Denna studie syftar till att utforska effekterna av digitala och analoga skönlitterära texter påelevers läsutveckling, samt svensklärarnas och elevernas uppfattningar om dessa format. Dehuvudsakliga målen är att förstå varför deltagarna tror att analoga eller digitala texterförbättrar elevers läsutveckling och att identifiera likheter och skillnader i deras erfarenheter.Studien syftar till att diskutera de upplevda fördelarna och nackdelarna med varje format, ochdärigenom bidrar arbetet till en djupare förståelse för hur man effektivt främjar eleversläsutveckling. Den teoretiska ramen grundar sig i självbestämmandeteorin och metakognition. Studien använde kvalitativa tvärsnittsmetoder, främst intervjuer för att samla in data från tresvensklärare och tre elever. Intervjuerna bestod av öppna frågor och spelades inför senare transkribering och analys. För att stödja analysen och dra slutsatser har relevantlitteratur granskats. Åtgärder vidtogs för att säkerställa studiens tillförlitlighet och validitet,inklusive att få samtycke från deltagarna och skydda deras integritet. Analysen innefattar attidentifiera teman och mönster i intervjudata, och slutligen besvara forskningsfrågor relateradetill fördelarna och nackdelarna med analoga och digitala skönlitterära texter, samt derasinverkan på elevers läsutveckling. Resultatet visar att lärare spelar en avgörande roll för att främja elevernas läsning ochläsutveckling. Genom att kombinera både digital och analog läsning och skapa en meningsfullläsmiljö baserad på elevernas intressen och erfarenheter kan lärare effektivt stödja elevernaslärande. Att anpassa undervisningen efter individuella skillnader och preferenser är viktigt föratt skapa en inkluderande läsmiljö som stimulerar läsfärdigheter och engagemang hos allaelever. Resultatet visade på att det analoga formatet var det alla informanter föredrog.Eleverna upplevde att deras läsutveckling utvecklades bäst när de läste analog skönlitteratur.Lärarna föredrog också det analoga men upplevde att det som spelar roll för elevernasläsutveckling är att de faktiskt läser och inte vilket format som används.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder som enligt aktuell forskning visat sig vara framgångsrika för att främja mellan- och högstadieelevers läsförståelse och läsintresse.  Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier, samt mixade studier sökts, granskats och tolkats. Sökningen utgick från Stockholms Universitetsbibliotek med EBSCO Discovery Service (EDS) som databas med referee-bedömda akademiska tidskrifter och engelska som inkluderingsfilter. 12 artiklar valdes slutligen ut för studien. Utifrån studiens två frågeställningar Metoder som underlättar läsförståelse och Metoder som främjar läsintresse söktes artiklar som passade in i dessa teman och därefter kategoriserades dem i underteman. Denna studie visade att gemensam läsning i olika former, arbete med ord och begrepp, förförståelse, frågeställningar till texter satta i ett sammanhang samt inslag av elevinflytande och datorstödda läsprogram är framgångsrika metoder för utveckling av läsförståelse och läsintresse. Samtliga artiklar beskriver studier från andra länder än Sverige. Därför diskuteras i avsnittet tillämpbarhet också i vilken mån resultaten skulle kunna vara generaliserbara till svensk skolkontext.

This study examines the experienced reading motivation of children who read to a dog, and how reading to dogs can be used in special education for children with reading difficulties. The theoretical framework is inspired by motivational theory and the concepts controlled and autonomous motivation, behavior theory and motivation based on expectation. The method used is semi structured interviews. A total of eleven interviews with children who read to a dog and teachers who work with reading therapy dogs have been collected. Results are that all the children participating in this study have a positive experience of reading to a dog and they prefer reading to a dog to reading to an adult. A common theme from the interviews with the children was a peaceful feeling when reading to a dog. The children started to believe more in their ability to read, and they enjoyed reading to the dog. The participating children described the benefits of the dog as an active listener who did not interrupt or correct the children during reading. The children cuddled with the dog while reading and they described the benefits of being close to the dog as a motivational factor.  The discussion focuses on the role of the learning dog in the special education for children with reading difficulties and how special needs teachers and special education teachers can use reading therapy dogs.

Sammanfattning  Läsförståelse är en betydande färdighet för att eleverna ska klara sig igenom skolan och sedan i det vuxna livet. Dessvärre har det visat sig att svenska elevers läsförståelse har blivit sämre de senaste åren. Syftet med denna kvalitativa studie blev således att undersöka hur läraren beskriver att de arbetar för att motivera eleverna på lågstadiet i läsutvecklingen samt hur eleverna beskriver att de anser att lågstadielärarna arbetar för att motivera dem. Metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer och vårt ramverk utgår både från Ingemanssons (2018, s. 6) fem kriterier: Relevans i utvecklingsprocessen, tillgång till många olika texter, tillgänglighet av lärarstöd,sociala interaktioner och lärarengagemang och det sociokulturella perspektivet, vilka används som analysverktyg. Totalt intervjuades 23 personer varav nio lärare och fjorton lågstadieelever. Resultatet från dessa intervjuer visade att lärare anser att tillgång till många olika texter som är relevanta för elevernas läsnivå samt sociala interaktioner med lärarstöd och ett lärarengagemang kan vara avgörande för elevers läsmotivation. Intervjuerna med eleverna synliggör att det råder likheter mellan elevernas syn på lärarnas sätt att arbeta för att motivera läsutvecklingen. Däremot har de delade uppfattningar kring de sociala interaktionerna. Slutsatsen är att läsmotivationen främjas vid nivåanpassade uppgifter och samarbeten, samtidigt som det krävs en balans mellan elevernas egna val och det stöd läraren ger. Läsmotivation och läsutveckling kan även stärkas när engagemang från läraren synliggörs och att det finns variation i läsaktiviterna. Nyckelord: Motivation, lågstadieelever, läsförståelse, läsmotivation, läsutveckling

Att besitta förmågan att kunna läsa är något som blir allt viktigare i dagens samhälle då vi hela tiden möts av text i olika sammanhang. Dock visar internationella undersökningar, såsom PIRLS, en negativ trend när det handlar om svenska elevers läsförmåga. Vi får en allt sämre förmåga att tolka texter och läsmotivationen verkar även den sjunka. Forskare talar om vikten av att eleverna ska känna en genuin motivation inför skolarbetet för att på bästa sätt kunna tillägna sig kunskapen vilket blir problematiskt för de elever som upplever läsning som något svårt och tungt. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att lyfta fram olika forskares teorier angående motivationens betydelse när det handlar om läsning hos framför allt elever med lässvårigheter. Resultatet av föreliggande litteraturstudie visar att läraren, materialet och arbetssättet kan påverka en elevs motivation. Studien lyfter även fram olika arbetsmetoder som visat sig gynnsamma för elevers läsmotivation. Den slutsats man kan dra är att varje elev är unik och motiveras av olika saker. Med andra ord är en individanpassning av undervisningen ett måste för att varje elev ska få chansen att känna en äkta motivation gentemot skolarbetet. / <p>svenska</p>

The aim of this bachelor’s thesis is to gain insight into young adults’ reading practices with regard to the genres fantasy and science fiction as well as the motivations for these practices in a multimodal world where traditional and digital media and platforms exist side by side. Young adults’ attitudes to traditional and digital media and platforms are also investigated. The methods used in this study were semistructured interviews and qualitative content analysis. Eight young adults who all have an interest in at least one of the genres were interviewed. In the analysis, motivational theory is used where we distinguish between intrinsic and extrinsic motivational factors. Our results show that the informants in this study are mostly positive to both traditional and digital media and platforms. They appreciate the different attributes of various media and platforms and find that they contribute to the overall understanding and perception of the story. The informants tend to use several formats. Some of our informants describe their reading practices in terms of a circle where one media or platform might inspire the use of another. Our study also shows that it is usually intrinsic motivation that fuels the informants’ interest in the genres, although extrinsic factors sometimes initiate an interest. Extrinsic factors may also contribute to the continued development of interest inreading.

Empirisk undersökning vars syfte är att ta reda på vilka faktorer som hämmar samt gynnar våra elevers motivation till att läsa skönlitterära böcker samt vilka skillnader och likheter vi kan finna mellan låg- och mellanstadiet. Vi har genom en kvantitativ undersökning i form av en enkät samt uppföljande semistrukturerade intervjuer sammanställt de svaren som eleverna gett oss. Den analyserade datan visar på en rad olika faktorer som inverkar på de tillfrågade elevers motivation till att läsa. Eleverna anser att den största motivationsfaktorn är intresset, som många av dem anser hämmas eftersom det är svårt att finna tid eller lugn och ro. Slutsatsen vi drar efter avslutad studie är att eleverna anser själva att de önskat mer vägledning av en annan individ i sin läsning för att en större motivation ska kunna infinna sig.

Läsning av skönlitteratur är en stor del av svenskämnet på gymnasieskolan men lärare har idag allt större bekymmer med att motivera sina elever till läsning. Syftet med denna studie är därför att undersöka gymnasielärares erfarenheter av elevers motivation i samband med läsning. Arbetets teoretiska ram utgår från de motivationsteorier som Jenner (2004) och Imsen (2006) beskriver som behandlar yttre och inre motivation, där motivation kan ses ur ett kognitivt perspektiv när inre faktorer påverkar samt ur ett behavioristiskt perspektiv när det är yttre faktorer som påverkar. För att besvara syftet och frågeställningarna har halvstrukturerade intervjuer genomförts med fyra svensklärare som alla är verksamma på gymnasiet. Resultatet visar att bokvalet är det mest avgörande i lärares arbete för att motivera sina elever till läsning. Resultatet visar också att det finns delade meningar om hur miljön runt omkring eleverna bör se ut i litteraturundervisningen. Det framgår också att det är viktigt att läraren tydliggör syftet med läsningen och att eleverna inte sätts under för stor press då de kan bli rädda för att misslyckas vilket i sin tur kan leda till en minskad motivation. Angående vad lärarna tror att det finns för orsaker till att skolan inte lyckas väcka läslusten hos alla elever framgår det att hemförhållandena är avgörande. Även den tidigare skolgången innan gymnasiet verkar vara avgörande då många elever påstår sig aldrig ha läst en bok under grundskolan. Det mest avgörande för att skolan inte lyckas väcka läslusten verkar dock vara att det finns stor konkurrens utanför skolan idag. Elever har idag många andra fritidsintressen än tidigare och många elever väljer att använda digitala och sociala medier istället för att läsa en bok. / <p>Svenska</p>

<p>Antalet bloggar har de senaste åren ökat explosionsartat i världen. Bloggare har blivit en maktfaktor som kan påverka både hur folk röstar och hur de ska klä sig. I Sverige har 18-åriga Isabella ”Blondinbella” Löwengrips landets största blogg med mer än 600 000 läsare i veckan. Att nå ut till så många människor varje vecka innebär att man har en stor makt att påverka hur människor tycker och tänker.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka innehållet under en bestämd period på Blondinbella.se och undersöka varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen.</p><p>För att undersöka innehållet på Blondinbella.se har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys på samtliga inlägg som publicerades på bloggen under februari 2008. För att ta reda på varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen har vi haft fyra fokusgrupper, med totalt 20 deltagare, på Jämtlands Gymnasium där elever som läste bloggen fick diskutera varför de gör det.</p><p>I vår kvalitativa innehållsanalys kom vi fram till att Blondinbella.se är en blogg med ett varierat innehåll och att sidan är frekvent uppdaterad. Bloggen innehåller mestadels information om Blondinbellas liv, vad hon gör, vad hon har gjort och vad hon ska göra. På sin blogg reflekterar Blondinbella över privata angelägenheter och mer allmänna problem. Blondinbella aktiverar sina läsare genom att ge dem olika uppmaningar och ibland försöker hon att roa sina läsare.</p><p>Hennes läsare uppskattar att sidan uppdateras ofta och gillar att följa med i hennes liv. De ser hennes som en bra förebild och uppskattar innehållet i bloggen. Många läste Blondinbella för att få tips och råd och som underhållning när de hade tråkigt.  De litar på det som skrivs i bloggen och föredrar att läsa bloggar framför traditionella nyhetsmedier.</p>

Antalet bloggar har de senaste åren ökat explosionsartat i världen. Bloggare har blivit en maktfaktor som kan påverka både hur folk röstar och hur de ska klä sig. I Sverige har 18-åriga Isabella ”Blondinbella” Löwengrips landets största blogg med mer än 600 000 läsare i veckan. Att nå ut till så många människor varje vecka innebär att man har en stor makt att påverka hur människor tycker och tänker. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka innehållet under en bestämd period på Blondinbella.se och undersöka varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen. För att undersöka innehållet på Blondinbella.se har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys på samtliga inlägg som publicerades på bloggen under februari 2008. För att ta reda på varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen har vi haft fyra fokusgrupper, med totalt 20 deltagare, på Jämtlands Gymnasium där elever som läste bloggen fick diskutera varför de gör det. I vår kvalitativa innehållsanalys kom vi fram till att Blondinbella.se är en blogg med ett varierat innehåll och att sidan är frekvent uppdaterad. Bloggen innehåller mestadels information om Blondinbellas liv, vad hon gör, vad hon har gjort och vad hon ska göra. På sin blogg reflekterar Blondinbella över privata angelägenheter och mer allmänna problem. Blondinbella aktiverar sina läsare genom att ge dem olika uppmaningar och ibland försöker hon att roa sina läsare. Hennes läsare uppskattar att sidan uppdateras ofta och gillar att följa med i hennes liv. De ser hennes som en bra förebild och uppskattar innehållet i bloggen. Många läste Blondinbella för att få tips och råd och som underhållning när de hade tråkigt.  De litar på det som skrivs i bloggen och föredrar att läsa bloggar framför traditionella nyhetsmedier.