The diploma thesis deals with psychotherapy of victims of violent relationships (primarily victims of sexual violence). The work aims to look at individual experiences with these clients through interviews with experts on the issue and to examine the influence of therapeutic effects on client's personality. The theoretical part is divided into two basic chapters: Sexual Violence and Psychotherapy, it provides readers with professional information on both topics and provides key literary resources on issues in academia. Due to research goals, a qualitative methodology was chosen in the form of semi-structured interviews. The research group consists of five respondents (psychologists, therapists, social workers with psychotherapeutic education) who specialize in the issue of sexual or domestic violence. The interview was primarily about capturing and understanding the uniqueness of each respondent's professional experience. Furthermore, an analysis of the therapeutic process was performed on individual respondents, when the positive effects of the therapeutic effect appeared in their client. Respondents were asked about cases where the therapist himself does not perceive a positive change in the personality of his client after the therapeutic intervention (provided that he has encountered such a case...

Bakgrund   Våld i nära relationer förekommer globalt oavsett social-, ekonomisk-, eller kulturell tillhörighet, där kvinnor är drabbade i högre utsträckning än männen. Våldet resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den våldsutsatta, i form av bland annat psykiska skador såsom posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), fysiska skador och låg självkänsla. Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och etiska riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdomar och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa den våldsutsatta kvinnan.      Syfte Syftet var att beskriva vilka möjligheter och hinder det finns för sjuksköterskan att i vårdmötet identifiera kvinnan som utsatts för våld i nära relationer.      Metod En litteraturbaserad icke-systematisk litteraturöversikt med aktuell forskning genomfördes för att sammanställa resultatet. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CiNAHL. Integrerad dataanalys tillämpades för att bearbeta och sammanställa data. Totalt inkluderades 19 vetenskapliga artiklar i examensarbetet.    Resultat Resultatet presenterades i två huvudkategorier; sjuksköterskans kompetenser och kunskapsbrist samt känslor och attityder. Möjligheter redovisades utifrån symtom och tecken på våldsutsatthet, kommunikation- och miljöfaktorer samt screeningsverktyg som alternativ. Hinder redovisades som brist på kunskap och oerfarenheter inom ämnet. Känslor och attityder utifrån sjuksköterskans värderingar, myter och rädslor samt den våldsutsatta kvinnans normer samt känslor av skuld, skam och rädslor utgjorde både möjliggörande och hindrande faktorer vid identifieringen utav den våldsutsatta kvinnan. Resultatet presenterade även våldets normaliseringsprocess i den sistnämnda huvudkategorin.    Slutsats Sjuksköterskans personliga värderingar och myter kring våldsutsatthet kan bidra till att identifieringen uteblir tillsammans med okunskap, rädslor och oerfarenhet. Den våldsutsatta kvinnan kan känna skuld och/eller skam samt att våldet kan normaliseras. Utbildning inom ämnet kan ses som fördelaktigt för att reducera hinder och öka möjligheten till att identifiera våldsutsatta kvinnan. / Background Intimate partner violence occurs globally regardless of social, economic or cultural affiliation, where women are affected to a greater extent than men. The violence results in short-term and long-term health issues for the victim in the form of, amongst other things, mental injuries such as post-traumatic stress disorder (PTSD), physical injuries and low self-esteem. According to current laws and ethical guidelines, nurses must work to promote and restore health, prevent diseases and alleviate suffering. Nurses therefore has a responsibility to pay attention to and help the abused woman.    Aim The purpose was to describe what facilitators and barriers there are for the nurse to identify women who have been subjected to intimate partner violence in the care meeting.    Method A literature-based unsystematic literature review with current research was conducted to compile the results. Searches were performed in the PubMed and CiNAHL databases. This study used integrated data analysis as a method to process and compile data. A total of 19 scientific articles were included in the Degree project.    Results The results were presented in two main categories; the nurse's skills and lack of knowledge as well as feelings and attitudes. Facilitators were reported based on symptoms and signs of exposure to violence, communication and environmental factors as well as screening tools as alternatives. Barriers were reported as a lack of knowledge and inexperience. Emotions and attitudes based on the nurse's values, myths and fears as well as the abused woman's norms and feelings of guilt, shame and fears constituted both as facilitators and barriers in the identification of the abused woman. The result also presented the normalization process of violence.    Conclusions Nurse's personal values and myths about intimate partner violence can contribute to the lack of identification, together with ignorance, fears and inexperience. The woman exposed to violence may feel guilt and/or shame and that the violence may be stigmatized. Education in the subject can be seen as beneficial in increasing the opportunity and reducing barriers to identifying the woman exposed to violence.

Background: Intimate partner violence is a global public health problem that threatens women's wellbeing. Every third woman globally is estimated to have been subjected to psychological, physical or sexual violence by a close relative at some point in their life. The nurse has an important role to be able to identify, treat and support affected women. Aim: The aim of this study was to investigate nurses experiences of encounters with women exposed to intimate partner violence. Method: The method for the study is a literature review with qualitative and quantitative articles.The articles in the study were collected from the databases PubMed and CINAHL. The study has used an integrated data analysis according to Kristensson (2014). The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification. 15 scientific articles were included in the study. Results: The results of the literature review are presented under two main categories which are: Ask the question and The nurse's attitudes. The categories were identified by: Lack of knowledge, Lack of time and lack of space, Values and attitudes and Emotions. Joyce Travelbee claims that good care builds on a human to human relationship between the nurse and the patient. Conclusions: Lack of time, lack of space and the nurses' own feelings made it difficult for the nurses to identify women exposed to intimate partner violence. The nurses wanted more knowledge and education on the subject of intimate partner violence. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och utgör ett hot mot kvinnors liv och hälsa. Var tredje kvinna i världen uppskattas någon gång ha blivit utsatt för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld av någon närstående. Sjuksköterskor har en viktig roll att kunna identifiera, behandla och stötta de kvinnor som är drabbade. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Metoden som använts för studien är en litteraturöversikt med artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Artiklarna i studien har samlats in från databaserna PubMed ochCINAHL. Studien har använt sig av en integrerad dataanalys i enlighet med Kristensson (2014). Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten presenteras utifrån två huvudteman som är: Ställa frågan och Sjuksköterskors förhållningssätt. Huvudteman togs fram utifrån fyra subteman: Kunskapsbrist, Tidsbrist och utrymmesbrist, Värderingar samt Känslor. Joyce Travelbee belyser att god omvårdnad bygger på att sjuksköterskan och patienten skapar mellanmänskliga relationer som skapas via god kommunikation. Slutsats: Kunskap-, tid- och utrymmesbrist samt sjuksköterskornas egna känslor försvårar det för sjuksköterskorna att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskorna önskade mer kunskap och utbildning i ämnet våld i nära relationer.

No description available.

Social services and violence in close relationship in a sami context A qualitative study of the social services opportunities to provide support to women exposed to violence in a sami culture in Sweden  Background: There is a lack of studies in Sweden that includes and describes violence against Sami women and how important the social worker's ambition is to create and maintain basic knowledge and efforts to support Sami women who’s exposed to domestic violence.  Aim: The aim of this study is to clarify how the social services in Sweden work for the Sami women to be able to get the help they need.  Methods: The study is based on four individual qualitative interviews with social workers from Norrbottens och Västerbottens län. For analysis intersectionality and postcolonial theory has been used.  Results: The results have shown us that there are both similarities and differences for social workers who’s involved with Sami women as clients. What all social services had in common was that they all had to seek cultural knowledge by themselves. What differd was the view of cultural relevance. Some of the social workers thought there should be more of importance to have cultural knowledge when working with Sami women who’s exposed to domestic violence, others had the opinion that the aim is to treat every client based on the guidelines that have been determined at the social service office and is directed to all abused women. / Socialtjänsten och våld i nära relation i en samisk kontext En kvalitativ studie om socialtjänstens möjligheter att ge stöd till våldsutsatta kvinnor inom samisk kultur i Sverige  Bakgrund: Det saknas studier i Sverige som inkluderar och beskriver våld mot samiska kvinnor och hur viktig socialsekreterarens ambition är för att skapa och upprätthålla grundläggande kunskaper och insatser för att stödja samiska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse hur socialarbetare i Sverige arbetar för att de samiska kvinnorna ska kunna få den hjälp de behöver.  Metod: Studien bygger på fyra individuella kvalitativa intervjuer med socialsekreterare från Norrbottens och Västerbottens län. För analys så har intersektionalitet och postkolonial teori använts.  Resultat: Resultaten har visat oss att det finns både likheter och skillnader för socialarbetare som är engagerade i samiska kvinnor som klienter. Gemensamt för alla socialtjänster var att de alla var tvungna att söka efter kulturell kunskap själva. Det som skilde sig var synen på relevans av kulturell kunskap i arbetet. En del av socialsekreterarna tyckte att det borde vara viktigare att ha kulturell kunskap när de arbetar med samiska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet, andra menade att syftet är att behandla varje klient utifrån de riktlinjer som har fastställts på socialtjänsten och som riktas till alla våldsutsatta kvinnor.

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer på familjecentraler arbetar med att identifiera och hantera våld i nära relationer hos mödrar de möter och deras barn. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod. Sex enskilda intervjuer med kuratorer på familjecentraler från fem olika kommuner i Mellansverige genomfördes. Empirin analyserades med hjälp av positioneringsteori samt begreppet etisk stress. I resultatet påvisade kuratorerna komplexiteten i att bemöta våld i nära relationer. Ett starkt mönster i resultatet är att kuratorerna använder sig av en rad olika strategier i samtal med våldsutsatta. Andra faktorer som påverkar kuratorernas bemötande är deras kunskap och erfarenhet kring ämnet våld i nära relationer samt organisatoriska förutsättningar. Resultatet visar vidare att i kuratorernas roll finns en motstridighet gällande att verka stödjande och skapa allianser men samtidigt behöva förhålla sig till sin anmälningsskyldighet. För att skapa och upprätthålla allianser använder sig kuratorerna av olika strategier. Kuratorerna arbetar på olika sätt för att identifiera våld, vilket inkluderar att ställa frågor på rutin eller vid indikation. Slutsatsen visar att det är komplext för kuratorerna att upptäcka och bemöta våld, samt att motstridigheten i deras roll skapar gråzoner. Slutsatsen påvisar också att kuratorerna har effektiva strategier för att bemöta väl identifierat våld, men att effektiviteten i strategierna de använder för att identifiera våldet varierar. / The aim of this study was to examine how counselors working at family centers strive to identify and handle domestic violence experienced by mothers they meet and their children. To achieve the aim of the study a qualitative method was used. Six individual interviews with counselors working at family centers in five different municipalities in the middle part of Sweden were performed. The material was analyzed using positioning theory and the concept of ethical stress. The result casts a light on the complexity of managing domestic violence. A pattern shown in the result is how the counselors use an array of different strategies when working with victims of violence. Something that affected how the counselors handled meeting victims of abuse was their knowledge and experience surrounding the subject of domestic violence and organizational circumstances. The results also show how there is a contradiction embedded in the role of the counselor regarding them working to support victims of domestic violence and working to create alliance but at the same time having an obligation to make reports of concern when necessary. The counselors use different strategies to create and uphold alliances. Furthermore, they also work in different ways to identify violence, which includes having a routine where questions about violence are asked or asking questions about violence only when violence is indicated. The conclusion shows that it is a complex task to discover and handle violence, and that the contradiction in the role of the counselor creates grey areas. Additionally, the conclusion shows that the counselors have effective strategies to handle violence that has been identified, but the level of effectiveness of their strategies connected to identifying violence varies.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är en ständigt aktuell fråga. Våldet består av flera former såsom fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt, sexuellt, digitalt och hedersrelaterat våld. Barnmorskan har ett ansvar i att ställa frågor om våld till gravida kvinnor för att identifiera de som lever under våldsutsatthet och kunna erbjuda stöd och förebygga fortsatt våldsutsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors upplevelse av att ställa frågan om våldsutsatthet till gravida kvinnor på mödrahälsovården.  Metod: En kvalitativ design med enskilda intervjuer har genomförts med totalt tio barnmorskor från sex olika mödrahälsovårdscentraler i sydöstra Sverige. Analysen genomfördes via en induktiv tematisk innehållsanalys. Resultat: De främsta resultaten i studien presenteras i fyra tematiska kategorier; professionellt och etiskt förhållningssätt, barnmorskans behov av att definiera våld, barnmorskans upplevelse av barriärer och barnmorskans upplevelse av brister i vårdkedjan. Barnmorskorna beskrev att rutinen kring att ställa frågan om våld till gravida kvinnor på mödrahälsovården var angelägen och självklar, där rädsla för att möta ett medgivande på frågan inte hindrade barnmorskorna från att ställa den. Slutsats: Ett av studiens fynd är att gravida kvinnor med hög socioekonomisk status ansågs utgöra en barriär för att ställa frågor om våldsutsatthet. För att överkomma de barriärer som finns för att ställa frågan om våld är det viktigt att ständigt arbeta med de frågor som utgör en barriär för barnmorskorna. / Background: Men's violence against women is an ever-present issue. Violence consists in many forms, such as physical, psychological, economic, material, sexual, digital, and honor-related violence. The midwife has a responsibility to ask questions about violence to pregnant women to identify those who are exposed to domestic violence. Aim: This study aimed to describe midwives' experience of asking the question of exposure to violence to pregnant women in maternity care. Method: A qualitative design with individual interviews has been conducted with ten midwives from six different maternity health centers in southeastern Sweden. The analysis was conducted through an inductive thematic content analysis. Results: The study´s main results are presented in four thematic categories; professional and ethical approach, the midwife's need to define violence, the midwife's experience of barriers and the midwife's experience of shortcomings in the care chain. The midwives described that the routine around asking the question of violence to pregnant women at the maternal health care was urgent and self-evident, where fear of obtaining consent to the question did not prevent the midwives from asking it. Conclusion: One of the study's finding is that pregnant women with high socioeconomicstatus were considered a barrier to asking the question. To overcome the obstacles that exist to asking the question of violence, it is important to constantly work on the issues that constitute a barrier for the midwives.

Våld i nära relationer upphör inte i samband med pensionering. Äldre kvinnor kan utsättas för alla de olika former av våld i nära relationer som drabbar yngre, inklusive sexuellt våld. Det kan dessutom finnas fler möjliga förövare, utöver en partner även vuxna barn, nära släkting eller personal inom vård och omsorg. Forskningen och samhällets instanser har länge förbisett att våld i nära relationer förekommer mot äldre kvinnor. Det har skapat stora kunskapsluckor gällande äldre kvinnors erfarenheter av våld och vilka metoder som är effektiva för att identifiera, förebygga och åtgärda våld mot äldre kvinnor. Behovet av mer kunskap om äldre kvinnors utsatthet och våldsförebyggande arbete är därför stort. Denna studies syfte var att utforska och beskriva verksamma inom tantjourer och kvinnojourers erfarenheter av att möta och ge stöd till våldsutsatta äldre kvinnor. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med elva verksamma vid tantjourer och kvinnojourer i Sverige. Genom en reflexiv tematisk analys kategoriserades resultaten i enlighet med fyra framträdande teman; det osynliga offret; det osynliga våldet; den okända hjälpen; och synliggörandet. Studien visade hur intersektioner av kön, ålder, funktionsförmåga och klass samverkar och är kopplade till processer av osynliggörande, vilket sammantaget villkorat äldre kvinnors möjlighet till uppbrott från den person som utsätter dem för våld samt deras och tillgång till stöd och skydd. För att tillgängliggöra stödinsatser till våldsutsatta äldre kvinnor på lika villkor som yngre kvinnor behöver bilden av den våldsutsatta kvinnan, våldsutövaren och hur våld i nära relationer ser ut breddas. Stereotypa föreställningar om äldre personer behöver aktivt utmanas och motverkas för att stödinsatser ska kunna utformas utifrån kvinnans individuella behov och livsomständigheter.  Nyckelord: våld i nära relationer, våld mot äldre kvinnor, kvinnojourer, intersektionalitet / Domestic violence does not end with retirement. Older women can be exposed to all the different forms of domestic abuse that affect younger women, including sexual violence. There may also be more possible perpetrators, in addition to a partner also adult children, close relatives or personnel in health and social care. Both previous research and society have long overlooked that domestic abuse occurs against older women. This has created large knowledge gaps regarding older women's experiences of violence and which methods are effective for identifying, preventing, and remedying violence against older women. Consequently, there is a need for more knowledge about older women's exposure to domestic violence and violence prevention methods. The purpose of this study was to explore and describe experiences of meeting, and supporting older women exposed to violence, through the perspective of employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women. A qualitative interview study was conducted with eleven employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women in Sweden. Through a reflexive thematic analysis, the results were categorized by four emerging themes; the invisible victim; the invisible violence; the unknown aid; making visible. The study showed how intersections of gender, age, functional ability, and class interacts and are connected to processes of invisibility, which collectively affected older women's opportunity to break free from violence as well as their access to support and protection. For support services to be available for older abused women at equal terms as for younger women, the image of abused women, the perpetrator, and what domestic violence looks like needs to be broadened. Support measures need to be tailored based on women’s individual needs and life circumstances, therefore stereotypical ideas about older people need to be actively challenged and counteracted.  Keywords: domestic violence, elder abuse, women ́s shelters, intersectionality

Syftet med studien är att sammanställa forskning där barn har intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av våld i hemmet, mellan närstående, i en kunskapsöversikt. Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och dess empiriska material består av elva vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en teoridriven tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt är den nya barndomssociologin och teorier kring hur det våldsbevittnande barnet ses som offer och vilka positioner som är möjliga för barnen att anta. Även Walkers teori om våld i nära relation som en cyklisk process är en del av det teoretiska ramverket. I den tematiska analysen identifierades två huvudteman samt flera underteman. Det första huvudtemat är barns upplevelse av våld i hemmet, med tre underteman: under de fysiska våldshändelserna, mellan de fysiska våldshändelserna och efter att våldet upphört. Det andra huvudtemat är barns strategier vid våld i hemmet, med tre underteman: strategier för att förhindra att våld uppstår, strategier för att stoppa pågående våld och strategier för att skydda sig själva. Studiens resultat visar att barn upplever våld med flera sinnen och på flera olika sätt. Barnen har väl genomtänkta strategier och väljer dessa utifrån situation. Resultatet diskuteras sedan kritiskt i förhållande till de teoretiska utgångspunkterna i studien. Studien bidrar till en ökad förståelse för barns upplevelser och erfarenheter av våld i hemmet. / The purpose of this study is to compile research where children have been interviewed about their experiences of domestic violence, between close relatives, within the home. The method used is a general literature review and the study’s empirical material consists of eleven scientific articles. The empirical material is analyzed through a theoretical thematic analysis. The theoretical framework of the study is the new childhood sociology and theories about in which ways the children who experience domestic violence can be seen as victims and the possible positions for these children. Walker’s theory of domestic violence as a cyclical process is also a part of the theoretical framework. In the thematic analysis two main themes was identified as well as several sub-themes. The first main theme is children’s experience of violence within the home, with three sub-themes: during the physical violent incidents, between the physical violent incidents and when the violence has ended. The second main theme is children’s strategies when experiencing violence within the home, with three sub-themes: strategies to prevent violence from occurring, strategies to stop ongoing violence and strategies to protect themselves. The result of the study shows that children experience violence with several senses and in different ways. Children have well thought out strategies and chooses to use these in different situations. The result is critically discussed in relation to the theoretical standpoints in the study. The study contributes with an increased understanding of children’s experience of violence within the home.

Bakgrund  År 2021 miste minst 19 personer i Sverige livet på grund av våld i en nära relation. Drygt 200 kvinnor om dagen utsätts för denna typ av våld i Sverige, och var tredje kvinna världen över har erfarenheter av våld i nära relation.  Syfte  Syftet var att belysa barriärer i vårdmötet som kan försvåra sjuksköterskans möjlighet att identifiera våld i nära relationer.  Metod  Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 13 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna som användes hämtades från PubMed och CINAHL. En integrerad innehållsanalys gjordes av artiklar med hög eller medelhög kvalitet enligt Sophiahemmet högskolas granskningsmall.  Resultat  Två huvudkategorier identifierades: “Förutsättningar” och “Yrkesmässigt ansvar”. “Förutsättningar” hade två underkategorier: “Tidsbrist & Screening” samt “Farhågor” och huvudkategorin “Yrkesmässigt ansvar” två underkategorier: “Riktlinjer, styrdokument” och “Utbildning”. Resultatet speglar de barriärer som vårdpersonal upplever när det kommer till att ställa frågor angående våld i nära relationer och sammanfattas som följer: tidsbrist, brist på utbildning, brist på riktlinjer, rädsla för personlig säkerhet, ”victim blaming”, genans, och osäkerhet. Barriärerna resulterar ofta i tillitsbrist från våldsutsatta.  Genom sitt beteende riskerar vårdpersonalen att normalisera det våld som patienten utsatts för. Sjuksköterskan har jämfört med andra professioner en unik förutsättning att nå ut till våldsutsatta.  Slutsats  Ett halvt sekel har gått sedan forskning om våld i nära relationer initierades. Lika länge har sjukvårdspersonal upplevt barriärer som hindrar dem från att identifiera och hjälpa våldsutsatta. Framtida forskning bör fokusera på interventioner med syfte att förändra identifierade problem. / Background  In the year of 2021, 19 people in Sweden lost their lives owing to domestic violence. Over 200 women are subjected daily to this type of violence in Sweden, and every third woman in the world has had experiences of domestic violence.  Aim  The aim was to illustrate barriers in health care encounters which could obstruct nurses’ ability to identify domestic violence.  Method  The method used was a non-systematic literature review based on 13 articles including qualitative and quantitative approaches. Articles were collected from PubMed and CINAHL. An integrated content analysis comprised of the articles scoring high to medium quality according to Sophiahemmet högskolas review template.  Results  In compiling the results, two main categories were identified: “Prerequisites” and “Professional responsibilities”. “Prerequisites” had two subcategories: “Lack of time & Screening” and “Fears” and “Professional responsibility” had two subcategories: “Guidelines, governing documents” and “Education”. The results mirror the barriers health care professionals experience in order to ask questions about domestic violence and can be summarized as follows: Lack of time, education, guidelines & governing documents; victim blaming; disconcertion; and uncertainties. These barriers often result in a lack of trust in health care professionals.  By their actions, health care professionals are risking a normalization of the violence the patient is subjected to. Compared to other professionals, nurses have a unique possibility to reach individuals exposed to domestic violence.  Conclusions  Half a decade has passed since the research of domestic violence initiated. For just as long, health care professionals have experienced barriers preventing them from identifying and treating individuals exposed to domestic violence. Future research should focus on intervention studies, targeting identified problems.