Sammanfattning: År 2010 ändrades skollagen till att de som nått de krav som ställs i kunskapsform i skolan ska kunna erbjudas stöd och hjälp för att kunna utvecklas ännu mera enligt egen takt. Enligt skolverket (2010) så är 5 % av elever i skolan särskilt begåvade barn. Dessa elever ligger oftast långt före sina klasskompisar och kan i värsta fall tappa helt sin motivation till att fortsätta studera på grund av uteblivet stöd (Skolverket). Persson (2010) hävdar vidare i sin studie att de begåvade barn som nu är vuxna har stor psykisk ohälsa och att många av de som inte fått rätt stöd har även tankar på att ta livet av sig (SKL, 2016). Skolverket fick i uppdrag av regeringen att ta fram ett stödmaterial för dessa elever. Stödmaterialet från Skolverket blev upprättat i form av en broschyr, därefter samarbetade vissa kommuner med Statens Kommun och Landsting och upprättade en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Denna studie har som ändamål att ta reda på huruvida det finns en handlingsplan för särskilt begåvade elever i Västerbottens län i sex slumpvis ospecifika kommuner för särskilt begåvade barn. Syftet med denna studie är att förebygga psykisk ohälsa hos särskilt begåvade barn genom att undersöka om stödet genom en upprättad handlingsplan finns överlag i Västerbottens kommuner. Studien innefattar förutom litteraturforskning även en kvantitativ- och kvalitativundersökning, forskning från vetenskapliga artiklar och information från Skolverket.

Sammanfattning: Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvården har en utsatt position och löper en större risk att utsättas för våld. Våldsproblematiken är ett växande problem världen över och riskfaktorerna till att våldsincidenter uppstår är många. Sjuksköterskor inom akutsjukvården befinner sig i ett komplext beslutsfattande position där risken av att utsättas för våld är större. Syfte: Syftet var att beskriva hur våld inom akutsjukvården påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Litteraturstudien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär som är publicerade mellan 2009 – 2020. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. En induktiv ansats har använts och analysering gjordes utefter Fribergs femstegsanalys. Resultat: Fynden som har identifierats har grupperats och genererat fyra subkategorier; ”att drabbas av fysiska begränsningar”, ”att uppleva emotionella konsekvenser”, ”att uppleva konsekvenser i det patientnära arbetet” samt ”att uppleva bristande teamsamverkan”. Subkategorierna har bildat två kategorier; ”Sjuksköterskans hälsa” och ”Sjuksköterskans arbete”. Slutsats: Litteraturstudien resulterade i att våldet inom akutsjukvården skapade både yrkesmässiga och privata konsekvenser hos sjuksköterskorna som på olika sätt påverkade arbetskvalité och patientsäkerhet och som även skapade sämre förutsättningar för ett personcentrerat arbete.  Nyckelord: Våld, konsekvenser, omvårdnad, akutmottagning, kvalitativ

Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett folkhälsoproblem på nationell och internationell nivå. Det våld som kvinnor får utstå kan leda till ett flertal negativa hälsokonsekvenser på både lång och kort sikt och kan påverka kvinnorna på varierande sätt. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att stödja och hjälpa den våldsutsatta kvinnan. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap om konsekvenser våldsutsatta kvinnor kan drabbas av genom att undersöka och analysera tidigare forskning som behandlar konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relation samt hur socialtjänsten kan arbeta med våldsutsatta kvinnor. Materialet bestod av 12 vetenskapliga artiklar som analyserats genom en teoretisk tematisk analysmetod varpå fyra huvudteman och tio subteman kunde utrönas i resultatet. De fyra huvudtemana var: fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser, ekonomiska konsekvenser och hur socialtjänsten kan arbeta med våldsutsatta kvinnor. Utifrån huvudtemana framkom följande subteman: fysiska skador, olika fysiska hälsoproblem och yttre skador; depression och ångest, posttraumatiskt stressyndrom och substansanvändning; inkomstförlust; socialtjänstens skiftande kompetens inom våld i nära relation; ekonomiskt bistånd; annat stöd och bemötande. Studiens resultat visade att våldsutsatta kvinnor kan drabbas av varierande konsekvenser av våldet och att konsekvenserna kan ta sig i uttryck på olika vis, men att de vanligaste konsekvenserna från det empiriska materialet var ångest, bristande ekonomi samt fysiska skador. Resultatet visade även att socialtjänstens kompetens, bemötande och biståndsinsatser kan ha en påverkan på våldsutsatta kvinnors tillit till socialtjänsten och socialarbetare. Studiens centrala slutsatser var att det kan förekomma organisatoriska variationer hos socialtjänsten i arbetet med våld i nära relation, vilket synliggjorde ett behov av ett förbättrat arbete gällande identifiering, bemötande och behandling av konsekvenser våldsutsatta kvinnor kan drabbas av. De yrkesverksamma är i behov av att få rätt förutsättningar i form av rätt utbildning och verktyg för att kunna bemöta de våldsutsatta kvinnornas behov på ett adekvat sätt.

Denna uppsats byggs på de besparingar som sker inom lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. Lagen antogs för att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, men även för att ge en möjlighet till självbestämmande och goda levnadsvillkor. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur enhetschefer upplever sitt handlingsutrymme vid en budget-läggning men också hur man som enhetschef hanterar de konsekvenser som uppstår i en budget som minskar. Syftet ska uppnås med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar delade meningar i handlingsutrymmet men att man upplever att man som enhetschef upplever lite eller inget handlingsutrymme och att det är en stram budget som man har att arbeta efter. Nedskärningarna och konsekvenserna är att chefsstödet i många kommuner har blivit indraget, men man upplever också att arbetet blir påverkat. Detta eftersom man som chef inte har tid att utföra det kvalitetsarbete som skulle behövas och detta i sin tur leder till att brukaren inte får det denne har rätt till, såsom fritidsaktivitet. / This essay is based on the savings that take place within the law on support and service for certain disabled people. The law was adopted to improve the living conditions of people with disabilities, but also to provide an opportunity for self-determination and good living conditions. The essay aims to find out how middle managers experience their room for maneuver when setting a budget, but also how unit manager handles the consequences that arise in a budget that is reduced. The purpose is to be achieved with qualitative semi-structured interviews. The results show divided opinions in the room for maneuver, but that you experience that as a unit manager you experience little or no room for maneuver and that it is a tight budget that you have to work according to. The cuts and consequences are that managerial support in many municipalities has been withdrawn, but it is also felt that the work is affected. This is because you as a manager do not have time to perform the quality work that would be needed and this in turn leads to the user not getting what he is entitled to, such as leisure activities.

Dementia has become to be named the ‘relative’s illness’ as a result of the physical and psychological effects that the relatives experience, due to the fact that the patient goes through many changes within the course of the disease. In addition, individuals suffering from dementia receive more help from their relatives compared to individuals suffering from other diseases or disabilities. Therefore, it is important to address to relative’s individual needs connecting to the caregiving role. The aim of this qualitative study was to examine how relatives to individuals suffering from dementia are affected by the role of caregiving. We conducted a thematic text analysis of our empirical material consisting of three autobiographies, written by relatives of those suffering from dementia. By reading the material and categorising the topics the authors wrote about, three main themes were identified: Relatives as caregivers, Health effects of caregiving and Emotional strain.  The results showed that the author’s experienced several different aspects of how they were affected as caregivers. For instance, all three author’s described how their role with their loved one changed. Another result shown was that the author’s experienced how their health deteriorated, both physically and psychologically, and it was repeatedly described how they felt lonely and forgotten. The authors also described how the caregiving role resulted in positive experiences such as personal development. Strongly prominent was the author’s experiences of how the dementia caused strong feelings of grief. In conclusion the findings highlight how important it is to shed light on the relative’s role and their wellbeing.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskningen säger om hur flyktingbarns mentala hälsa påverkas av migration. Detta genom att göra en systematisk litteraturstudie. Studien är grundad på 16 vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier har använts. I studien användes två teorier, kristeori och utvecklingsteori. Studien visar att flyktingbarns mentala hälsa påverkas till viss del negativt av migration. I de flesta fall av migration riskerar flyktingbarn att få exempelvis PTSD och depression.

Bakgrund: Hot och våld är något som blir mer vanligt i samhället och så även i ambulanssjukvården. Arbetsrelaterat våld innefattar att utsättas för ohövligheter, mobbning, verbala och fysiska aggressioner, hotfulla ord eller aktioner, sexuella trakasserier och fysisk misshandel under sin arbetstid. Ambulanspersonalen har i tidigare forskning visat sig vara en utsatt personalkategori då de väldigt ofta arbetar ensamma i främmande miljöer med patienter med stor variation av sjukdomstillstånd. Syfte: Studiens syfte var att beskriva ambulanspersonalens utsatthet för arbetsrelaterat våld och hur omvårdnaden kan påverkas. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie genom systematisk ansats och med en integrerad analys av 14 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Mellan 66 och 75 procent av ambulanspersonalen hade utsatts för någon typ av hot eller våld i sin yrkesutövning. Verbala hotfulla yttranden var vanligast. Att utsättas för hot eller våld i sitt arbete ger psykiska och fysiska konsekvenser inte bara i mötet med patienter och i yrkesutövningen, på kort eller längre sikt, utan även på privatlivet och i integrationen med andra människor. Rädsla, uppgivenhet, frustration och ilska är vanligt förekommande hos ambulanspersonalen som blivit utsatt. Detta kan påverka vårdandet av patienten då ambulanspersonalen blir mer vaksam för att skydda sig själv och sin kollega men även en minskad empati och tålamod. Slutsats: Arbetsrelaterat våld inom akutsjukvården är vanligt förekommande och ambulanssjukvården är inget undantag. Det arbetsrelaterade våldet påverkar inte bara personalens hälsa och välbefinnande utan även omvårdnaden av patienten genom att vårdrelationen riskerar att försämras. Då studier tyder på att det arbetsrelaterade våldet har en tendens att öka så behövs förebyggande arbete, utbildning och uppföljande samtal för att på så sätt bibehålla en god omvårdnad och ambulanspersonalens välbefinnande. / Background: Threats and violence are something that is becoming more common in society and so also in ambulance care. Ambulance personnel are a vulnerable category of personnel as they very often work alone in foreign environments. Increased resources are needed to protect staff and also the patient. Aim: The aim of the study was to describe the ambulance staff's exposure to work-related violence and how nursing can be affected. Method: The study was conducted as a literature study through a systematic approach and with an integrated analysis of 14 articles with qualitative, quantitative and mixed method. Results: Between 66 and 75 percent of the ambulance staff had been exposed to some type of threat or violence in their professional practice. Verbal threatening statements were most common. Being exposed to threats or violence in their work has psychological and physical consequences not only in the meeting with patients and in the professional practice, in the short or long term, but also in private life and in the integration with other people. Fear, despair, frustration and anger are common among ambulance personnel who have been exposed. This can affect the care of the patient as the ambulance staff becomes more vigilant to protect themselves and their colleague but also a reduced empathy and patience. Conclusion: Work-related violence in emergency care is common and ambulance care is no exception. Work-related violence affects not only the health and well-being of staff but also the care of the patient as the care relationship risks deteriorating. As studies indicate that work-related violence has a tendency to increase, preventive work, education and follow-up conversations are needed in order to maintain good nursing and the well-being of ambulance staff.

Syftet med studien var att ta reda på om etablerad forskning om studenters stress är korrekt. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalsmetoden var ett målinriktat bekvämlighetsurval, vilket mynnade ut i 11 deltagare. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys, vilket resulterade i fem huvudteman.  Analysen av data visade att samtliga deltagare hade upplevt stress i samband med studier. Detta berodde till stor del på höga prestationskrav eller ökad arbetsbörda under tentamensperioder. Resultatet visade även att deltagarna upplevde ovisshet i samband med studierna samt en bristfällig självdisciplin, vilket ökade den upplevda stressen. Stressen resulterade i både fysiska och psykiska symptom. Deltagarna uppgav främst symptom som sömnsvårigheter, ångest och trötthet. Resultatet är intressant i jämförelse med tidigare forskning då majoriteten av studiens deltagare uppgav bristfällig självdisciplin som en orsak till upplevd stress.

Bakgrund: Tre miljoner människor dör årligen som en konsekvens av deras alkoholkonsumtion. Alkoholberoende är en av de främsta globala orsakerna till förtida död. Alkoholkonsumtion kan härledas till ungefär 200 olika skador och sjukdomar och innebär sociala konsekvenser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med ett alkoholberoende. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes för att besvara studiens syfte. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för att hitta de åtta kvalitativa artiklarna som inkluderades i litteraturstudien. Materialet granskades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet ledde fram till det övergripande temat Olika former av lidande med fem underliggande huvudkategorier: Bakomliggande orsaker till alkoholberoende, Fast i alkoholkonsumtionens makt, Konsekvenser av alkoholkonsumtionen, Vändpunkter i alkoholberoendet och Utmaningar med att leva ett nyktert liv. Konklusion: Alkoholberoende personer upplever ett socialt, fysiskt och psykiskt lidande. Utmaningar i livet kvarstår även om personen blivit nykter. Alkoholberoende personer står inför en omfattande stigmatisering av samhället och hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan behöver visa medmänsklighet i omvårdnaden och erhålla förbättrad kunskap och insikt i alkoholberoende personers erfarenheter för att kunna understödja deras hälsa och välmående. / Background: Every year, three million people die as a consequence of alcohol consumption and it ́s one of the main causes of global premature death. Consumption of alcohol is known to cause 200 different kinds of injuries and diseases and contributes to negative social consequences. Aim: The purpose of this literature study was to describe adults lived experiences of alcohol dependency. Methods: To answer the purpose a qualitative literature study was conducted. The study constituted of eight qualitative articles found in databases CINAHL and PsycInfo. The research data was analyzed using Fribergs five-step model. Results: The analyze revealed one theme, Various forms of suffering and that it consisted of five main categories: Underlying causes, The grip of alcohol, Consequences, Turning points and Challenges of living sober. Conclusion: Adults with an alcohol dependency experience suffering of social, physical and psychic nature. They experience challenges even if they are living in sobriety and a widespread stigma from society and the health care system. Nurses need to display compassion and improve their knowledge and understanding of lived experiences to better support health and well-being.

Mastektomi, en litteraturstudie om kvinnors upplevelser och känslor efter genomgången mastektomi vid bröstcancer samt hur kvinnor vill bli bemötta av vårdpersonal i samband med mastektomi / Mastectomy, a literature review about women´s experiences and feelings after mastectomy due to breastcancer and how women going through mastectomy wish to be treated by the hospital staff