal scenarion.</p><p> </p><p>Testkörningar av programmet visar att vattenvärdena går ned inför en prognostiserad vårflod, för att på så vis skapa plats åt det inkommande vattnet. Det visas även att vattenvärdenas ISO-kurvor, som markerar var i tid och magasinsnivå ett visst vattenvärde gäller, blir flackare vid större magasin och djupare vid mindre inför den kommande vårfloden. Men även att ISO-kurvorna påverkas av produktionskapaciteten.</p><p> </p><p>Vidare visar testkörningarna att vattenvärdena är starkt kopplade till både tillrinningarnas- och prisprognosernas form och nivå, eftersom att spill vill undvikas samtidigt som produktionen önskas styras till perioder av höga priser.</p><p> </p><p>Innan vattenvärdena från programmet används i praktiken bör ytterligare testkörningar göras för att jämföra ekonomiskt utfall i förhållande till nuvarande arbetssätt. Därför är detta också ett förslag på vidare arbete, tillsammans med en eventuell utvidgning av programmet till en flermagasinsmodell.</p> / <p>The purpose of this master's thesis was to study hydropower production scheduling on behalf of Skellefteå Kraft AB and to determine how water in a reservoir could be priced. Furthermore an application for calculating these water values was to be made.</p><p> </p><p>Hydropower production scheduling was found most often divided into three levels, into a long-, medium- and short-term scheduling part, where the degree of detail increases with decreasing time horizon. The reason for this breakdown into levels are that a high detail in the model descriptions is desired, while still maintaining a good long-term planning. The idea is thus to let the higher level give the lower one an insight for future events it would otherwise lack. Possible couplings between the levels was discussed, where a coupling through price and water values was argued to be the best.</p><p> </p><p>Subsequently methods for water value calculations and mathematical conditions for optimal production was studied, in which an own program in Matlab could be written. The program calculates water values at a single reservoir model by the help of forecasts of future inflow and price, where the forecasts are allowed to be divided into any number of scenarios.</p><p> </p><p>Test runs of the program shows that water levels are reduced before the spring flood, thus to make room for the incoming water. It is also shown that the ISO-curves for the water values, which indicates where in time and reservoir level a certain water value is located, becomes flatter at larger reservoirs and steeper at smaller reservoirs before the incoming spring flood. But also that the ISO-curves are affected by the production capacity.</p><p> </p><p>The test runs further shows that the water values are strongly linked to both the shape and level of the inflow and price forecasts, since it is desired to avoid spill while directing the production to periods of high prices.</p><p> </p><p>Additional runs to compare the economic outcomes relative to current practice should be made before using the water values of the program in practice. Therefore this is also a proposal for further work, along with a possible extension of the program into a multi-reservoir model.</p>