Socialsekreterare inom socialtjänsten uppskattar att av de klienter som de möter har 50 procent en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det är därför viktigt att socialsekreterare har kunskap och utbildning om NPF. Klienter med en NPF upplever att de har fått ett dåligt bemötande från socialtjänsten och socialsekreterares kunskap och utbildning är bristande enligt rapporter. Denna studie syftar därav till att undersöka socialsekreterares erfarenheter av bemötande med klienter med NPF inom ekonomiskt bistånd. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Fem socialsekreterare runt om i Sverige intervjuades. Val av metod upplevdes lämplig då man med intervjuer fångar intervjupersonernas erfarenheter och berättelser. Intervjuerna transkriberades och sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att socialsekreterarnas kunskap om NPF är bristande. Det är främst den teoretiska kunskapen, vad diagnoserna innebär och vilka anpassningar som är bristande. Möjligheten att utveckla sin kunskap inom verksamheten är även den bristande. Det finns inga tydliga metoder som socialsekreterarna kan använda sig av i möte med klienter som har en NPF. Bristande kunskap och ingen möjlighet till att utveckla sin kunskap resulterar i konsekvenser för klienten. Slutsatserna av detta är att socialsekreterarnas kunskaper om NPF är bristande och de har inte möjlighet att utveckla sin kunskap då varken vetskapen om utbildningar och tiden finns, vilket leder till eventuella negativa konsekvenser för klienterna.

Uppsatsen reflekterar kring två nya tillägg från kursplanen i ämnet svenska för den nya läroplanen LGR22. Det som avses undersökas är hur dessa nya tillägg kan påverka svenskämnet didaktiskt i teorin. För att exemplifiera hur teorin skulle kunna omvandlas till praktiken kommer berättelserna om Emil i Lönneberga att användas som exempel på hur en lektion kan utformas utifrån tilläggen i analysen. Syftet med uppsatsen är därför att få svar på frågan om hur de två utvalda tilläggen ifrån LGR22 kan ge didaktiska konsekvenser för svenskämnet i årskurserna F-3. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys av tilläggen i den nya läroplanen som analyseras från det sociokulturella perspektivet, den proximala utvecklingszonen och de didaktiska frågorna vad? hur? vem? Slutsatserna visar att svenskämnet påverkas didaktiskt av tillägg 1 genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad kunskap om textens innehåll som nås genom reflektion och elevdelaktighet där språket är en central utgångspunkt för lärande. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. Tillägg 2 påverkar svenskämnet didaktiskt genom att den önskade kunskapen blir en fördjupad förståelse för andras perspektiv och omvärlden som ger ett gott omdöme och skapas genom kommunikation och elevdelaktighet i undervisningen. Elever blir därmed aktiva deltagare som påverkar undervisningen genom sina åsikter och tankar och lärare stöttande handledare i processen. På så sätt tydliggörs det sociokulturella perspektivets ökade inflytande på svenskundervisningen utifrån både tillägg 1 och tillägg 2.

Bakgrund: Skillnaden mellan missbruk och beroende är att det tar tid att utveckla ett beroende medan missbruk förknippas med bestämda perioder i livet. Missbruk associeras med risktagande beteende, asocialitet och våldsbrott. Antalet individer med ett läkemedelsmissbruk i Sverige uppskattas till 65 000.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad befintlig forskning beskriver om läkemedelsmissbruk bland vårdpersonal och hur det påverkar omvårdnaden.Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar av vetenskaplig karaktär. För artikelsökning användes databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.Resultat: Läkemedelsmissbruk bland vårdpersonal förekom och vissa substanser användes mer frekvent än andra. Särskilda riskfaktorer identifierades, så som lättillgänglighet till läkemedel. Även konsekvenser av ett missbruk för både personal och omvårdnad identifierades, då resultatet visar att patientsäkerhet och hälsa äventyrades. Resultatet visar vad som påverkade vägen ut ur ett missbruk samt att kollegors attityder kring läkemedelsmissbruk hade en viktig roll i missbrukets händelseutveckling.Slutsats: Läkemedelsmissbruk är ett existerande problem med allvarliga konsekvenser för samtliga inblandade. / Background: The difference between misuse and addiction is that it takes time to develop an addiction, while misuse is associated with specific periods in life. Misuse is associated with risk-taking behavior, anti-social behavior and violent crimes. The number of individuals with a drug misuse in Sweden is estimated to 65 000.Purpose: The purpose of this study was to examine what the existing research describes about drug misuse among healthcare professionals and how it affects the nursing care.Method: A literature review based on ten articles of scientific nature, which were found in the PubMed, CINAHL and PsycINFO databases.Results: Drug misuse among healthcare professionals occurred and certain substances were used more frequently than others. Specific risk factors were identified, such as easy access to drugs. Also consequences of a misuse for both professionals and nursing care were identified, since the result shows that patient safety and health was compromised. The result shows what affected the path out of (a) drug misuse and that colleges attitudes about drug misuse played a significant role in the events of the misuse.Conclusion: Drug misuse is an existing problem with serious consequences for everyone involved.

Bakgrund: Sexuella handlingar som saknar uttalat och frivilligt deltagande är ett övergrepp samt ett brott mot mänskliga rättigheter, ett problem som förekommer över hela världen. Traumat som drabbar den utsatta individen kan orsaka både akuta och långvariga stressreaktioner vilket kan medföra såväl kroppsliga som känslomässiga konsekvenser. Sjuksköterskans bemötande kan bli avgörande i huruvida patienten väljer att berätta om sin utsatthet. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om våldstecken samt är lyhörd, visar respekt och empati i mötet med individen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hälsokonsekvenser för individer som utsatts för sexuella övergrepp. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på analys av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet identifierade fyra huvudkategorier: psykologisk, fysiologisk, social samt känslomässig påverkan. Konklusion/implikation: Erfarenhet av sexuella övergrepp kan yttra sig i fysiska, psykiska, sociala och känslomässiga konsekvenser. Individer som utsatts för övergrepp påvisar mer frekvent kontakt med hälso- och sjukvård men de kan ha svårt att se samband mellan händelse av övergrepp och sina upplevda besvär av ohälsa. Sjuksköterskan behöver kunskap om våld, övergrepp och dess konsekvenser för att kunna säkerställa god vård och beredskapen förutsätter att hälso- och sjukvårdspersonal fortlöpande utbildas. / Background: Sexual acts without explicit and voluntary participation is an assault and a violation of the human rights, a problem that occurs worldwide. The trauma that affects the victim can cause both acute and long-term stress reactions, which can lead to both physical and emotional consequences. The nurse's treatment can be decisive in whether the patient chooses to tell about their vulnerability. It is of great importance that the nurse has knowledge of the signs of violence and is responsive, shows respect and empathy in the meeting with the individual. Aim: The aim of the literature study was to investigate the health consequences for patients/individuals who have been subjected to sexual abuse. Method: The method used was a general literature review based on the analysis of ten scientific articles. Results: The results identified four main categories: psychological, physiological, social and emotional impact. Conclusion/implication: The experience of sexual assault can be manifested as physical, psychological, social and emotional consequences. Individuals who have been subjected to abuse demonstrate more frequent contact with health care, but they may find it difficult to see the connection between the event of abuse and their perceived symptoms of ill health. Nurses need knowledge about violence, assault and its consequences to ensure good care and readiness requires continuous training of health care professionals.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera våldets konsekvenser för förändringsarbetet enligt socialarbetare samt vilket stöd som socialarbetare anser skapar potential i arbetet med förändringsprocesser hos kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom utförda semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Urvalet i studien var fem socialarbetare som arbetar inom myndigheter och ideella organisationer med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. För att få en djupare inblick i socialarbetares arbete med kvinnors förändringsprocesser så har resultatet analyserats utifrån Helen Rose Fuchs Ebaughs (2018) exit-teori. Resultatet presenterades i två delar: 1. Våldets konsekvensers påverkan på socialarbetares arbete med förändringsprocesser 2. Socialarbetares stöd samt andra faktorer som påverkar och möjliggör förändringsprocesser hos kvinnor som är utsatta för våld. Resultatet visade att psykosocialt stöd ansågs ha en stor betydande roll i arbetet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer, då det tillsammans med socialarbetarnas utbildning och kompetens samt personligt intresse och engagemang är viktigt för att stödja kvinnor till förändring. Resultatet indikerade även att samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer var angelägen, däremot uppmärksammades skillnader mellan ideella organisationer och myndigheter gällande möjligheter till att erbjuda praktiskt stöd. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att kvinnor som blir utsatta för våld i nära relationer genomgår en förändringsprocess när de söker stöd hos socialarbetarna. Vilket visar även på att socialarbetarna i förändringsarbete behöver vara medvetna om och ha förståelse för den förändring som kvinnor genomgår när dem är i frigörelseprocessen, för att socialarbetare sedan ska kunna möjliggöra att stöd tas emot efter det behov som kvinnorna har.

Bakgrund: Hot och våld är ett globalt problem inom akutsjukvården. Det antas bero på att den pågår dygnet runt, är öppen för allmänheten samt ofta är överbelastad med långa väntetider som följd. Faktorer hos patienter och anhöriga som påverkar är substanspåverkan, psykisk ohälsa, kognitiv sjukdom samt olika fysiska sjukdomstillstånd. Faktorer hos hälso- och sjukvårdpersonalen som påverkar är deras förhållningssätt, empati och kommunikation.  Syfte: Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av hur hot och våld påverkar akutsjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Huvudsakliga sökord var MeSH-termerna “Emergency service, hospital”, “violence”, “workplace violence” och “nursing care” samt ord i fritext så som “experience”, “perspective” och “perception”. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 17 artiklar till resultatet. En innehållsanalys i tre steg genomfördes. Meningsbärande enheter som svarade mot syftet plockades ut, dessa sammanfattades och grupperades slutligen i kategorier.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom: 1) Påverkan på vårdpersonal som berör fysiska och psykiska skador hos vårdpersonalen, att deras fritid påverkades samt att de kände rädsla på arbetsplatsen. 2) Påverkan på vårdkvaliteten som beskriver ett förändrat förhållningssätt hos vårdpersonalen och en påverkan på medicinska- och omvårdnadsmässiga beslut. 3) Strategier för att hantera hot och våld som beskriver en normalisering samt att sjukvårdspersonal ville sluta arbeta inom akutsjukvård.  Slutsats: Hot och våld är underrapporterat och sjukvårdspersonal upplever att organisationen inte står bakom dem. Få studier beskriver konkreta åtgärder för att förebygga och hantera detta. Arbetsgivare behöver prioritera dessa frågor och fortsatt forskning behövs. Sjuksköterskors förhållningssätt och empati påverkas vilket kan leda till en negativ spiral då detta också är faktorer som ökar risken för hot och våld. Det finns en brist på sjuksköterskor både i Sverige och globalt. Att sjuksköterskor vill lämna yrket på grund av hot och våld är allvarligt och åtgärder bör tas för att skapa trygga arbetsplatser. / Background: Workplace violence in emergency care is a problem worldwide. Emergency departments are exposed, supposedly because they are open for the public and provides continuous care, operating around-the-clock and they are often crowded with long waiting times as a result. Patient and visitor-related factors related to violence are substance abuse, mental illness, cognitive disorder and physical disease. Factors amongst health care workers that are related to violence are their approach, empathy and communication. Aim: To describe the experience of health care workers regarding the impact of workplace violence on emergency care. Method: A litterature review with searches in the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo. The searches were mainly done with the MeSh-terms “Emergency service, hospital”, “violence”, “workplace violence” and the words “nursing care”, “experience”, “perspective” and “perception”. After the quality review 17 articles were included to the result. A content analysis with three steps were done. Meaning units were extracted, summarized and categorized.  Results: Three main categories emerged: 1) The impact on healthcare staff that concerns physical and psychological injuries, that their free time is affected and that they felt fear in the workplace. 2) Impact on the quality of care that describes a changed attitude of the healthcare staff and an impact on medical and nursing decisions. 3) Strategies for dealing with threats and violence that describe a normalization and that healthcare professionals would stop working in emergency healthcare. Conclusion: Workplace violence is underreported and healthcare professionals feel that the organization does not stand behind them. Few studies describe concrete measures to prevent and deal with workplace violence. Employers need to prioritize these issues and further research is needed. Nurses' attitudes and empathy are affected, which can lead to a negative spiral as these are also factors that increase the risk of violence. There is a shortage of nurses both in Sweden and worldwide. Nurses leaving the profession due to workplace violence is a serious problem and measures should be taken to create safe workplaces.

Att växa upp i ett hem med missbruksproblematik blir alltmer uppmärksammat i dagens samhälle. Detta leder till en rad olika konsekvenser för barn både på kort och lång sikt. Dessa barns hälsa och utveckling riskerar att påverkas till följd av hemsituationen. Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser socialarbetare ser hos barn som växer upp i hem med missbruksproblematik. Studien fokuserar på alkohol och narkotikamissbruk. För att besvara syftet har vi genomfört fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som möter dessa barn. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar på våra frågeställningar. Vårt material har analyserats genom tematisk analys. Det resultat som framkom var att de barn som växer upp i hem med missbruk får fysiska, psykiska och sociala konsekvenser på både kort och lång sikt. Genomgående teman som präglat vårt arbete är skam och utanförskap, social utsatthet och stöd och insatser.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse om professionellas upplevelser av nätmobbning bland ungdomar 14-16 år. För att besvara syftet har sex halvstrukturerade intervjuer genomförts med professionella som arbetar i nära kontakt med ungdomar inom skolväsendet och socialt arbete. För att analysera resultatet har symbolisk interaktionism använts samt begreppen attityder och normer. Resultatet påvisade att ungdomar som utsätts för nätmobbning kan uppvisa depressiva symtom, självskadebeteende samt, i vissa fall, har självmordsförsök utförts. En bidragande faktor till varför nätmobbning förekommer i den utsträckning som det gör är att ungdomar kan vara anonyma på internet. Anonymiteten bidrar till att ungdomar kan vara elaka mot varandra utan att ta ansvar för sitt handlande. Genom att informera och upplysa ungdomar om följderna av att utsätta någon för nätmobbning ansågs vara det effektivaste verktyget för att förebygga att nätmobbning förekommer enligt intervjupersonerna. / The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the professionals experiences of cyber bullying among teenagers of the age 14-16. To answer the purpose of the study six semi-structured interviews were performed with professionals who work in close contact with teenagers within the school system and social work. To analyze the results symbolic interactionism is used as well as concepts of attitude and norms. The results demonstrated that teenagers that have experienced cyber bullying can exhibit symptom of depression, self harming behavior and in certain cases performed suicide attempts. One contributing factor to why cyber bullying present to the extent it does is because teenagers are able to be anonymous on the internet. Being anonymous contributes to teenagers being able to act cruel towards each other with little repercussion. By informing teenagers and drawing attention to the impact cyber bullying have on a person is considered the most effective way to prevent cyber bullying to present itself according to interviewed people.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt. Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd. Ytterligare slutsatser är att det inte finns några specifika signaler som barnen uppvisar vid den här problematiken, utan det kan vara inåtagerande likväl som utåtagerande signaler, samt psykosomatiska signaler. Barnen kan få både kort- och långsiktiga symtom i form av till exempel koncentrationssvårigheter, aggressivitet och passivitet. / The aim of this study is to research how school counselors note children that has witnessed domestic violence and how child psychiatry counselors perceive that children are affected by this. We have chosen to use a qualitative method and collect material from respondents through semi-structured interviews. According to previous research children can be adversely affected by witnessing domestic violence, as shown by the inward or outward behavior, and by the child experiencing somatic pains. The result from the respondents comply largely with the research regarding how children show that they aren’t doing well and how they can be affected both short and long term. The conclusions of this study show that children often are encountered by school counselors through a teacher or school nurse making them aware of a child that has problems, and that an empathetic counselor in an inviting environment creates security for the children. At times of referring the children further for necessary support and protection, there is a need for more resources. Further conclusions are that there are no specific signals that children exhibit at this problem, but it can be inward as well as outward behavior signals, as well as psychosomatic signals. The children can have both short and long term symptoms such as, for example, concentration difficulties, aggression and passivity.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att ge en översikt över forskning som belyser och identifierar lågstadieelevers svårigheter i räkneförmågan liksom de konsekvenser svårigheterna orsakar. Av 11 vetenskapliga publikationer, varav en rapport, en avhandling och resterande vetenskapliga artiklar, beskrivs räkneförmågan med hjälp av subkategorier. Av subkategorierna kan olika svårigheter, som relateras till lågstadieelevers räkneförmåga i addition, identifieras. De huvudsakliga svårigheterna kopplas till elevers kognition, t.ex. minnet och taluppfattning. Vidare beskrivs även konsekvenser utav att ha svårigheter i räkneförmågan. Forskningen belyser problem som lågstadieelever befinner sig i, men även långsiktiga problem som inte upptäcks förrän i äldre ålder.