Studien handlar om unga vuxnas skuldsättning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 – 30 år. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandläggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas inställning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjälpa dem. Studiens empiri bygger på data från sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys. De teoretiska ansatserna är Bourdieus klassteori och Julian Rotters teori om locus of control. Resultatet visar att unga vuxna hamnar i skuldsättning på grund av att de saknar förmåga och kunskap om ekonomi. Unga behöver mer kunskap om ekonomi för att förstå konsekvenserna. Konsekvenserna som kan uppstå vid skuldsättning är att de hamnar i Kronofogdens register och det finns en risk att Kronofogden tar kontrollen över den unga vuxnas ekonomi. Det visar sig även att handläggarna arbetar för att motivera och förebygga problemen med skuldsättning. Handläggarnas arbete är således viktigt för de unga vuxnas väg tillbaka mot ett skuldfritt liv. Ämnet bör uppmärksammas i det sociala arbetet eftersom konsumtionen ökar och skuldsättning upptäcks oftast när det redan är för sent. / The study is about young adults in deep debt. With young adults the study refers to individuals between 20-30 years. The aim has been to investigate officials experiences of young adults in debt’s attitude towards their finances and how the officials work to help them. The study is based on empirical data from six semi-structured interviews that have been analyzed and interpreted using thematic analysis. The theoretical approaches are Bourdieu's class theory and Julian Rotters theory of locus of control. The results show that young adults often lack ability and knowledge of the economy and thus end up in debt. The consequences that may occur when the person finds him/herself in debt is that they end up in the Enforcement Authority's records for the rest of their lives, and the risk that the task handler takes control of the young adults' finances. It also shows that the officials are working to motivate and prevent problems of debt. The officials work is also important for young adults heading back towards a debt-free life. The subject should be considered as consumption increases and debt mostly noticed when it is already too late.

<p>Denna uppsats handlar om moral och moraliska val i västerländska RPG-dataspel. Uppsatsen granskar hanteringen av moral och moraliska val i tre spel: Baldur’s Gate 2 (Bioware 2000), Fallout 2 (Black Isle Studios 1999) och The Witcher (CD Projekt Red 2007). Förutom den kritiska granskningen finns det även med en intervjudel, där några speldesigners med erfarenhet av att göra spel med moraliska teman och val intervjuas om frågor relaterade till moral och moraliska val i spel. Uppsatsen kommer fram till ett antal resultat, bland annat vikten av konsekvenser, vikten av att val skall vara svåra och svårigheten med valfrihet i spel. Dessa resultat sammanfattas i några designprinciper för designers som vill jobba med moraliska teman och val i spel.</p>

SAMMANFATTNING Polyfaramaci är ett stort problem bland äldre inom Sverige och internationellt inom hälso- och sjukvården. I Sverige har Socialstyrelsen kommit ut med en rekommendation om att läkemedelsgenomgångar skall erbjudas alla över 75 års ålder årligen eller patienter som har fler än fem läkemedel (Socialstyrelsen, 2015c). När människan åldras medför det att risken för sjuklighet ökar. Detta i kombination med det naturliga åldrandet medför att risken för oönskade biverkningar och interaktioner ökar. Även följsamheten till den farmakologiska behandlingen minskar på grund av polyfarmaci. Den äldre populationen drabbas av sjukdomar som i många fall kan behandlas farmakologiskt. Genom forskning inom det medicinska området har man utvecklat läkemedel och därigenom fått bättre behandlingsmöjligheter för sjukdomar som drabbar äldre (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2009). I förlängningen leder detta till att de äldre konsumerar fler läkemedel än yngre människor vilket benämns som polyfarmaci. Polyfarmaci innebär att en person behandlas med fem eller fler läkemedel. Studiens syfte var att belysa konsekvenserna av polyfarmaci för den äldre människan inom äldrevården. Studiens resultat visade att konsumtionen av olämpliga läkemedel bland de äldre patienterna är hög, enligt Beers Criteria. Studieresultatet visade även att den äldre personen med förekomst av polyfaramci löpte högre risk för interaktioner, biverkningar, fall, sjukhusinläggningar, smärtor, förvirring, diarré, förstoppning, blödningar, depression, muntorrhet samt att de äldre hade en sämre följsamhet till läkemedelsbehandlingar. Det är viktigt att all personal kring de äldre patienterna, speciellt sjuksköterskan är insatta i åldersförändringar hos den äldre personen och har god kunskap inom farmakologi. Slutsatsen kan dras att mer forskning kring konsekvenser av polyfarmaci för den äldre sköra människan krävs. Samtidigt som det behövs utbildning av sjuksköterskor i ämnet farmakologi rent allmänt rörande interaktioner, biverkningar samt olämpliga läkemedel. Specialistsjuksköterskan har ett helhetsperspektiv av patienten; uppföljningar av läkemedelsbehandlingar och bedriver även en personcentrerad omvårdnad.

Denna uppsats belyser oavsiktliga konsekvenser som kan uppstå när skolpersonal rekommenderar läsvänliga böcker som skildrar utanförskap. Uppsatsen ämnar söka svar på om skolans pedagogiska åtgärd att rekommendera läsvänliga böcker kan ses som en oavsiktlig symbolisk våldföring samt undersöka vilka etiska dilemman som kan uppstå på grund av att böckerna skildrar utanförskap. Pierre Bourdieu och Jean-Claude Passerons teori om symboliskt våld och Donald Broadys teori om ”Den dolda läroplanen” visar att det finns en maktutövning mellan elever och lärare. Robert K. Mertons teori om oavsiktliga konsekvenser visar vilka konsekvenser som kan uppstå till följd av målmedvetna sociala handlingar. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen pekar bland annat på att ungdomar ser ett samband mellan skolmisslyckanden och socialt utanförskap. Efter textanalys av Kim Olins bokserie samt blogginlägg skrivna av lärare och skolbibliotekarier har resultaten visat att tillhandahållandet av denna typ av läsvänlig litteratur kan ses som en form av symbolisk våldföring samt att det finns ett etiskt dilemma i böckernas innehåll i relation till den tänkta läsaren. / The aim of this essay is to seek an answer to if a schools educational measures in their recommendation of reader-friendly books can be seen as an utterance of symbolic violence and to examine what kind of ethical dilemmas can arise from a book that portrays social exclusion. Pierre Bourdieu and Jean-Claude Passeron’s theories of symbolic violence and Donald Broady’s theory of the hidden curriculum show that teachers wield and exercise a kind of power against and in relation to their students. Robert K. Merton’s theory about unintended consequences exemplifies the kinds of consequences that purposive social action can have. Previous research presented in this essay show that young people often see a correlation between academic failures and social exclusion. After a textual analysis of Kim Olin’s book series about Simon, and blog posts written by teachers and school librarians, our results show that a provision of this type of reader-friendly literature can be seen as an action of symbolic violence against the reciever, and that there is an ethical dilemma to be found in the books subject matter in relation to the intended reader.

Syftet med studien var att utifrån kuratorers upplevelser studera hur kvinnor påverkas efter en våldtäkt, samt att studera kuratorernas förhållningssätt och hur deras arbete med våldtagna kvinnor sker. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med kuratorer. Resultatet från studien analyserades utifrån teorier och modeller som stigma, klientcentrerad terapi, kognitiv teori samt tidigare forskning. Studiens resultat visade att de vanligaste konsekvenserna är posttraumatiskt stressyndrom med symptom som flashbacks, ångest, depression, mardrömmar och sömnsvårigheter. Även skam och skuld var framträdande konsekvenser och kuratorerna menar att det är vanligt att offren lägger skulden på sig själv för det som har hänt. De beskriver att ett empatiskt förhållningssätt och respekt för individen i mötet är viktigt för att kvinnorna ska våga berätta sin historia. När det kommer till metoder och arbetssätt framkom det att kuratorerna inte använder sig av några speciella metoder i arbetet. De arbetar med minnet av händelsen på olika sätt beroende på var kvinnan befinner sig. / The purpose of the study was to, based on counselors experience, study how women are affected after a rape, as well as to study counselors professional meeting and working methods. The study conducted six qualitative interviews with counselors. The result of the study was analyzed based on theories and models such as stigma, client-centered therapy and cognitive theory. The results of the study showed that the most common consequences are posttraumatic stress disorder with symptoms like flashbacks, anxiety, nightmares and sleep disorders. Feelings of shame and guilt are also common consequences and it is common for the victims to blame themselves for what has happened. The counselors describe that an empathetic approach and respect for the individual in the meeting is important for women to dare to tell their story. When it comes to methods, it was found that they don’t use any special methods in the work. They work with the client´s memory of the rape in different ways depending on where the client is.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse och djupare inblick i numera vuxna barns upplevelser av att växa upp med en alkoholmissbrukande förälder. De frågeställningar som besvarades var "Hur beskrivs uppväxten för barn till missbrukande föräldrar från barnets perspektiv i sex olika självbiografier? " och "Vilka psykosociala konsekvenser uppger författarna till sex självbiografier att de drabbats av på grund av att de växt upp med en alkoholmissbrukande förälder?". Det var en kvalitativ litteraturstudie som baserades på sex olika självbiografier. Sammantaget konstaterades att samtliga författare till självbiografierna har påverkats negativt av förälderns missbruk. Hos samtliga författare påträffades en negativ självbild vilket utifrån anknytningsteorin förklaras av den otrygga/ambivalenta anknytningsrelationen till den missbrukande föräldern. Utifrån kognitiv teori är självbilden ett resultat av inlärning. Resultatet i studien överensstämmer med vad som framkommer i tidigare forskning.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i Sverige och runt om i hela världen. Omkring 35 % av kvinnorna i världen har blivit utsatta för psykiskt, sexuellt och fysiskt våld. Sjukvården har som ansvar att ta hand om utsatta kvinnor genom att skapa ett förtroende mellan patient och vårdpersonal genom att visa respekt, beakta patientens behov av att känna sig trygg.   Syftet: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien kommer även lyfta upp hur sjuksköterskan identifierar och bemöter våldsutsatta kvinnor.   Metod: En litteraturstudie där databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökning. Artiklarna som valdes genomgick en kvalitetsgranskning. Resultatet är baserad på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar.   Resultat: Enligt resultatet som sammanställdes från de olika artiklarna, är det fysiska våldet den mest förekommande typen av våld i nära relationer. Medan det psykiska och sexuella våldet tar lång tid att bearbeta för kvinna. Resultatet visade även att sjuksköterskorna tyckte att våld i nära relationer var ett känsligt ämne därför var det svårt att ställa frågan till den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskorna tyckte även att bemöta våldsutsatta kvinnor var komplicerat och behövde förberedelser innan samt att sjuksköterskan hade svårt att lämna ämnet bakom sig efter samtal med våldsutsatt kvinna.   Slutsats: Kvinnorna skämdes och skuldbelade sig själva för det de blev utsatta för. För att sjuksköterskor skall kunna bemöta och kunna ställa frågor om utsatthet på korrekt sätt behövs det mer utbildning.

En brist på ADHD diagnos kan påverka individer så pass mycket att det ger dem problem i framtida akademiska- och yrkesval. De nio deltagarna i denna studie sammanfattade sina år i grundskolan som bland annat kaotiska, problematiska, känslor av utanförskap och överlag negativa. Efter att ha fått diagnos i vuxen ålder föll många bitar på plats och många frågetecken blev besvarade och förklaringar på varför de haft problem fick äntligen ett svar. Trots att det kan ses som positivt att erhålla diagnosen så ser de flesta ADHD som något negativt och det faktum att de inte fick diagnosen i grundskolan har påverkat deras framtid på ett negativt sett. Detta eftersom de känner att de inte uppnått sin fulla potential på grund av att de inte fick de hjälpmedel de hade behövt för att klara grundskolan och med bra betyg kunnat ta sig vidare till gymnasiet och även eventuellt universitet.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur svenska poliser upplevde att hot och våld i tjänst påverkade dem. Ett bekvämlighets- och snöbollsurval applicerades, vilket resulterade i tolv respondenter (n=12) där fördelningen var fyra kvinnor och åtta män mellan 30-65 år, från sex olika län. Vid datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer, därefter utfördes en tematisk analys som resulterade i olika tema. Resultatet visade att samtliga poliser upplevde såväl fysiska som psykologiska konsekvenser av hot och våld. Vidare visade resultaten att större delen av respondenterna ansåg sig som underbetalda och ouppskattade i relation till vad de får utstå i tjänsten. Sammantaget var frustration till följd av hot och våld genomgående i alla intervjuerna och majoriteten diskuterade värdet i arbetet, vilket möjligen kan tolkas som en diskrepans i de förberedelser som polisutbildningen erbjuder och vad tjänsten faktiskt sedan innebär.