I denna uppsats undersöks synen på läsning hos elever i årskurs 3. Undersökningen belyser elevernas läsvanor, deras motiv till läsning, hur eleverna väljer litteratur samt hur eleverna påverkas av litteratur de läser.SyfteSyftet med uppsatsen är att i årskurs 3 undersöka elevernas läsvanor både hemma och i skolan för att få en uppfattning om deras förhållningssätt till läsning och dess betydelse.MetodKvalitativ metod har använts för att undersöka syftet. Undersökningen har genomförts med fokusgruppintervjuer med sammanlagt tolv elever i årskurs 3. Eleverna delades upp i tre grupper med fyra elever i varje grupp. Under fokusgruppintervjuerna fick eleverna tillsammans diskutera ämnen i relation till undersökningens syfte och frågeställningar, detta med hjälp av vägledande frågor. Varje fokusgruppintervju spelades in och materialet analyserades sedan.ResultatI undersökningens resultat framgår det att de flesta eleverna läser hemma på egen hand, men i varierande mängd och av varierande orsaker. Det framgick att det var vanligt att eleverna använde läsning på egen hand hemma som ett slags tidsfördriv. I skolan läser eleverna på egen hand varje dag. I resultatet finns ett möjligt samband mellan elevernas läsvanor, syn på läsning och om någon läser högt för dem hemma eller inte. Detta gav sig uttryck i att elever som uppgav att de tycker om att läsa läste mer på fritiden och elever som inte tycker om att läsa läste mindre eller inte alls på fritiden. De elever som uppgav att de tycker om att läsa har i större utsträckning någon som läser högt för dem hemma, medan de elever som uppger att de tycker mindre om att läsa inte har någon som läser högt för sig hemma. Det framgick även att eleverna har olika motiv till läsning, dessa är läsning som nöje och nytta samt läsning som måste. Undersökningen indikerade även att elever helst läser spännande böcker och att val av böcker till största del baseras på tidigare erfarenhet eller chansning. Det framgick även att eleverna till störst del själva väljer vad de läser, men att viss föräldrapåverkan förekommer. Angående hur eleverna påverkas av böcker de läser indikerar resultatet att eleverna till störst del påverkas genom att de relaterar det lästa till egna erfarenheter.

Den här systematiska litteraturstudien bygger på internationell forskning och materialet utgörs av artiklar och avhandlingar som är relevanta för forskningsöversikten. Studien syftar till att fånga de metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen, för att utveckla läsmotivation och läslust hos elever med lässvårigheter. Att elever utvecklar lässvårigheter är idag ett allt vanligare problem. Resultatet visar att det inte är en enkel uppgift för läraren att skapa en undervisning som utvecklar läsmotivation och läslust hos elever med lässvårigheter. Att genomföra en individualiserad undervisning eller att eleverna deltar i olika läsprogram har visat sig gynna både läsmotivation, läsförståelse och självförtroende på ett effektivt sätt. Det finns också didaktiska aspekter som tenderar att påverka läsmotivationen, vilka exempelvis är elevers attityder till läsning och tillgången till autentiskt material.

Denna kunskapsöversikt redogör för vad aktuell forskning säger om högstadieelevers läsmotivation i relation till läsförmåga samt motivationshöjande undervisningsmetoder i läsundervisningen.  Översikten utgår från frågeställningarna: Vad säger forskningen om elevers läsmotivation i relation till deras läsförmåga?​ ​Samt, vad säger forskningen om hur lärare kan engagera och motivera sina elever att läsa? Resultatet visar ett tydligt samband mellan högstadieelevers läsmotivation och deras läsförmågor, d.v.s att en högre grad läsmotivation oftast genererar en högre grad läsförmåga.  Att låta eleverna själva välja bok, avsätta regelbunden tid för tyst läsning, arbeta i grupp samt en god relation mellan lärare och elever visade sig vara motivationshöjande i läsundervisningen. Lärare behöver ha kunskap om vad som motiverar elever att läsa och vilka undervisningsmetoder som påverkar motivationen positivt. Tillämpningen av dessa kunskaper kan bidra till en ökad grad av läsförmåga hos eleverna vilket gynnar dem både akademiskt och i samhällslivet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensklärare i årskurs 4-6 arbetar för att stärka elevers skönlitterära läsmotivation. Syftet var också att undersöka vilken betydelse lärarna anser att synen på sig själva som litteraturläsare har för deras arbete med skönlitterär läsmotivation. De teoretiska utgångspunkterna för den här studien har varit grundtankarna i Grundad teori. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer för att besvara forskningsfrågorna. Totalt intervjuades fyra svensklärare som arbetar i årskurs 4-6. Lärarna arbetade på tre olika skolor i två olika kommuner i mellersta Sverige. Empirin analyserades genom tematisk analys. Resultatet av studien visar att lärarna anser att deras egen syn på läsning har betydelse för elevernas läsmotivation. Vidare tyder resultatet på att elevernas skönlitterära läsmotivation stärks av att lärarna väljer böcker som anknyter till deras intressen och som kan vidga deras perspektiv på omvärlden. En omständighet som påverkar lärarnas val av skönlitteratur är vilka böcker som finns tillgängliga. Resultatet pekar även på att gemensamt samtala om skönlitteratur, att låta eleverna arbeta med skönlitteraturen på andra sätt än att bara läsa den, att involvera digitala hjälpmedel och att belöna elever i den skönlitterära läsningen stärker elevernas skönlitterära läsmotivation.

Syftet med utvecklingsarbetet är att undersöka hur elevernas engagemang i och tolkning av litteratur ser ut när de själva väljer litteratur jämfört med när hela klassen läser en gemensam roman. Fokus ligger på att undersöka skillnaden mellan individuellt vald och gemensam text och på vilka sätt litteraturläsning kan bidra till en ökad läslust bland högstadieelever.Den teori och tidigare forskning som behandlas i uppsatsen är olika teorier som på olika sätt tar upp litteraturläsning. De två huvudsakliga metoderna som används i detta arbete är lärardagbok samt elevhearing i form av utvärderingar och elevintervjuer.Undersökningen visar att det viktiga är hur man arbetar med litteraturen och inte huruvida eleverna läser en individuellt vald text eller en gemensamt vald roman. Om eleverna får arbeta med uppgifter kopplade till läsningen som är roliga och meningsfulla ökar deras engagemang i läsningen. En annan viktig faktor är bokvalet. Oavsett om eleverna väljer en bok själva eller om hela klassen läser gemensamt är det viktigt att det är en bok som passar eleven eller elevgruppen. Det är viktigt att man som lärare öppnar upp för att släppa fram elevernas tolkningar och det går att göra oavsett om de läser en egen roman eller om hela klassen läser en gemensam roman. Dock visar undersökningen att det är lättare att göra det om man läser en gemensam roman eftersom man har möjlighet att diskutera det lästa materialet tillsammans på ett helt annat sätt.

Syftet med studien är att undersöka sex elevers uppfattningar om boksamtal, med fokuspå deras läsförståelse och läslust. Detta görs inom ramen för läsprojektet 16-årsboken påKullagymnasiet i Höganäs och utifrån boksamtal om ungdomsboken Bergtagen avCamilla Sten (2020). Studien har en fenomenografisk ansats och den kvalitativaundersökningen utgörs av tre semistrukturerade intervjuer där sex gymnasieeleverintervjuas parvis. Studien visar att både lärarledda boksamtal i helklass, och boksamtal i mindregrupper utan lärare, uppfattas ha en positiv påverkan på såväl läsförståelse som läslust.Utbyte av tankar och idéer i den sociala interaktionen pekas ut som en främjande faktor.En annan är kunskap om litteraturvetenskapliga begrepp och metaspråk för att tala omdet lästa och kommunicera sin läsförståelse. Lärarens stöd och frågor fick informanternaatt utveckla sina tankar och resonemang i boksamtalen. Studien argumenterar för att boksamtalet ur ett lärarperspektiv bör ses som enenhet. Med en enhet avses ett vidare perspektiv som rymmer strukturerade, lärarleddasamtal utifrån litteraturvetenskapliga begrepp för att utveckla fördjupad förståelse ochförmåga att prata om det lästa, i kombination med mer spontana samtal mellan elever somkan främja läslusten.

Utgångspunkten för vår studie har varit den aktuella samhällsdebatten om elevers sjunkandeläsintresse. Samhällsdebatten ledde till att vårt syfte blev att ta reda på hur lärare samverkar medvårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling. Teorier som vi har använtoss av är sociokulturellt perspektiv och kognitivistiskt perspektiv.Studiens metod är kvalitativ och vi har använt oss utav semistrukturerade intervjuer somunderlag för att besvara vårt syfte. Deltagarna i vår studie är fyra lärare som arbetar på fyra olikaskolor. De fyra lärarna har lärarlegitimation och arbetar i årskurs 1-3. Två av våra deltagare harlång erfarenhet, omkring tjugo år, medan två av deltagarna har arbetat som lärare i ungefär femår. Resultatet i vår undersökning har delats in i tre olika områden utifrån våra treforskningsfrågor.Vår övergripande slutsats är att samverkan med hemmen och lärarens strategier ser olika ututifrån lärarens pedagogik och förutsättningar. Lärarna i vår undersökning samverkar medvårdnadshavare för att främja elevers läsmotivation och läsutveckling genom utvecklingssamtal,kommunikation och digitala verktyg. Vår slutsats är att vårdnadshavare ges möjlighet att varadelaktiga i elevernas läsning genom inläsningstjänst, lån av böcker, läslogg och genomkommunikation med läraren. Trots detta tycker lärarna i vår undersökning att det är en utmaningatt få vårdnadshavare engagerade i elevernas läsning och få dem att förstå läsningens betydelse.

Syftet med studien är att undersöka hur hundar kan användas som stöd i undervisning i syfte att utveckla elevers läsande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie. Urvalet utgår ifrån ett så kallat bekvämlighetsurval. Vi har intervjuat tio informanter som arbetar med läshundar. Våra teoretiska utgångspunkter är literacy (Luke & Freebody), SDT (Self-Determination Theory, enligt Deci & Ryan) samt Bråtens läsmotivation. Vårt resultat visar att samtliga informanter säger sig uppleva att insatserna med läshund har positiva effekter på elevernas läsutveckling. Informanterna beskriver hur eleverna upplever att hunden delar läsupplevelsen, och hur kommunikationen ökar med hjälp av hunden. Genom att prata igenom hunden underlättas samtal om den lästa texten. Samtliga informanter beskriver hur de upplever att läshundar är en stark motiverande faktor i elevernas läsutveckling. Vidare uttrycker de att hundarna på många sätt bidrar med lugn och arbetsro till eleverna. Sammanfattningsvis beskrivs hur elever tycks vara mer motiverade till att träna på sin läsning när de får göra det i en kravlös miljö tillsammans med en hund, vilket kan leda till att eleverna utvecklar sin läsning. Dock är användandet av hundar i skolan inte helt oproblematiskt. Informanterna beskriver bland annat hur de får möta okunskap och motstånd i sitt arbete.

This study examines what motivates pupils to read a particular text and seeks to arrive at a greater understanding of how pupils are motivated to read. The studied material consists of interviews with pupils in grade 4 who talk about a book they liked and say why the book appealed to them. Theories of reading propounded by Burke, Langer and Csíkszentmihályi are applied using a hermeneutic method. The results showed that the most important factor motivating pupils to read a book is whether it contains some kind of suspense. The study therefore focuses on the concept of suspense and the different forms of suspense mentioned by the pupils. The emotions expressed by the pupils are also linked to different theories of positive reading experiences and being in a state of flow.

Denna studie undersöker tillgängligheten och utbudet av hypertextuell skönlitteratur i skol- och kommunbibliotek. Förutom antal och placering av hypertextuella böcker graderades även böckerna efter de faktorer som påverkar intern och extern motivation för att kunna analysera dessas korrelation. Genom summeringsstatistik påvisas således hur dessa aspekter framträder hos åtta skol- och kommunbibliotek i fyra olika städer och två län. Resultatet visar att möjligheterna för att elever i lågstadiet kan utveckla sin interna motivation till läsning genom att komma i kontakt med hypertextuell skönlitteratur är mycket låg.