Social dumpning innebär att kommuner får personer som är i behov av ekonomiskt bistånd att flytta till andra kommuner. Syftet med studien var att undersöka olika professioners upplevelse av vilka konsekvenser social dumpning kan ha för individer som utsätts för detta. Forskningsansatsen var kvalitativ och intervjuer genomfördes med sju personer med olika professioner. Intervjupersonerna upplevde att social dumpning medför många negativa konsekvenser för de utsatta, däribland boendesegregation med boende i undermåliga bostäder, förlust av sociala nätverk och dåliga utsikter att ta sig in på arbetsmarknaden. Empirin analyserades utifrån teorier om stigma samt makt och resultatet visade att de som utsätts för social dumpning ofta blir stigmatiserade och socialt exkluderade. Det framkom även att kommunerna, genom att utsätta personer för social dumpning, i många fall går emot socialtjänstlagen. Dessutom fråntas de drabbade personerna rätten till tillfredsställande levnadsförhållanden och andra mänskliga rättigheter som anges i FN:s konventioner. / Social dumping refers to the actions of local authorities that cause people in need of financial assistance to move to other local authorities. This study investigates how different professions experience the consequences of social dumping on affected individuals. The research approach was qualitative and seven people with different professions were interviewed. The interviewees observed that social dumping had a range of negative consequences for vulnerable individuals, including housing segregation caused by housing individuals in substandard accommodation, loss of social networks and poor employment prospects. The empirical data was analysed according to stigma and power theories and the results showed that social dumping often causesstigmatisationand social exclusion. It was also observed that social dumping often occurs in conjunction with local authorities disregarding the Social Services Act. Victims are often deprived of their right to a satisfactory standard of living and other human rights in UN conventions.

Studiens syfte är att granska tidigare forskning som belyser barnets perspektiv på att växa upp med föräldrar i missbruk och vilken typ av stöd som barnen erbjuds samt vilket stöd de själva efterfrågar. Vi har använt oss av en systematisk litteraturstudie där vi granskat tio artiklar som belyser barnets perspektiv. Därefter har vi analyserat artiklarna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska förhållningssätt vi använder oss av är den utvecklingsekologiska teorin. I vår studie har vi funnit flertalet gemensamma nämnare i de artiklar vi valt att granska. Analysen har då mynnat ut i fyra teman: att prata om missbruket, professionellas roll, barnets känslor till föräldern och missbrukets konsekvenser för barnet. Vi såg tydligt att många barn hade svårigheter att prata om missbruket, oavsett vem de skulle prata med. Samtidigt uttryckte barnen en stark önskan av att ha någon att prata med om den problematiska situation de befinner sig i. Närstående som barnen känner sig trygga med fungerar som ett bra stöd. Skolan och då framförallt skolpersonalen återkommer även som en trygghet för barnen. Andra professionella som socialtjänsten har barnen bristfällig kontakt med och de känner inte heller något förtroende för den gruppen.  Många av barnen upplever en ambivalens till de missbrukande föräldrarna där de önskar en närhet samtidigt som de vill ha ett avstånd för att skydda sig själva. Missbruket får stora konsekvenser för barnet och kan se olika ut. Föräldrafiering är vanligt förekommande bland dessa barn. Barnen kan även utveckla destruktiva beteenden som följd av föräldrarnas missbruk. En önskan är att föräldrarnas missbruk avslöjas. Barnen efterfrågar insatser som är formade utifrån deras behov men även att insatserna utgår från familjen som helhet. Hur barnen påverkas kan vara väldigt individuellt men genomgående i vår analys är att alla barn påverkas negativt av föräldrarnas missbruk.

SMHI:s data tyder på att temperaturen i Sverige kommer att öka. Dessutom kommer det framtida temperaturintervallet att vara mindre. Dessa två beräknade förändringar kommer att påverka den dimensioneringsprocess som idag används för vägar. Idag tar trafikverket hänsyn till temperaturen i ett bitumenbundet lager samt klimatperiodernas längder och båda dessa variabler kommer att förändras med tiden. Detta kommer att påverka val av material, materialåtgång vid nybyggnation, underhållsåtgärder samt vägens beräknade livslängd och kraven på de bitumen som skall används i framtiden. Förutom detta kan trafikverket behöva se över ett antal tabellvärden samt den klimatzonsindelning organisationen för närvarande använder sig utav. / The data from Sweden’s meteorological and hydrological institute suggests the temperatures in Sweden will rise in the future. It also suggests that the future temperature intervals will be smaller than they are today. This will affect the methods that are used for designing roads. Currently Trafikverket takes into account the temperature of the asphalt and the number of days of a specific climate period when considering climate temperature. Both these variables will have to be checked and possibly redone. This change will affect several areas that are important for the design, among these are the choice of materials, the amount of materials used, the cost of building and maintaining a road, a roads expected lifetime and the requirements for future asphalt layers. Add to that Trafikverket will probably need to recheck several table values and the climate zones that the organization uses today.

Det finns mycket forskning om designriktlinjer för att öka användbarheten i säkra it-system samt att problem med användbarheten kan ge problem i it-system. Men forskningen om vilka faktiska konsekvenser som kan uppstå av hur användbarhet implementerats i säkra it-system, är begränsad. Syftet med studien är att fylla denna kunskapslucka och genomfördes som en fallstudie som baserar sig på kvalitativa intervjuer med sju deltagare. Deltagarna intervjuades gällande deras användning av it-systemet PRIO, deras svar analyserades sedan för att hitta teman. Dessa teman användes som grund när vi arbetade genom resultatet. Vi hittade att PRIO har bristande användbarhet och hittade konsekvenser på grund av detta: brist på information och brist på enkelhet i it-systemet som leder till handhavandefel, dålig prestanda som leder till långa uppstartstider som i sin tur leder till säkerhetsrisker tack vare den mänskliga faktorn, samt att driftstörningar leder till att it-systemet inte går att använda. / There is a lot of research on design guidelines to increase the usability of secure IT systems and that problems with usability can cause problems in IT systems. However, research on the actual consequences that can arise from how usability has been implemented in secure IT systems is limited. The purpose of the study is to fill this gap of knowledge and the study was conducted as a case study based on qualitative interviews with seven participants. The participants were interviewed about their use of the IT system PRIO, their responses were then analyzed to find themes. These themes were used as a basis when we worked through the results. We found that PRIO has a lack of usability and found consequences because of this: lack of information and lack of simplicity in the IT system leading to handling errors, poor performance leading to long start-up times which in turn leads to security risks due to the human factor, and that operational disruptions leads to the IT system not being able to be used. / <p></p><p></p><p></p><p></p>

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som får stora konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Konsekvenserna är stora både för hälsa och ekonomi. Studien syftar därför till att undersöka och analysera vad socialtjänsten kan bistå med för stöd ur ett ekonomiskt perspektiv till våldsutsatta kvinnor samt hur samhället i stort kan motverka negativa långsiktiga ekonomiska konsekvenser för dessa kvinnor. Sex intervjuer genomfördes med sju kommunalt anställda socionomer som arbetar inom den kommunala individ- och familjeomsorgen med inriktning på våldsutsatta kvinnor. Det insamlade empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, där materialet sorterades under olika teman. I studien har ett genusteoretiskt perspektiv använts, då det är relevant för att förklara samhälleliga strukturer och normer som i sin tur kan ge en ökad förståelse för våld mot kvinnor och de förutsättningar män och kvinnor har utifrån genus. De slutsatser som kunnat dras av studien är att våldsutsatthet ofta får långtgående negativa konsekvenser på den utsattas ekonomi och att konsekvenserna ibland blir enorma och bestående resten av livet. Socialtjänsten kan bistå dessa kvinnor på flera sätt ekonomiskt. Några viktiga stöd som kan bidra till ekonomisk självständighet och gynna individernas ekonomi på lång sikt är att socialtjänsten kan finnas till som praktiskt stöd genom att informera, hänvisa och samverka. Det är även av stor vikt att arbeta med att begripliggöra och bearbeta våldet, eftersom arbete med mental hälsa och självständighet kan bidra till en ekonomisk självständighet. Studien visar även att samhället behöver göra betydligt mer för att möta kvinnornas behov ur ett ekonomiskt perspektiv. Ökad kunskap om våld i nära relation samt ökat ansvarstagande av olika samhällsaktörer kan bidra till att förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor och motverka långtgående negativa konsekvenser på deras ekonomi.

Growing up with parental substance abuse is a common social problem in the present society. The extent of this social problem is hard to determine and a childhood marked by parental substance abuse leads to an increased risk of serious consequences to the child, both during childhood and as an adult. The aim of this study is to examine, analyze and make these consequences visible in order to increase the knowledge and further improve the opportunities to be able to help these children in time. The scoping review methodology has been used in this study and the empirics consist of 15 scientific studies. The result shows that children tend to be negatively affected by growing up with parental substance abuse. During childhood, these children tend to feel bad and have feelings of sorrow, anxiety and fear. Children growing up in these types of families also tend to take an unnatural proportion of responsibility. Another recurring pattern is lack of trust, as well in their parents as in people outside their own family. Growing up in these conditions also increases the risk of not being able to finish school, to develop mental illness and to get into social problems later in life. The most important conclusion is that the parent’s substance abuse generally implies negative consequences to their children, but also that a lot of factors are involved and that all children are therefore affected in different ways and variations. / I dagens samhälle är det många barn som växer upp med föräldrar som har ett missbruk. Omfattningen av detta sociala problem är väldigt svår att fastställa och en uppväxt med föräldrar som har ett missbruk riskerar att ge allvarliga konsekvenser för barnet, såväl under barndomen som i vuxen ålder. Syftet med detta examensarbete är att undersöka, analysera och synliggöra dessa konsekvenser för att öka kunskapen och i större mån kunna hjälpa dessa barn i tid. Metoden litteraturöversikt har tillämpats och empirin i denna studie utgörs av 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar på att barn i regel påverkas negativt av en uppväxt med föräldrar som har ett missbruk. Under uppväxten tenderar barn till föräldrar med missbruk att må dåligt och känna känslor som ledsamhet, oro och rädsla. I många fall behöver barn till föräldrar med missbruk ta onaturligt mycket ansvar för familjen. Ett återkommande mönster har också varit brist på tillit, både gentemot sina föräldrar men också till människor utanför familjen. Barn som växt upp under dessa förhållanden har också en avsevärt högre risk att till exempel inte klara av skolan, att utveckla psykisk ohälsa eller att senare i livet själva hamna i sociala problem. Den viktigaste slutsatsen är att föräldrarnas missbruk i regel innebär negativa konsekvenser för barnen, men också att många faktorer påverkar och att alla barn påverkas olika mycket och på olika sätt.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barn som har upplevt våld i nära relation. Frågeställningarna bestod av att belysa konsekvenser för barn som har upplevt våld samt undersöka vilka insatser socialtjänsten kan erbjuda. Studiens data samlades in genom att genomföra två fokusgruppsintervjuer med fyra socialsekreterare i vardera, urval till arbetet begränsades till ett visst län i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna för studien var kristeorin och anknytningsteorin, som även användes under fokusgruppsintervjuerna och analysen i studien. Resultstet visade att barn kan drabbas av flera fysiska och psykiska konsekvenser efter att ha upplevt våld i nära relation, både långvariga och kortvariga. Socialtjänsten kan även erbjuda olika insatser och dessa anpassas efter barnens och familjens behov och förmåga att ta till sig ny kunskap. Materialet analyserades med hjälp av teorierna och det framkom att dessa inte var något socialsekreterarna utgick ifrån när de arbetade med barn som har upplevt våld.

Tanken bakom denna studie har varit att undersöka hur behandlare upplever sitt arbete med familjer där det förekommer våld. Studien syftar till de behandlare som arbetar med metoden KIBB som är en behandlingsmodell framtagen av Melissa Runyon och Esther Deblinger. Syftet med KIBB är att hjälpa föräldrar att sluta använda våld mot sina barn genom att ha förälderns våldsutövande i fokus, belysa konsekvenser och lära föräldrar positiva föräldrastrategier. Som behandlare ger man stöd till barn som upplevt våld genom att bearbeta upplevelserna, hantera känslor och skuldavlasta. Datan till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med KIBB behandlare. Vidare har kognitiv beteendeterapi, systemteori och inlärningsteori använts som teoretiska utgångspunkter. Datan har sedan analyserats utifrån de valda teorierna samt tidigare forskning. En av utgångspunkterna var att ta reda på vad behandlare ser för fördelar och utmaningar med KIBB. Intervjupersonerna redogjorde för många fördelar och många svar liknande varandra. De verkar också vara överens om att det är ett roligt arbete och att en stor fördel är att få göra skillnad för familjer. Under utmaningar i arbetet rådde det mer delade meningar. Intervjupersonerna resonerade kring de olika utmaningar man som behandlare ställs inför i arbetet och svaren var väldigt individuella. En annan aspekt som intervjupersonerna skildrade var vikten av motivationsarbete och relationsarbete med familjen samt samarbetet med den andra behandlaren. / This paper examines how professional therapists experience their work with families where violence occurs. The study aims to examine therapists' experience in working with CPC-CBT, which is a treatment model developed by Melissa Runyon and Esther Deblinger. The main  purpose of the treatment model is to help parents stop using violence against their children by focusing on the parent's use of violence, as well as highlighting consequences and teaching parents positive parenting strategies. Therapists using the CPC-CBT method provide support to children who have experienced violence by processing their experiences, managing emotions and relieving guilt. The data were collected through six semi-structured interviews with CPC-CBT therapists. Furthermore, cognitive behavioral therapy, systems theory and learning theory have been used as theoretical starting points. Later on, the data was analyzed based on the selected theories and previous research. One of the purposes was to clarify therapists' view on benefits and challenges in their work with CPC-CBT. The interviewees described several benefits and many answers were similar to each other, they also seem to agree that it is a fun job and that a big advantage is to be able to make a difference for families. During the challenges of the work, there were more divided opinions. The interviewees reasoned about the different challenges therapists face in their work and the results occurred very individual. Another aspect the interviewees described was the importance of motivational work and relationship work with families and collaboration with other therapists.

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig på fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger på textanalys, då den undersöker vad läroplan, skollag och övriga styrdokument säger om upprätthållandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jämföra upprätthållandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra områden som återfinns i de båda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rådande dokumenten för att tillämpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell. / The purpose of the essay is to examine whether the current guiding documents for the compulsory school admits a discipline model based on the rules of football. The essay is based on text analysis, as it examines what the curriculum, the school law and other guiding documents say about the preservation of rules and its consequences in school. In order to compare the preservation of rules between school and football I chose four fields that are present in both contexts. These fields are democracy, power, security and zero tolerance. The result of the examination shows that the existing documents admit usage of my own discipline model, which I have named the Frisk model.

Studien syftar till att undersöka människors upplevelser av ångestproblematik samt deras erfarenheter av stöd från omgivning, arbetsplats samt hälso-och sjukvård. Teorier som användes för att förstå och förklara individens upplevelser var kristeori samt det salutogena perspektivet/ KASAM. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor som drabbats av ångestproblematik och varit sjukskrivna på grund av denna problematik. Studiens resultat visar att respondenterna upplever ångestproblematiken som orsakad av traumatiserande händelser eller långvarig psykisk belastning. Utifrån deras berättelser framgår att ångesten har en betydande inverkan på de flesta aspekter av deras liv – sociala relationer, arbete, fritid och vardagssysslor. Stöd att hantera ångestproblematiken har respondenterna främst hämtat genom professionellt samtalsstöd, men även stöd från närstående, vänner och arbetsplats har varit viktigt för dem och påverkat deras välbefinnande. Majoriteten av respondenterna upplever sig har blivit hindrade att få stöd från hälso-och sjukvård när de har behövt det, vilket har förvärrat deras ångestproblematik. I studiens slutsats diskuteras risken för ytterligare negativa konsekvenser, som följd av bristen på stöd. / The aim of this study is to examine the individual experience of anxiety as well as the support given by family, friends, workplace and the health care system. The theories used to understand and explain the experiences was crisis theory as well as the salutogenic model/Sence of Coherence (SOC). Semi structured interviews were conducted with six women suffering from anxiety. The results of the study show that the respondents relate the anxiety to traumatic events or prolonged mental stress. Their narratives indicate that the anxiety has had a substantial negative effect on most aspects of their lives – social relationships, work , hobbies and everyday chores.  The results also show that the respondents have experienced valuable support to deal and cope with the anxiety, mainly through psychotherapy, but also from family, friends and workplace. The experience of the majority of the respondents is that they have been denied support from the health care system when they have needed it, which has made the anxiety worse. In the conclusion of the study, further negative consequences for the individual as well as society, due to lack of support, are discussed.