Bakgrund: Omvårdnad ska, oavsett var den bedrivs, företas på ett säkert och personcentreratsätt. Det offentliga hälso- och sjukvårdssystemets kapacitet är begränsat varpå patienter kanutlokaliseras till avdelningar med andra specialiteter än aktuellt sjukdomstillstånd. Trots attdenna företeelse förekommer både nationellt och internationellt är det lite forskat kringomvårdnaden av dessa patienter.Syfte: Belysa omvårdnaden för patienter som är utlokaliserade.Frågeställning: Hur påverkas omvårdnaden för patienter som är utlokaliserade?Metod: Litteraturstudien inspirerades av Roséns (2023) systematiska litteraturöversikt och dessgranskningsprocess. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl, därefter genomfördes enkvalitetsgranskning (Forsberg & Wengström, 2015) av de artiklar som identifierades somrelevanta i förhållande till syftet efter granskning av titel och abstract. Vidare analyserades deingående artiklarnas resultat med inspiration av tematisk analys (Braun & Clarke, 2006) medett induktivt förhållningssätt.Resultat: Resultatet utgick från fem kvalitativa och två kvantitativa artiklar som utmynnade ifyra identifierade teman: Omvårdnaden uteblev och försenades, Bristandeinformationsöverföring, Sjuksköterskan hade bristande kunskap och kompetens och Positivaupplevelser av omvårdnaden.Slutsats: Det övergripande resultatet visade att patienter som utlokaliserades kunde drabbas avkonsekvenser på omvårdnaden vilket riskerade att leda till vårdskada, dock fanns även positivaupplevelser av utlokaliseringen.

Med denna intervjustudie vill jag lyfta upp hur rasistiska och islamofobiska diskurser kring våld ochförtyck i hederns namn är påtagliga narrativ som Sverige upprätthåller. Ett sådant debattklimat somutgår ifrån ett rasistiskt skillnadstänkande om vissa grupper, rangordnar och bedömer dem oliktetniskt svenska majoritetsbefolkningen. Rasim och islamofobi är ett växande problem som tydligtpåverkar våldsutsatta personers förutsättningar och möjligheter i samhället. Denna uppsats baseras på ett empirisk material som består av sju informanter som arbetar med hedersfrågan. Studien granskardet rasistiska och islamofobiska debattklimatet och dess aktörskap och konsekvenser för våldsutsattapersoner. Slutligen undersöker uppsatsen hur man kan göra för att kunna driva ett arbete fritt frånrasism och islamofobiska tankebanor/bedömningar. Resultatet visar att våld och förtryck i hedernsnamn är starkt förknippat med MENA-regionen och islam samt att offentliga och privata aktörer ärdrivande i diskurserna. Strukturella och psykiska konsekvenser visade sig vara vanliga konsekvenserav våldsutsattheten, rasism och islamofobi för våldsutsatta rasifierade personer. Gällande hur man påbästa sätt kan minimera rasistiska och islamofobiska tankebanor/bedömningar i arbetet mot våld ochförtyck fann jag att det intersektionella perspektivet vara avgörande.

The purpose of the study was to create an increased knowledge and understanding of young adults’ experiences from growing up as a child in a family with alcohol abuse, as well as studying long-term consequences of this. In the study five qualitative interviews were conducted, with young adults who grew up with a parent who abused alcohol. The results of the study were analyzed by Bronfenbrenner's developmental ecological model, as well as by the theoretical concepts risk, protective factors and resilience. Results and conclusions showed, that all informants experienced negative consequences during childhood and in adult life, due to the parent’s abuse. The families of the informants were characterized by an abnormal use of alcohol during their childhood, which led to a high level of conflict, lack of relationships, a major responsibility at home for the informants, negative health effects and school difficulties. The young adults stated, that they are living a good life today, but that childhood has made its mark in their minds. The informants narrated experienced health problems, difficulties with feeling trust and expressing how they feel as well as a lack of relation to the parent with addiction. / Studiens syfte var att skapa en ökad kunskap och förståelse för unga vuxnas erfarenheter att som barn växa upp i en familj med alkoholmissbruk, samt att studera långtidskonsekvenser av detta. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna, som vuxit upp med en förälder som missbrukat alkohol. Studiens resultat analyserades genom Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt begreppen risk- och skyddsfaktorer och resiliens. Resultat och slutsatser visade att samtliga informanter upplevt negativa konsekvenser under barndomen och i det vuxna livet, till följd av förälderns missbruk. Informanternas familjer karaktäriserades under uppväxten av ett onormalt bruk av alkohol, vilket medförde en hög konfliktnivå, bristande relationer, ett stort ansvarstagande hemma för informanterna, negativa hälsoeffekter och skolsvårigheter. De unga vuxna uppgav att de idag lever ett bra liv, men att barndomen har satt sina spår. Informanterna berättade om upplevda hälsoproblem, svårigheter med tillit och att uttrycka känslor samt en bristande relation till föräldern med missbruk.

Employees who stay home from work because of mental illness are an increasing number in Sweden. One of the reasons may be the increasing demands on the employees. The purpose of this essay is to investigate the legal context about the employers responsibility with regard to rehabilitation, and also to investigate what happens, mentally and economically, with the employee on a sick leave. The responsibility is wide and the consequences are many. To fulfill the purpose the legal method have been used.   If an employee becomes ill, the employer is responsible to start a rehabilitation. If  the employee is unable to go back to the same work tasks as before, the employer must investigate whether the employee can be of any other use to the employer or not. To let an employee go due to his/her mental illness should only be done as a last resort.   The sick leave may have negative influences for the employee, one example is that the mental illness can be even worse. A sick leave can also involve an economic insecurity, therefore many employees work even if they are ill. / <p>1381</p>

This study aims to investigate individual and collective resistance strategies used by social service workers to improve their work situation. It also aims to describe what consequenses their acts of resistance has on an individual, collective and structural level. The study include ten qualitative interviews and three participating observations with social service workers within children and youth unit at the social Services in Stockholm County. The result is analysed with Hollander &amp; Einwohners typology of resistance (2004). The study shows that speaking up towards high work load, union organization and to shift responsibility from the individual to the structural are powerfull ways to change the work load. This can lead to being seen as a trouble-maker, a vulnerable position in the workplace, but also to expanded resources like new positions. To take breaks, work slowly, a good atmosphere and overriding internal requirements for documentation are strategies that can bring stress and guilt but also make a great difference and bring understanding and support from the group. Covert resistance can lead to overt and individual resistance can lead to collective. The gist is that a rested social service worker can make a big difference to an experienced high work load.

<p>Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod. Mot bakgrund av detta tror vi att en undersökning om pedagogers val av metod kan gynna oss samt våra kollegor. Vi har genomfört en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer. Dessa ligger till underlag för vår analys och diskussion. Vår empiri visade att valet av metod är svårt att göra. Det är viktigt att pedagogen tror på sitt metodval. Pedagogen utgår från sig själv, sina elever samt erfarenheter för att skapa goda förutsättningar för en bra läs- och skrivundervisning.</p>

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer årligen. Vanliga behandlingsmetoder är kirurgi, strål- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk påverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad än andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar analyserades. Resultatet visar att kvinnorna upplever att de fortfarande bär på sjukdomen efter behandlingen, på grund av behandlingarnas effekter på det vardagliga livet. Upplevelser av oro för återfall, förändrad kroppsbild, negativ påverkan på fertiliteten och bristfällig information av vårdpersonal var svårt att hantera. Fortsatta uppföljningar och utförligare information, angående symtom, biverkningar och behandlingar, av sjuksköterska hade varit fördelaktigt för kvinnorna för att minska oro och förbättra livskvaliteten.

Numera utgör Internet en självklar del i svenskarnas dagliga rutiner. Användandet av sociala medier och annan digital interaktionsteknik kan föranleda negativa konsekvenser för individen. Till följd av Internetanvändandet har en ny arena för kränkningar och mobbning uppstått. Tidi-gare forskning har i huvudsak studerat nätmobbning och nätkränkningar bland barn och ungdo-mar varpå föreliggande studie studerar fenomenet bland unga vuxna. Studien syftar i huvudsak till att undersöka förekomsten av nätkränkningar och/eller nätmobbning, via digital interaktions-teknik, bland unga vuxna, detta både ur ett förövar- och offerperspektiv. Vidare syftar studien till att studera hur offren reagerar emotionellt. För att erhålla data genomfördes en kvantitativ studie med webbaserade enkäter vilka skickades till samtliga socionomstudenter vid ett medelstort uni-versitet i Sverige. 210 av 570 studenter besvarade enkäten. Resultatet analyserades mot bakgrund av relevanta teorier och begrepp; ritualer, fasad, främre och bakre region, genusperspektiv samt teorier som specifikt belyser traditionell/a mobbning och kränkningar, nätmobbning och nät-kränkningar. Resultatet visade att en man (4,8 % av 21 män) och åtta kvinnor (4,3 procent av 184 kvinnor), under de senaste sex månaderna, blivit utsatta för nätkränkning. Resultatet visade även att en rad olika emotionella konsekvenser uppstått till följd av nätkränkningarna. Förövarnas vanligaste uppsåt med handlingen var att skoja. Avslutningsvis förs en diskussion om slutsatser-na som också jämförs med tidigare studiers resultat.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor har beskrivit att upplevelsen av stress har minskat med tilltagna kunskaper och erfarenheter samt minskade krav på sig själv i yrkesrollen. Sjuksköterskeyrket har beskrivits vara stressigt på grund av en mängd olika orsaker men det finns åtgärder som kan vidtas för att minska stressen. Stressen har beskrivits kunna leda till konsekvenser både för sjuksköterskan som individ och för omvårdnaden av patienterna, vilket har beskrivits kunna resultera i känslor som frustration och otillräcklighet. I linje med Benners teori kan konstateras att nyutexaminerade sjuksköterskor genomgår en yrkesutveckling vilken leder till en upplevelse av minskad stress. Stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext problem som måste angripas från flera håll. För den nyutexaminerade sjuksköterskan är det av stor vikt att vara snäll mot sig själv i yrkesrollen genom att inte ha för höga krav på sig själv, detta för att kunna utöva sin yrkesroll som innebär att bedriva optimal patientfokuserad omvårdnad. / The aim of the study was to describe newly graduated nurses' experiences of work-related stress and to describe their experiences of what consequences stress can lead to. A descriptive interview study with qualitative approach was used. Data collection was performed by eight semi-structured interviews. The collected data was analyzed using qualitative manifest content analysis. The main result demonstrates that newly graduated nurses experienced stress in the beginning of their profession, partly because it is a time of uncertainty. Newly graduated nurses have described a decreased experience of stress with increased knowledge and experience, and reduced demands on herself in the professional role. Nursing is described to be stressful due to a variety of causes but there are measures that can be used to reduce stress. Stress has been described to cause consequences both for the nurse as an individual and for the care of patients, which has been described to result in feelings such as frustration and inadequacy. In line with Benner's theory it can be stated that newly graduated nurses undergo a professional development which lead to a experience of decreased stress. Stress in the nursing profession is a complex problem that must be dealt with on several fronts. For the newly graduated nurse it is very important that she is gentle with herself in the professional role by not having too high demands on herself to be able to practice her profession, that is carry out optimal patient-focused nursing.

Denna konsumtionsuppsats syfte är att analysera forskning om hur föräldrars syn på omvärlden kan påverka ett barns beteende, synsätt och attityder med fokus på etnisk och kulturell bakgrund samt fördomar. Tre frågeställningar användes som utgångspunkter över vad forskningen säger om hur barn påverkas av framförallt föräldrar men även andra individer i ett barns omgivning. Studien tar upp flera centrala faktorer som påverkar barns identitetsutveckling bland annat uppfostran, socialisation, hur synen på omvärlden överförs från föräldrarna, vilka konsekvenser ett barn ställs inför om det har en sådan inställning till samhället samt hur lärare kan motverka dessa inställningar hos ett barn. Genom analys av internationell och nationell forskning visar studien att föräldrars ageranden och synsätt, direkt och indirekt, påverkar barns olika beteenden.