Motivational interviewing is a widely used psychosocial intervention, both in general and more specifically in Swedish social services. It was developed within the substance abuse field and has later been adapted to many other fields, for example domestic violence. Up to this point there has been some research about MI in this context, but there is a lack of knowledge about how social workers working with domestic violence use and perceive the method in their practical work. This qualitative interview study explores seven Swedish social workers’ perception of this within the theory of affordances. The results have been thematically analyzed and shows that MI is viewed as a flexible, versatile and useful method within domestic violence. The results also show three themes which are called The learning process of MI as an affordance in itself, MI as a useful method in the work with domestic violence and MI applied partially in relation to contextual circumstances. The results further implicate more extensive future studies with a quantitative approach.

Sexual abuse is often associated with long-term distressing effects. The experience of sexual abuse differs between survivors and the disclosure of the abuse is a complicated process that may have many particularities attached. For this study, I conducted an interpretative phenomenological analysis to understand how Afro-Caribbean women who experienced sexual abuse understand and make meaning of their experiences and the particularities attached to disclosure. Although prior research regarding sexual abuse has been conducted, research amongst Afro-Caribbean women has been minimal. Further absent from the sexual abuse literature is the lived experience of this population and the meaning they ascribe to their experience. This study utilized semi-structured interviews to elicit data from a sample of five women who identify as Afro-Caribbean or Afro-American women of Caribbean decent who experienced sexual abuse. The emergent themes from the analysis were identity of self as a sexual abuse victim, protection of self from the perpetrator, release of self during and after disclosure, and resilience of self. Themes from the analysis of the participant interviews revealed the experience of sexual abuse in the context of Afro-Caribbean women. This information provides valuable knowledge that may contribute to the larger field of marriage and family therapy by expanding the horizon of cultural awareness around this specific population.

I denna studie undersöks yrkesverksammas upplevelser av det sociala arbetet kring våld mot äldre kvinnor i nära relation, samt deras upplevelser avseende möjligheter och svårigheter för att nå ut till samt stödja dessa kvinnor. De delar som undersöks gällande våldet är de yrkesverksammas upplevelser om vilken kunskap och syn på våldet som finns hos såväl kvinnan som inom professionen, samt vilket stöd som finns att tillgå för den våldsutsatta äldre kvinnan. Utifrån en kvalitativ ansats har sex semistrukturerade intervjuer genomförts, respondenterna arbetar inom kommun samt region och möter på olika sätt äldre personer i sitt arbete. Det insamlade materialet från intervjuerna har tematiserats, kopplats ochanalyserats med hjälp av relevant forskning samt teorier om gräsrotsbyråkrati, normaliseringsprocess och intersektionalitet. Den befintliga tidigare forskningen inom ämnet våld i nära relation mot äldre kvinnor bekräftar det resultat som framkommit av denna studie. Samtliga intervjurespondenter uppger en brist på adekvat stöd och insatser för den äldre våldsutsatta kvinnan, svårigheter kring vem som har det primära ansvaret för det förebyggande och uppsökande arbetet, samt kunskapsbrist och fördomar om vem som blir utsatt för våld. Ett ytterligare perspektiv som lyfts i resultatet är synen på våld som kan påverkas av såväl normaliseringsprocesser som generationsskillnader. / This study examines professionals' experiences of social work in relation to domestic violence against elderly women, and their experiences of the opportunities and difficulties in reaching out to and supporting these women. The elements that are investigated regarding violence are the professionals' experiences of what knowledge and view of violence that exists both among the women and within the profession, as well as what social support that is available for the abused elderly woman. Based on a qualitative approach, six semi-structured interviews were conducted, the respondents work in municipalities and regions and meet elder people in their work. The collected material from the interviews has been thematized, linked to relevant studies and analyzed with theories of street level bureaucracy, the normalization process and intersectionality. The existing previous studies on the topic of domestic violence against elder women confirms the findings of this study. All interviewed respondents reported a lack of adequate support and interventions for the elderly woman, difficulties around who has the primary responsibility for prevention, and a lack of knowledge and prejudices about who is a victim of violence. An additional perspective that is highlighted in the results is that the view of violence can be affected by both normalization processes and generational differences.

La presente investigación tiene como objetivo identificar la existencia de una relación entre la violencia doméstica o intrafamiliar y el acceso al mercado de trabajo de la mujer en Perú. Para ello, se utilizó la base de datos de la Encuesta Demográfica y de Salud Familiar (ENDES) del año 2019 donde se adquirió información de las características individuales de la mujer peruana violentada, los tipos de violencia doméstica, las características del hogar y las características de la pareja. Se empleó la metodología Probit binomial, en donde se cuantificó el impacto de las variables y se halló la relación que tienen estas variables entre sí. El resultado que se obtuvo fue que, para una mujer peruana, el hecho de sufrir violencia doméstica aumenta la probabilidad de que obtenga empleo, debido al deseo de obtener independencia y estabilidad financiera para seguir adelante, yendo de la mano con el empoderamiento, por ello, la relación que se obtuvo fue positiva. De igual manera, se encontraron otras variables que afectan el empleo femenino: dominio (departamentos) y características de la pareja (edad, años de educación). / The aim of this research is to identify the existence of a relationship between the domestic or intrafamilial violence and women's access to the labor market in Peru. To achieve this, we used the database of the Demographic and Family Health Survey of the year 2019 where information was acquired on the individual characteristics of the Peruvian woman abused, the types of domestic violence, the characteristics of the home and the characteristics of the couple. For this case study, the binomial Probit methodology was used, where the impact of the variables was quantified and the relationship that these variables have with each other was found. The result that was obtained was that for a Peruvian woman, the fact of suffering domestic violence increases the probability that she will obtain employment, due to the desire to obtain independence and financial stability to move forward, going hand in hand with empowerment, therefore, the relationship that was obtained was positive. Also, this investigation found other variables that affect the female employment such as domain (city) and characteristics of the couple (age, years of education). / Trabajo de investigación

Este estudio tuvo como objetivo describir el empoderamiento en mujeres que han vivenciado experiencias de violencia y que residen en Nieveria (Huachipa, Lima). El método fue de tipo cualitativo y se adoptó un enfoque fenomenológico-hermenéutico. La técnica empleada para la recolección de información fue la entrevista semi estructurada, la cual se aplicó a 8 mujeres que han llevado un proceso terapéutico y que han asistido a Qallariy (proyecto para la promoción de la salud mental) durante seis meses como mínimo. Los resultados revelan un empoderamiento individual y empoderamiento colectivo y de relaciones próximas. Se concluye que los procesos de apoyo psicológico y las actividades colectivas han permitido cambios y mejoras en la vida de las participantes debido a las experiencias y aprendizajes que aportaron en el proceso de empoderamiento. / This study aimed to describe the empowerment of women who have experienced violence and who reside in Nievería (Huachipa, Lima). The method was qualitative and a phenomenological-hermeneutical approach was adopted. The technique used to collect information was the semi-structured interview, which was applied to 8 women who have undergone a therapeutic process and who have attended Qallariy (a project for the promotion of mental health) during six months minimum. The results reveal an individual empowerment and collective empowerment and close relationships. It is concluded that the psychological support processes and the collective activities have allowed changes and improvements in the lives of the participants due to the experiences and learning that they contributed to the empowerment process. / Tesis

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett betydande problem för ungdomar som utsätts vad gäller försämrad fysisk och psykisk hälsa och sämre upplevd livskvalitet. Ungdomar berättar sällan om sin utsatthet om de inte blir tillfrågade. Sjuksköterskan på ungdomsmottagningen har i sin roll ett helhetsperspektiv på människan och vana av att rutinmässigt ställa frågor om våld i nära relationer. Trots detta är det endast en mindre del av ungdomarna som berättar om sin utsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med ungdomar om våld i nära relationer. Metod: Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes och resultatet analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter. För att möjliggöra för ungdomens berättelse krävs en trygg miljö och en trygg relation i mötet med ungdomen samt organisatoriska aspekter och erfarenhet av att ställa frågor om våld. Bemästra konsten att lyssna innebär att vara mottaglig i samtalet, att lyssna aktivt på det ungdomen säger och vilka signaler som sänds ut samt att reflektera över det egna beteendet i mötet. Balansen i samspelet med ungdomen beskriver svårigheten av att balansera ungdomens vilja och medbestämmande gentemot sjuksköterskans roll och uppdrag för att arbeta mot ungdomens bästa. Slutsats: Att samtala med unga om våld är en komplex uppgift där sjuksköterskan praktiserar en balansgång mellan att dels arbeta utifrån barnets perspektiv, dels genom att inta barnperspektivet utifrån sjuksköterskans uppfattning. / Background: Domestic violence and intimate partner violence is a significant problem for adolescents who are exposed in terms of impaired physical and mental health and perceives lower quality of life. Young people rarely disclose their vulnerability if they are not asked. The role of the nurse at the youth clinic includes a holistic perspective on people and the nurse is used to routinely asking questions about domestic violence and violence in intimate relationships. Despite this, only a small proportion of adolescents report their vulnerability. Aim: The aim was to describe the nurses’ experiences of communicating with adolescents about domestic violence and intimate partner violence. Method: The study is of a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted, and the results were analysed with inductive content analysis. Results: The results show three categories that describe the nurses’ experiences. To enable adolescents’ story to be told, a safe environment and a secure relationship with the young person are required, as well as organizational aspects and experience of asking questions about violence. Mastering the skill of listening means being receptive in the conversation, listening actively to what the young people are saying and what signals are being sent out, and reflecting on the nurses’ own behaviour in the meeting. The balance in the interaction with adolescent describes the difficulty of balancing the adolescents will and co-determination in relation to the nurses’ role and assignment to work towards the youth's best interests. Conclusion: Talking to young people about violence is a complex task where the nurse practices a balance between working from the child perspective, but also by taking the childs’ perspective based on the nurses’ perception.

Syftet med studien var att se hur skolkuratorer på gymnasieskolor kan arbeta förebyggande med syskonvåld inom det skolsociala arbetet. Studien har utgått från tre frågeställningar som berör hur skolkuratorerna arbetar förebyggande mot syskonvåld, vilka metoder som kan vara användbara samt hur de kan hjälpa elever som redan blivit utsatta för syskonvåld. Denna studie har utförts utifrån en kvalitativ ansats genom fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio intervjupersoner som arbetar på gymnasieskolor. Studiens resultat visar att det råder mer kunskap om syskonvåld och det förebyggande arbetet kring detta än vad skolkuratorerna inledningsvis uppfattat. Genom diskussioner och reflektioner i fokusgrupperna har skolkuratorerna erhållit mer kunskap. Gymnasieskolorna har ett antal bra metoder som redan existerar inom verksamheterna som går att applicera både på det förebyggande arbetet och arbetet där syskonvåldet redan sker. Det går även att arbeta förebyggande där våldet redan sker genom att förhindra att våldet fortlöper och eskalerar. / The purpose of the study was to see how school counselors at high schools can work preventively with sibling violence within the school social work. The study was based on three questions that concern how the school counselors work preventively against sibling violence, which methods can be useful and how they can help students who have already been exposed to sibling violence. This study has been carried out based on a qualitative approach through four focus group interviews with a total of ten interviewees who work in high school. The results of the study show that there is more knowledge about sibling violence and the preventive work around it than the school counselors initially perceived. Through discussions and reflections in the focus groups, the school counselors have gained more knowledge. The high schools have a number of good methods that already exist within the activities that can be applied both to the preventive work and the work where sibling violence already is present. It is also possible to work preventively where the violence is already taking place by preventing the violence from continuing and escalating.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem och kränker våldsutsatta kvinnors frihet. Kvinnliga offer är överrepresenterade i statiskt som berörvåld i nära relation. Med en kvalitativ ansats har vi haft som syfte att undersöka professionellas syn på varför kvinnor stannar kvar i våldsammaheterosexuella parrelationer och vad som möjliggör för ett uppbrott. Med ett målinriktat urval har sex professionella socialarbetare strategiskt valts ut för att besvara vårt syfte med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Denna studie tar stöd av teorierna, normaliseringsprocessen och uppbrottsprocessen. För att analysera det empiriska materialet har en tematisk analysmetod använts. Resultatet har brutits ner i följande trehuvudteman: rädsla, normaliseringsprocessen samt stöd. Följande subteman är barn, ekonomi, kärlek, kultur, isolering, internalisering, samhällets resurser och kunskap. Studien visade på kvarhållande faktorer, dessa var rädsla och en direkt följd av normaliseringsprocessen. Rädslan kvinnorna upplever kan härledas till barn, ekonomi, kärlek samt kultur. Enligt professionella upplever flera kvinnor en rädsla kring vad som kan hända barnen vid en eventuell separation och hur de ska klara sig ekonomiskt utan mannens finansiering. Rädslan kan även förväxlas med kärlek och en delkvinnor är styrda av kulturella normer, vilket skapar en rädsla för att lämna. Normaliseringsprocessen visade sig även vara ett återkommande tema som synliggör hur gränserna för vad som uppfattas vara normalt förskjuts och att våldet normaliseras för kvinnorna. De faktorer som visade sig möjliggöraför ett uppbrott från våldspräglade relationer var stöd i form av samhällets resurser, barn samt kunskap. Med hjälp av samhällets resurser kan kvinnor få hjälp med ekonomi, skydd samt skyddad identitet, vilket kan vara avgörande faktorer för att kunna lämna. Även kunskap kring kvinnans rättigheter och vilket stöd som finns tillgängligt är viktiga faktorer som möjliggjorde för ett uppbrott. / Men's violence against women is a societal problem that violates the freedom of women who are victims of violence. Female victims are overrepresented in statistics concerning violence in intimate relationships. With a qualitative approach, this study aims to examine professionals' perspectives on why women stay in abusive heterosexual relationships and what enables them to break free. Through purposeful sampling, six professional social workers have been strategically selected to address ouraim through semi-structured interviews. This study draws on the theories ofthe normalization process and the process of leaving an abusive relationship.A thematic analysis method has been employed to analyze the empirical material. The results have been categorized into three main themes: fear, the normalization process, and support. The following sub-themes include children, finances, love, culture, isolation, internalization, love, societal resources, and knowledge. According to the professionals, the most prominent factors keeping women in abusive relationships were fear and, as a direct consequence, the normalization process. The fear experienced by the women could be attributed to concerns about the children, financial dependence, and cultural norms. Several women were afraid of the potential consequences for their children in the event of a separation and how they would manage financially without the partner's support. The normalization process emerged as a recurring theme, highlighting how the boundaries of what is perceived as normal shift, and the violence becomes normalized for women. The factors enabling a break from violent relationships included support in the form of societal resources and knowledge. Through societal resources, women can receive assistance with finances, protection, and secure identity, which can be crucial factors in leaving. Awareness of women's rights and the available support also played significant roles in enabling a break.

Forskning visar att arbete mot våld i nära relation är viktigt. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken erfarenhet personal inom hemtjänsten har av arbetet med våld i nära relation bland äldre, för att öka kunskapen om hur personal inom hemtjänsten skulle kunna arbeta med våld i nära relation. För att besvara detta syfte använde vi oss av kvalitativ metod i form av tre semistrukturerade gruppintervjuer. Respondenterna var hemtjänstpersonal i två kommuner i södra Sverige. Materialet som samlades in transkriberades och analyserades tematiskt, vilket utmynnade i åtta teman: Åtgärder, Sjukdom- en riskfaktor för våld i nära relation, Chefens roll, Sekretess, Brist på kunskap, Det dolda våldet, Det förebyggande arbetet samt Ansvaret. Vi har haft en hermeneutisk ansats för att förstå oss på helheten i det komplexa sociala problemet med våld i nära relation bland äldre. Resultatet visar att det finns en brist på kunskap gällande arbetet med våld i nära relation bland äldre. Respondenterna känner sig inte trygga med att arbeta med våld i nära relation då de inte vet vad som förväntas av dem. De intervjuade grupperna saknar mål och riktlinjer och inget förebyggande arbete bedrivs. Resultatet visar att våldet inte sällan beror på sjukdom men att det annars främst sker i det dolda. Detta gör att det kan vara svårt för hemtjänstpersonalen att uppmärksamma våldet. / Research shows that work preventing against domestic violence is important. This degree essay aims to investigate what experience home care staff have of working with domestic violence among the elderly, in order to increase knowledge of how staff in home care could work with violence in close relationships. To answer this purpose, we used a qualitative method in the form of three semi-structured group interviews. The respondents were home care staff in two municipalities in southern Sweden. The material we collected was transcribed and analyzed thematically, resulting in eight themes: Actions, Illness - a risk factor for violence in close relationships, The manager's role, Secrecy, Lack of knowledge, Hidden violence, Preventive work and Responsibility. We have had a hermeneutic approach to understand the completeness of the complex social problem of domestic violence among the elderly. The results show that there is a lack of knowledge regarding work with domestic violence among the elderly. The respondents do not feel safe working with violence in a close relationship as they do not know what is expected of them or how they should act on it. The interviewed groups lack goals and guidelines and no preventive work is conducted. The results show that the violence is not infrequently due to illness, but that otherwise it mainly takes place in the hidden. This means that it can be difficult for the home care staff to see the violence.

Föreliggande studie avser att identifiera utvecklingsbehov, utifrån socialarbetares erfarenheter av behandlingsarbetet med män som utövar fysiskt våld mot kvinnor i nära relationer. Fokus riktar sig mot socialarbetarnas utmaningar med förändringsarbetet. De upplevelser som ska undersökas förhåller sig till socialarbetares erfarenheter efter implementeringen av lagändringen i Socialtjänstlagen år 2021. Lagen anger att socialtjänsten måste erbjuda hjälp och behandling för våldsutövare. Stöd och behandling riktad till våldsutövare är därmed ett relativt nytt arbetsområde inom socialtjänsten, även om det har setts som en viktig del av bekämpningen av våld i nära relation under en längre tid. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med de socialarbetare som arbetar med behandling för män som utövar fysiskt våld. Utifrån respondenternas svar identifierades tre utmaningar kring behandlingen; gruppbehandling, motivationsarbete och uppföljning. Dessa tre analyserades mot vårt syfte, frågeställningar, valda teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. En viktig slutsats av arbetets studie är vikten av ett individanpassat behandlingsarbete samt att de tre ovanstående utmaningarna även har identifierats som utvecklingsbehov. Dessa utvecklingsbehov kan vara fördelaktiga för verksamheterna att fokusera mer på, med syftet att förbättra behandlingsarbetet med våldsutövare i nära relation. / The aim of this study is to identify development needs based on social workers' experience of treatment work with men who use physical violence against women in close relationships. Focusing on social workers' challenges in changing perpetrators behavior. The experiences of challenges relate to the time after the implementation of  the new Swedish law 2021, that states that social services must provide help and treatment for perpetrators. The support and treatment aimed at the perpetrators is therefore a relatively new area of work within the social services, even though it has been seen as an important part of combating domestic violence for a longer time. To achieve the aim we conducted qualitative interviews with social workers involved in treatment for the perpetrators of violence. Based on the answers of our respondents we identified three challenges with perpetrator treatment; group therapy, motivational work and follow-up work. We analyzed these three against our aim, issues, our chosen theoretical starting points and previous research. An important conclusion of the study is the importance of individualized treatment and that the three challenges above have also been identified as development needs. These development needs can be beneficial for the organization to focus more on, with the purpose to improve the treatment with perpetrators in close relationships.