Digitala verktyg är vanligt att använda i klassrummet vid undervisningstillfällen inom ämnet svenska. För att eleverna ska utveckla sin läsförståelse arbetar lärare med litteratur både digitalt och i tryckta böcker. Studiens syfte är att redogöra för hur några lärare i årskurserna 1–3 dels beskriver elevernas läsmotivation, dels hur de beskriver att de arbetar med skönlitteratur genom digitala verktyg för att utveckla elevernas läsförståelse i ämnet svenska. Som grund till att försöka uppnå syftet finns det två frågeställningar; hur lärarna beskriver elevernas läsmotivation av skönlitteratur i svenskämnet och hur lärarna beskriver att elevernas läsförståelse påverkas av digitala respektive tryckta texter. För att studiens syfte och frågeställningar ska kunna besvaras har kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna 1–3 utförts. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och i socialkonstruktivismen. Resultatet visar på att rätt bok eller bokens genre har en påverkan på elevernas motivation till läsning. Intresse och kunskap inom läsning har en betydelse för elevernas läsförståelse. Resultatet visar däremot att om läsningen sker digitalt eller analogt inte har en större betydelse på hur lärarna uppfattar elevernas läsförståelse eller elevernas motivation till att läsa. Efter resultatet presenteras diskussionsavsnittet, där redogörs diskussioner om metod och resultat samt tankar kring fortsatt forskning.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med läsning i klassrummet samt vilka faktorer lärare anser är betydelsefulla för att främja läslust i undervisningen. I inledningen av arbetet beskrivs läsningens betydelse i skolan samt de bakomliggande orsakerna till varför vi har valt att undersöka ämnet. Frågeställningarna som behandlas i arbetet är följande: Hur arbetar lärare med läsning i klassrummet? Vilka faktorer anser lärare är betydelsefulla för att främja läslust i klassrummet? I metoddelen redogör vi för vårt val av metod vilken är en kvalitativ forskningsmetod där insamlingen av data sker genom semistrukturerade intervjuer. Genom fem utvalda artiklar samt tre kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi lyckats få ökad kunskap kring läslust och hur det kan utvecklas i klassrummet. Vi har sammanställt tidigare forskning vilket inte bara tar upp läsning inom svenskämnet utan är applicerbara på flera olika ämnen och språk vilket gör dem relevanta. I resultatdelen görs en beskrivning av vilka strategier för läsning som lärare använder för att utveckla läslust. Dessa kopplas till det teoretiska perspektivet för inre och yttre motivation, läslust, läsflyt och läsförståelse. Bland flera exempel som tas upp av respondenterna, nämns textbearbetning i samband med läsningen som en väsentlig del i utvecklandet av läslust hos elever. Vidare förklaras vikten av att som lärare, verka som läsande förebild för att föregå med gott exempel i klassrummet. En tanke kring framtida forskning skulle vara att vidare undersöka hur läslust väcks i skolor där tillgång till läsmaterial kan vara begränsat.

Eftersom läsning är centralt för skolarbete och kunskapsinhämtning och aktuella rapporter visar på barns sjunkande läsintresse, är det av vikt att skolan arbetar med att stärka läsmotivationen hos eleverna. Faktorer som forskning pekar på som betydelsefulla för läsmotivation är bland annat självtillit, självbild och upplevd autonomi. I denna uppsats fokuseras i stället de sociala relationerna och interaktionerna och deras påverkan på läsmotivation, då forskningsöversikter återkommande har pekat på deras betydelse. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa forskning om hur olika sociala relationer och interaktioner påverkar mellanstadieelevers läsmotivation samt vilken roll och vilka möjligheter läraren har i dessa sociala relationer och interaktioner. Sociala motivationskällor till läsning framträder tydligt i de studier som granskats. För det första har familjen inflytande genom att den kultur som finns i familjen påverkar synsättet på och vilka sociala interaktioner kring läsning som förekommer i hemmet. Andra sociala relationer som påverkar läsmotivationen är de till kamraterna genom känslan av tillhörighet samt deltagandet i sociala interaktioner såsom gemensam läsning och samtal runt texten. Även läraren har påverkan på läsmotivationen genom att dels vara en förebild och ledare, dels genom att i relationen visa ett genuint intresse för elevens läsning och ge denne möjlighet till interaktion med läraren i en liten grupp. Dessutom kan motiverande sociala relationer

Det finns undersökningar som indikerar att svenska elevers läskompetens har minskat under senare år, vilket kan tänkas ha ett samband med den sjunkande läsnivån i landet. Läslyftet är ett exempel på en samtida åtgärd som har försökt vända trenden i positiv riktning. Ett sätt på vilket elevernas läsmotivation kan stärkas och läskompetens utvecklas är organisering av framgångsrika boksamtal. Föreliggande kunskapsöversikt grundar sig på tio artiklar, i vilka sju modeller för boksamtal har påträffats. Dessa tematiseras utifrån tre aspekter. Därefter ägnas uppmärksamhet åt läsmotivation och begreppet litterär kompetens, som av Torell har operationaliserats i konstitutionell, performans- och literary transfer-kompetens. Båda dessa aspekter – läsmotivation och litterär kompetens – exemplifieras utifrån de sju modellerna och resultaten i de tio artiklarna. Slutligen diskuteras eventuella konklusioner och intressanta perspektiv på problemområdet.

Högläsning är vanligt förekommande i klassrummen och kan används i undervisningen för att utveckla olika förmågor i ämnet svenska. För att högläsning ska vara gynnsam krävs det att den är planerad och har ett tydligt syfte. Studiens syfte är att undersöka några lärares uppfattningar om och arbetssätt med högläsning i årskurs 3 för att stödja elevers utveckling av läsförståelse. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet för att lyfta betydelsen av att elever lär sig av och tillsammans med andra. Materialet i studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer där fem lärare som för tillfället arbetar i årskurs 3 intervjuades. I resultatet framgick det att deltagande lärare uppfattar att högläsningen är betydelsefull för utvecklingen av läsförståelse eftersom eleverna får ta del av ord, meningsbyggnad och texters innehåll. Högläsning bidrar till att eleverna får lyssna på hur en god läsare läser vilket bidrar till att eleverna senare anammar det till sin egen läsning. Högläsning är också ett sätt för eleverna att få mer motivation till läsningen vilket är viktigt för läsförståelsen. Lärarna beskriver att de arbetar med högläsning under fruktstunderna men också genom bland annat Läsfixarna, Text Talkoch Boksamtal. De beskriver samtal i samband med högläsning som en givande faktor till utveckling av läsförståelse då det bidrar till reflektioner och diskussioner om innehållet.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 arbetar med läsning och läsmotivation i undervisningen och hur deras arbetssätt förhåller sig till det forskningen säger. Teorin som ligger till grund för arbetet är Gambrells sju regler för läsmotivation. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare från olika skolor om deras arbete med skönlitteratur i skolan. Materialet har därefter bearbetats och analyserats utifrån teorin och aktuell forskning. Studien visar att lärarnas arbetssätt inom vissa områden har hög överensstämmelse med det forskningen visar är främjande för läsmotivation, men att det också finns brister inom vissa områden. Det som fungerar bra är områden där lärarna har kontroll och kan påverka själva, medan de områden som har brister snarare är sådant som ligger utanför lärarnas påverkan. För att stärka barns läsmotivation ännu mer behöver detta arbete även ske i större utsträckning på skolorna och i hemmen.

This study presents an overview on the differences in reading comprehension between boys and girls and explores strategies that can be employed to improve reading comprehension for both genders. The methodology employed in this overview follows the steps outlined by Eriksson Barajas etal. (2013). The initial step involved identifying the research area and defining search terms. In the following stages, inclusion and exclusion criteria were established to align with the study's purpose and research questions. Searches were conducted in databases such as Primo and Google Scholar. Additionally, manual searches were conducted in the reference lists of previous essays to discover further relevant research. The results of the literature review indicate that there are differences in reading comprehension between boys and girls. Research suggests that girls generally exhibit higher reading interest and motivation compared to boys. The test environment and content are also recognized as influential factors. In addition, the results show various strategies to use to develop both genders’ reading comprehension. The result’s strengths, weaknesses, and consequences of the results for the teaching profession are also discussed.

Mot bakgrund av svenska ungdomars sjunkande intresse för att läsa och försämrade läsförmågor som mätningar under det senaste decenniet visar, har grundskolan en stor utmaning i att främja elevers läsning. För att elever ska vilja läsa mer är den lustfyllda upplevelsen av läsning av stor betydelse och något som svensklärare enligt styrdokumenten ska arbeta med att främja. Huruvida svensklärare har de förutsättningar som krävs för att framgångsrikt kunna främja sina elevers läslust finns emellertid knapphändigt med kunskap om. Denna studie syftar därför till att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter som svensklärare har av arbetet med att främja läslust. Studiens undersökningsområde avgränsas till svensklärare som arbetar i grundskolans årskurs 7–9. Undersökningen utgår från följande forskningsfrågor: “Hur beskriver svensklärare sitt arbete med att främja elevers läslust genom sin undervisning?”, “Vad anser svensklärare vara av vikt för att läslusten ska kunna främjas?” och “Vilka utmaningar upplever svensklärare att de möter i sin strävan efter att främja elevers läslust?”. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod valts där sju svensklärare som undervisar i årskurs 7–9 har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med konventionell innehållsanalys som metod. Därefter har resultatet av analysen diskuterats i förhållande till tidigare forskning om vad som främjar elevers läslust och även tolkats med hjälp av självbestämmande teorin där människans tre grundläggande behov av autonomi, kompetens och samhörighet behöver tillgodoses för att en aktivitet ska upplevas lustfylld och den inre motivationen stärkas. Resultatet av studien visar att svensklärare arbetar på varierande sätt med att främja elevers läslust i årskurs 7–9. De undervisningsmetoder som lärarna menar ska främja läslust är framförallt att matcha elever med texter, att hjälpa elever att förstå och komma in i texter, att samtala om innehåll, att arbeta långsiktigt för att främja läslust samt att som lärare agera läsande förebilder. Lärarnas undervisningsmetoder och uppfattningar om läslust stämmer i hög grad överens med vad forskning visar är framgångsrikt för att främja läslust. De utmaningar som svensklärare möter i arbetet med att främja sina elevers läslust rör sig främst om elevers negativa inställning till och ovana att läsa, andra lärandemål som konkurrerar med läslustens utrymme i undervisningen samt brist på tillgång till litteratur eller avsaknad av skolbibliotekarie. Studien har lett till slutsatserna attvsvensklärare behöver ha kunskap om hur läslust bör främjas och ett engagemang dels för läsning och dels för sina elever, för att kunna möta de utmaningar som finns gällande att främja elevers läslust. Dessutom visar undersökningen att det är av vikt att skolor arbetar med att främja elevers läslust redan från de yngre skolåldrarna, så att eleverna kommer till årskurs 7–9 med en positiv relation till läsning. Studien har även lett till slutsatsen att skolor bör möjliggöra svensklärares läslustfrämjande undervisning genom att investera i välfyllda skolbibliotek och tillgång till upplästa texter, anställa skolbibliotekarier som kan berätta om bibliotekets böcker för eleverna samt avsätta tillräckligt med resurser för att kunna köpa in helaklassuppsättningar av böcker.

I denna studie kommer vi att redogöra för hur lärare tillgängliggör skönlitteratur i klassrummet och undervisningen och hur de uppfattar sin förmåga att välja skönlitteratur till sina elever. Vi har valt en kvantitativ enkätstudie utifrån tre forskningsfrågor om lärares uppfattningar kring sin förmåga att välja skönlitteratur som stimulerar och motiverar elever till läsning och i vilken utsträckning de anser sig använda skönlitteratur i undervisningen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån ramfaktorteorin och sociokulturellt perspektiv. Forskning visar att barn läser mindre idag än tidigare. Även om det finns ett brett utbud av skönlitteratur och det fortsätter att publiceras tusentals nya skönlitterära böcker årligen för barn och unga framkommer det i flera studier att elever inte uppfattar skönlitteraturen som de läser i skolan som intressant. Av vår enkät som behöriga lärare i förskoleklass till och med årskurs 6 fått besvara framkommer att arbetet med skönlitteratur i skolan inte visar några markanta skillnader i elevers lästid i jämförelse med forskningsstudier som gjordes 2007 och 2017 även fast studier visar att det skulle gynna eleverna.  I vår enkät framkom det även att majoriteten av lärarna som svarat på enkäten anser att de inte har fått den kunskap de skulle behöva under sin tid på lärarutbildningen för att bedriva undervisning med skönlitterära böcker i större utsträckning. Majoriteten av respondenterna anser att det är av eget intresse för litteratur och erfarenhet från sin egen skolgång som hjälper dem i sina val att välja skönlitteratur till sina elever. Samtidigt som majoriteten av lärarna anser att det egna intresset påverkar förmågan att välja skönlitteratur så anser nästan 17 procent av respondenterna att deras egna intresse för skönlitteraturläsning inte har någon betydelse för deras förmåga att välja skönlitteratur.  Ett annat intressant resultat som framkom är att lärarna som undervisar i årskurs tre är de lärare som varierar mest i avsättning av tid för tyst läsning. Det vill säga att det är stora variationer i hur mycket tyst lästräning eleverna får. Även framkom det i resultaten att det är lärare som undervisar i förskoleklass som har gemensamma samtal med eleverna om skönlitterära böcker. Medan boksamtal i väldigt låg utsträckning sker i årskurs 6, samtidigt så är det i årskurs 6 som man ägnar sig åt tyst egen läsning i störst utsträckning.