Syftet med studien har varit att undersöka om läsmotivation påverkar läsförståelsen för en utvald grupp elever i årskurs 1, samt hur deras lässituation ser ut. Materialet har samlats in genom samtalsintervjuer och har kompletterats med ett läsförståelsetest och en enkät. Materialet har analyserats med utgångspunkt från teorier om det subjektiva. Respondenterna har bestått av elva elever ur en klass och deras vårdnadshavare, samt två klasslärare.   Det går att se genom resultaten att automatiserad läsning har en viss påverkan på läsförståelsen. Dock behöver inte automatiserad läsning betyda att eleven har läsförståelse.  Resultaten visar att läsmotivation kan påverka läsförståelsen, då majoriteten av elever med god läsförståelse har en positiv läsmotivation. Genom läsförståelsetestet går det att utläsa vilken del av den språkliga medvetenheten eleverna har svårigheter med. Genom resultaten går det att utläsa att modellen Läsning = avkodning x förståelse x motivation (Taube, 2007) stämmer till viss del.   Genom slutsatserna som går att dra utifrån resultaten syns det att hela elevernas lässituation är viktig för en bra läsutveckling. Både hemmen och skolan behöver skapa ett intresse för böcker och läsning samt ge eleverna mycket tid som de kan ägna åt läsning eftersom utvecklandet av god läsförmåga tar lång tid. / The purpose of the study was to examine whether reading motivation affects reading comprehension for a selected group of students in grade 1, as well as what their reading situation looks like. The material has been collected through interviews and has been supplemented with a reading comprehension test and a survey. The material has been analysed on the basis of the subjective theories. Respondents consisted of eleven students and their guardians, as well as two class teachers.   It is possible to see from the results that automated reading has some influence on reading comprehension. However, automated reading does not mean that the learner has reading comprehension. The results show that reading motivation can affect reading comprehension, as the majority of students with good reading comprehension have a positive reading motivation. Through the reading comprehension test it is possible to see which part of the linguistic awareness students have difficulties with. Through the results it is possible to read that the model Reading = Decoding x Understanding x Motivation (Taube, 2007) is correct to some extent.   The conclusions that can be drawn from the results show that the entire students' reading situation is important for a good reading development. Both homes and schools need to create an interest in books and reading and give the students a lot of time that they can devote to reading because the development of good reading capacity takes a long time.

Syftet med undersökningen i detta examensarbete är att med hjälp av att samla material från läroplaner, tidigare forskning, handböcker och lärarintervjuer ta reda på vilken funktion skönlitteraturen kan ha i skolans första årskurser. De metoder som används för att nå fram till resultatet är i första hand litteraturundersökning och som en fördjupning av litteraturundersökningens resultat används semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 3. De resultat som framkommer i studien är att skönlitteraturens funktion i skolans första årskurser är mångfacetterad, eftersom arbetet med skönlitteratur inverkar på flera olika delar av undervisningen som bland annat elevers identitetsutveckling, läsmotivation, avkodning och läsförståelse.

This study examines the effects on reading flow of decoding training and decoding training in combination with morphological awareness instruction. The study included a small group of students with reading and writing difficulties in grade three. Based on reading comprehension tests, two intervention groups were identified with three students in each class and two corresponding control groups. The students received intensive training for six weeks. The students were also interviewed to find out their attitude to reading at school and at home. Three different pre- and posttests have been carried out to measure any change in student reading flow. The results show that there are benefits in terms of reading flow resulting from the short intensive training for this group of students. The interventionstudents gained insight into the importance of reading as well as a more positive attitude towards their own reading ability after the intervention.

Läsförståelse är en central och viktig i del i skolans alla ämnen och det behövs för att fungera väl i dagens samhälle. Vi har därför undersökt hur lärare kan arbeta för att främja en god läsförståelse och läsmotivation. Syftet med litteraturstudien är att analysera vad forskning belyser kring hur elevers läsförståelse kan utvecklas i klassrummet, samt vilken betydelse motivationen har för elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Följande frågeställningar besvaras i resultatet: -  Hur kan lärare utveckla elevers läsförståelse i svenskundervisningen? -  Hur kan läraren påverka elevernas läsmotivation? Vårt undersökningsmaterial innefattar både nationell och internationell forskning och olika publikationer så som doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vi satte upp kriterier för våra val av källor och utgick sedan från dem i våra sökningar.  I denna studie görs kopplingar mellan våra källor och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att läraren spelar en stor roll i utvecklingen av elevers läsförståelse och läsmotivation genom flera faktorer. Slutsatsen är att läsförståelse kan utvecklas genom gemensam läsning, planering, samtal och motivation där läraren spelar en stor roll i form av planering och modellering.

Intensive training of reading fluency for students with reading difficulties - A study of decoding training and morphological awareness training in small group in grade 3. This stydy examines the effects on reading flow of decoding training and decoding training in combination with morphological awareness instruction. The study included a small group of students with reading and writing difficulties in grade three. Based on reading comprehension tests, two interventiongroups were identifies with three students in each class and two corresponding controlgroups. The students received intensive training for six weeks. The students were also interviewed to find out their attitude to reading at school and at home. Three different pre and posttests have been carried out to measure any change in student reading flow. The results show that there are benefits in terms of reading flow resulting from the short intensive training for this group of students. The interventionstudents gained insight into the importance of reading as well as a more positive attitude towards their own reading ability after the intervention.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om läsmotivation hos högstadieelever i lässvårigheter ur ett elev- och lärarperspektiv. Med en kvalitativ ansats i form av semi-strukturerade forskningsintervjuer undersöktes vilka faktorer som elever och lärare uppfattade som främjande för läsmotivation. Dessutom undersöktes lärares upplevelser av hur de uppmärksammade elever i lässvårigheter, samt vilken ledning, stimulans och extra anpassningar som de upplevde stöttande. Forskningen som låg till grund för denna studie lyfte fram flera motivationshöjande faktorer; hemmet som förebild, tidig lästräning, stärka elevernas självförtroende i läsning, undervisa om lässtrategier, berika ordförrådet, använda intresseväckande texter, valfrihet, att arbeta med strukturerade textsamtal, samt att främja goda relationer i klassrummet. Denna studie hade en fenomenologisk inriktning som studerar människors livsvärldar och ser det unika i var och ens upplevelser. De teoretiska utgångspunkterna var self-determination theory, självbestämmandeteorin (SDT), och self-efficacy. Inom SDT är inre motivation viktig och dess samspel med den yttre motivationen. För ett välbefinnande behövs enligt SDT autonomi, kompetens och samhörighet. Self-efficacy handlar om individens tro på sin egen förmåga att utföra uppgifter och denna tilltro har betydelse för skapandet av motivation. Sex högstadieelever i lässvårigheter och åtta högstadielärare med olika ämneskombinationer deltog i studien. Analysmetoden som användes var konventionell innehållsanalys och elevernas och lärarnas upplevelser kategoriserades med hjälp av denna. Resultatet visade att de faktorer som lyftes fram i den tidigare forskningen sammanföll med det elever och lärare berättade. Det som var specifikt för eleverna var vikten av lästräning och synlig läsutveckling, arbetsro, framtidsplaner, samt att lärare frågade vad som funkade för eleverna. De åtta lärarna upplevde att det var lätt att uppmärksamma elever i svårigheter. Elever behöver ha tillgång till inläst material, uppleva samhörighet i klassrummet och att lärare bemöter dem med arbetssätt anpassade för deras olika behov. Våra slutsatser är att elever i svårigheter är unika individer och därför måste lärare samtala med var och en för att förstå vad de behöver för att utvecklas så mycket som möjligt. Lärare behöver tänka extra på elever i lässvårigheter redan när de planerar sin undervisning. För ökad läsmotivation behövs en tidig och positiv läsutveckling så elever inte hamnar i lässvårigheter.

<p>This essay, called <em>Motivation and reading comprehension</em>, is a study of the correlation between the motivation to read and the reading comprehension of Swedish students in their final year of school before university level, meaning that they are eighteen or nineteen years old, sometimes more.</p><p>The relation between the identity of the individual and the learning process has been a matter of scientific interest for some time, and this essay works in that tradition by investigating the connection between how pupils regard reading and how well developed their ability to decode text is.</p><p>The reading comprehension is measured through a test that consists of a text from the Swedish epic by Vilhelm Moberg, <em>Invandrarna</em>,<strong> </strong>where the reader at certain intervals throughout the text is asked to<strong> </strong>mark the correct word from a choice of three. This test has been used and evaluated extensively by Per Fröjd, who has found that the results are reliable and useful.</p><p>To measure the motivation to read I’ve constructed a survey to be answered before taking the reading test. It focuses on three different parts of reading motivation that are noted as the most important ones by Ivar Bråten. These are the feeling of joy and interest for reading, the goal to acquire knowledge of a specific subject, and the expectations that you have on yourself as a reader.</p><p>Results show a weak or non-existent correlation between the two factors for the whole of the subjects, but once those who have a first language other than Swedish are removed the correlation becomes significant. There does not appear to be any difference based on gender, at least none that can be divined from these results.</p><p>The analysis does not give any reason to question previous research, and together with earlier studies of compulsory school this means that we can assume that the relation between motivation and reading comprehension is relevant throughout all the stages of schooling.</p><p>Regarding further studies a possible fruitful area of inquiry could be the significance of motivation for the students who are studying at a different language than their first.</p>

Föreliggande studie har syftat till att undersöka möjliga effekter som intensivlästräning kan ge fem elever som ännu inte knäckt läskoden. Dessa elever har fått delta i ett läsprojekt som inneburit intensivlästräning 30 minuter om dagen i fyra veckor. Undervisningen har baserats på en kombination av ordförståelse, fonologisk lästräning och förståelseinriktade metoder. Stort fokus har även legat på att motivera och höja elevernas självförtroende. En kontrollgrupp har använts och skillnader i kunskapsutveckling och läsmotivation har kunnat påvisas mellan de båda grupperna efter studiens avslut. Resultatet av studien visar att elevernas kunskapsnivå, som väntat, har ökat under de fyra veckorna de deltagit i projektet. Det visar samtidigt att deras inställning gentemot läsning som aktivitet har förändrats. Efter avslutat projekt har samtliga en mer positiv attityd mot läsning jämfört med tidigare. Studien bidrar till en ökad förståelse av det nära sambandet mellan kunskap och motivation. Det blir tydligt hur viktigt det är att som lärare ha kunskap om detta samband för att på bästa sätt skapa en balans mellan undervisning som utmanar och undervisning som bekräftar. Med en ökad läsförmåga kommer ofta en ökad läsmotivation och de båda kompletterar varandra. / <p>Svenska</p>

We cannot say for sure that competitions in theoretical subjects has increased in Swedish schools. However, Swedish educators testify that the number of competitions in school has increased in recent years. Läsloppet is a reading competition aimed at third-graders, and is carried out in cooperation between the municipal library and the schools in a municipality in the southern parts of Stockholm. This case study examined how a third grade teacher reason about participation in this reading competition and how her class work with literature reading during the competition. Through a survey it also examined her students’ thoughts on reading in general and on participating in Läsloppet. Within the theoretical frame of Aidan Chambers theories of reading environment and “the reading circle”, combined with various aspects on motivation, the purpose of this paper was to examine how Läsloppet could serve as a reading promotion tool, and what participating in a reading contest could mean for students’ motivation to read. The questions used to answer this was: How can participating in Läsloppet be described based on the concept reading environment and various aspects of reading motivation? How does the teacher describe the participation in Läsloppet from an educational perspective? How do the students experience reading in school and the participating in Läsloppet? Results showed that students with motivation in reading benefits the most by participating in the reading competition. Students with low or no interest in reading seems to show low interest in reading even after participating in the contest. From an educational perspective the competition had some positive effects in creating a good reading environment for the class participating in this study.

Läsning är en basfärdighet, avgörande för hur elever klarar sig både i skolan och i samhället. Tidigare forskning visar ett starkt samband mellan läsmotivation och läsförmåga. Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka faktorer i skolans lärandemiljö som stärker elevernas läsmotivation, med inriktning på de faktorer som läraren själv kan påverka i klassrumsmiljön i grundskolans tidiga år.  För att besvara denna fråga har systematiska sökningar genomförts i databaser, vilket resulterat i tio studier som valts efter en noggrann kvalitets- och relevansgranskning. Utifrån dessa forskningsresultat har sex faktorer som läraren kan påverka i lärandemiljön kunnat urskiljas som framgångsrika för att stärka läsmotivationen: den fysiska miljön, lärarens val av läsmaterial, samtal om böcker i dialog med eleverna, läraren som vägledare, kreativ bearbetning samt möjlighet till egna val. De generella slutsatser som dras är att inre läsmotivation uppstår i en lärandemiljö där elevers behov av självständighet, samhörighet och känsla av kompetens blir tillfredsställda i läsundervisningen och att lärare själva kan påverka lärandemiljön i den riktningen genom de faktorer som resultatet visar. Avslutningsvis diskuteras hur dessa slutsatser relaterar till undervisningspraktiken i dagens svenska skola och förslag på vidare forskning ges.