En del av svenskämnets kärna är litteratur och skönlitteraturen har därmed sin givna plats i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Dock är inte gymnasieelevers motivation att läsa skönlitteratur på förhand given och lärare gör sitt bästa för att inspirera och motivera sina elever att läsa. Syftet med denna undersökning är att beskriva och kritiskt diskutera de didaktiska överväganden ämneslärarstudenter med förstaämne svenska menar är viktiga att göra, i förhållande till elevers intresse och motivation att läsa skönlitteratur i skolan. Detta har vi undersökt genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer och sedan tolkat resultatet genom Self-Determination Theory som formulerats av Edward L. Deci och Richard M. Ryan, samt genom John Deweys erfarenhetspedagogik. Tidigare forskning inom området för läsmotivation behandlas också och ställs i relation till lärarstudenternas attityder. Elevers motivation att läsa skönlitteratur menar lärarstudenterna beror på en mängd olika faktorer men elevers intressen, tidigare erfarenheter och relationer i klassrummet står ut. Dock finns en osäkerhet i vilken utsträckning elevers intressen och erfarenheter ska utöva inflytande på undervisningen. Det visade sig att lärarstudenterna till stor del förväntade sig att elever ska vara extrinsikalt motiverade att läsa och att det främst är den typen av motivation som studenterna menar att de kan ge eleverna. Men vi fann även en vilja att ta tillvara ovan nämnda faktorer vilket tyder på att synsätten här går isär bland lärarstudenterna. Valet av litteratur i undervisningen menar lärarstudenterna också är en viktig aspekt för att motivera elever att läsa. Även vem som ska göra valet och hur det ska gå till togs upp av studenterna. Lärarstudenternas egna tidigare erfarenheter av litteratur, främst kanonlitteratur, visade sig även spela en avgörande roll i valet av litteratur. Detta visade sig i vissa fall innebära en uteslutning av litteratur och att valet av litteratur inte sattes i relation till elevernas redan gjorda eller potentiella erfarenheter utan istället grundades på lärarstudenternas erfarenheter. En av slutsatserna vi drar är att en uppfattning av olika typer av motivation kan underlätta för läraren att motivera sina elever genom att ägna sig åt autonomi- och kompetensstöttande praktiker samt värdesätta elevernas erfarenheter som utgångspunkter för undervisningen.

I dagens digitaliserade och globaliserade värld möter våra elever en tid där kompetensen av att kunna läsa är av största vikt för att kunna delta och medverka i samhället. Internationella studier som PIRLS visar att läskompetensen är god hos svenska elever men att läsmotivationen, lusten att läsa är i botten. Syftet med denna studie är att finna svar på vilka faktorer som kan påverka elevers läsmotivation. Studiens empiri bygger på 17 utförda en-till-en intervjuer. Intervjuerna utfördes på fyra olika skolor där elever från årskurserna fyra, fem och sex medverkade. Resultaten och således svaret på studiens frågeställning gällande vilka faktorer som kan påverka elevers läsmotivation, visade att elever föredrar att få göra egna val angående sin läsning. Valen var kopplade till personliga preferenser gällande genre samt var, när och hur länge eleven förväntades läsa. Eleverna betonade även sin brist på läsmotivation när de upplevde texter som var för långa eller på för hög nivå. Av resultaten gjordes slutsatsen att elever behöver få möjlighet till att göra val och kunna påverka vad, hur och när de ska läsa, vilket lärare bör ta i beaktning. Lärare behöver även kompetens vad gäller att hjälpa eleverna finna rätt nivå på text och vara medveten om att en mindre van läsare kan finna längre texter omfattande. Dessa faktorer kan upplevas ansträngande vilket gör att böcker med bilder ger eleven en möjlighet till andrum.

The aim for this essay is to investigate which relations there are between reading motivation among students in the eighth grade and the reading activities performed in school. A survey is used to investigate the phenomenon. The survey contains open and closed questions. The survey is implemented on students in the eighth grade in a school in Sweden. The essay is based on the sociocultural theory perspective. This perspective see education as a process in which the students knowledge develops with help from either a teacher or an other student. Students become more motivated to read if they are able to choose their reading and if they are able to discuss their experience of the book with other students. It helps them to better understand what they read and this leads to more motivation to read other books and texts. The results show that the reading motivation has a relation to the reading activities which are performed in school.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur digitaliseringen påverkar läsutvecklingen hos elever, samt om digital läsning kan motivera och bidra till en ökad lust till läsning. Manuell och citeringssökning har varit de primära sökstrategierna för att finna relevanta artiklar. Artikelsökning via snöbollsurval har även förekommit för att utvidga sökfältet ytterligare. I litteraturstudien ingår vetenskapliga artiklar som berör grundskoleelevers läsutveckling och motivation i relation till digital läsning. Resultaten visar på i vissa fall att läsa digitalt och i tryckt text är relativt likvärdigt, men kan å ena sidan visa resultat som tyder på bättre läsförståelse vid digital läsning och å andra sidan visa att pappersbaserade läs test som görs för att bedöma läsförståelse är mer gynnsam. Resultatet visade även att oregelbundna mätningar som gjordes, avsedda att mäta elevers läsförståelse, läs flyt och läsattityder, så främjade digitala texter både läs flyt och läsförståelse. Fynd i resultatet visar på att omständigheter och inställning har betydelse för läsförståelse hos elever. Fortsättningsvis visar resultatet att äldre elever har bättre läsresultat när det kommer till internetbaserad läsning än vad yngre elever har. Vidare visar sammanställningen av artiklarnas resultat på att tillgängligheten till Internet ger lärare fler valmöjligheter till en varierad läskunnighetsundervisning. Generellt sett blir elever motiverade av att läsa digitalt. Detta gäller i synnerhet lågpresterande samt omotiverade elever.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogiskt utbildade hundförares erfarenheter av att använda läshundar som ett didaktiskt verktyg i läsundervisningen i årskurs F-3. Ett särskilt fokus riktas mot de erfarenheter pedagogiskt utbildade hundförare har av hur läshunden kan stötta elevers läsutveckling. För att besvara studiens frågeställningar har sex pedagogiskt utbildade hundförare intervjuats. Enligt den tidigare forskningen kan läshunden användas i skolan för att stötta elever i deras läsning. Forskning visar att läshunden har en positiv påverkan på elevers välmående och på elevers läsning. En viktig del i arbetet med läshunden är kommunikation och samspel därför utgår studien från det sociokulturella perspektivet. Resultaten i studien visare att de pedagogiskt utbildade hundförarna upplever att läshunden har en viktig betydelse för elevers läsning där läshunden bidrar med ett förbättrat välmående och motivation. Deltagarna uttrycker också att deras roll i arbetet är viktig eftersom deras pedagogiska utbildning bidrar till att de kan stötta eleverna i deras läsutveckling med hjälp av hunden. / <p>Svenska</p>

Hanzén, Yvonne (2014). Språkstödjande arbetssätt och elevers egen läs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). Speciallärarprogrammet, Språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och Samhälle, Malmö högskola.Problemområde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lång tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gällande språk, - läs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pågår den egentliga språk-, skriv- och läsutvecklingen redan i förskolan, då barnet är i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne. Barnet intar då omedvetet information och omstrukturerar den så att det lär sig nya saker (Skjöld-Wennerström & Bröderman-Smeds, 2009). Det är viktigt att språk-, läs-och skrivutveckling grundläggs och befästs under denna period. Detta för att eleven ska få god lästeknik och läsförståelse för vidare lässtrategier.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och belysa beprövade och vetenskapliga språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt inom ramen för Montessoripedagogik. Utifrån problemområde handlar frågeställningarna om vilka faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling? Tillämpas några speciella lässtrategier? Hur upplever elever sin egen språk, - läs- och skrivutveckling?Teoretisk ram: Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i en 1-3-årsblandad Montessoriklass inkluderar kognitiva, konstruktivistiska och sociokulturella teorier om elever och elevers lärande och utveckling i tidigt skede.Metod: Studien utgår från kvalitativ metod i fokusgruppsintervju med klasslärare, speciallärare och rektor. Dessutom intervju av tre elever, varav två flickor 7och 8 år och en pojke 9 år, en i taget. Resultat med analys: Resultatanalysen visar på vikten av att olika beprövade och vetenskapliga arbetssätt, stödinsatser och lässtrategier, individuellt anpassas för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Med tyngdpunkt på att dessa faktorer implementeras och praktiseras i tidigt skede, förskolenivå. Vidare visar resultatet på att språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt är väl implementerat och befäst i en 1-3årsblandad Montessoriklass. Konklusion: Studiens intervjuer med elever och pedagoger, visar att en tidigarelagd skolgång påverkar elevers språk-, läs-och skrivutveckling, i synnerhet gällande elever med särskilda behov. Pedagogerna menar att ju tidigare elever exponeras för fonologisk medvetenhet desto snabbare kan stödinsatser ges vid behov. Lästeknik och läsförståelse är en förutsättning för att kunna koncentrera sig på olika funktioner för lässtrategier. Elevernas upplevelse av egen lärprocess överensstämmer med faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Eleverna hjälper och stöttar varandra i sin läs- och skrivutveckling utifrån ålder och olika kunskapsnivå.Specialpedagogiska implikationer: Pedagogerna påtalar vikten av samarbete mellan pedagoger, speciallärare, specialpedagog och rektor i en organisation. Med struktur och daglig rutin, som erbjuder elever flera olika språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt och individuellt anpassad litteratur. Det är även viktigt att i tidigt skede ha högläsning och reflekterande samtal i syftet att upptäcka eventuella svårigheter. Elever med svårigheter ska kunna få intensivläsa i en-till-en-undervisning. Vidare språkutveckling är att stämma av vilka lässtrategier eleverna använder spontant, och hur det kan vara lämpligt att använda dem för reciprok(ömsesidig) undervisning (Palincsar och Brown, 1986; Bråten, 2008).

Den senaste PISA-mätningen uppvisade de lägsta siffrorna sedan mätningens start år 2000 när det kommer till läsförståelse. Läsmotivation är en viktig del i att få barn och ungdomar att läsa litteratur och således utveckla läsförmågan, läsförståelse innefattat, och är därmed relevant inom svenskdidaktik. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur en grupp svensklärare beskriver hur de i undervisningen arbetar med att främja elevers läsmotivation. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med 11 lärare i årskurs 7–9. Resultatet visar att lärarna upplever att såväl läsmotivation som läsförståelse idag är bristande och många av lärarna beskriver också hur de anpassar sin undervisning utifrån det. De mest framträdande metoderna i undervisningen, utifrån lärarnas beskrivningar, är att arbeta gemensamt med litteraturen, både när det kommer till läsningen i sig och uppgifterna kopplade till den. Litteraturen i sig och dess innehåll är även av vikt där lärarna bland annat framhåller att det är viktigt att hitta litteratur som intresserar och relaterar till eleverna, samt litteratur av rätt svårighetsgrad. Det resultat denna studie pekar på är relativt överensstämmande med den tidigare forskningen som lyfter såväl gemensam läsning och vikten av att använda litteratur som passar eleverna. Många av undervisningsmetoderna lärarna nämner kan relateras till den motivationsteori som används i denna studie, Self-Determination Theory, som framhåller att det för motivationen är viktigt att elever får känna att de lyckas och därmed känna kompetens, samt att elever motiveras av att känna samhörighet.

Studien behandlar gymnasieelevers läsvanor och läsupplevelser på fritiden där svar på bland annat läsfrekvenser och litteraturpreferenser eftersöks. Därmed undersöks även vilka mediepreferenser gymnasieeleverna har vid läsning, såsom fysiska böcker, e-böcker och ljudböcker samt vilken påverkan det har på deras läsvanor, läsupplevelser och läsförståelse. I studien presenteras teoretiska utgångspunkter som behandlar ungdomars läsvanor och läsupplevelser, digitaliseringens och medieanvändningens påverkan samt läsmotivation på fritiden. Studien är baserad på en enkätundersökning som genomfördes bland elever som läser ämnet svenska i gymnasieskolor runtom i Sverige. Totalt deltog 29 gymnasieelever i enkätundersökningen. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna inte läser på sin fritid och att läsandet på fritiden minskar med åldern. Gällande litteraturpreferenser är fiktion den mest populära kategorin och e-böcker är det mest föredragna medieformatet för läsning på fritiden. Visuell trötthet och koncentration påverkar läsupplevelsen och olika medier har olika effekter på läsförståelsen, koncentrationen och läsupplevelsen. Resultaten ger insikter om ungdomars läsvanor samt läsupplevelser och kan därför vara användbara för att utforma läsmiljöer som främjar läsning och läsmotivation.

Mot bakgrund av att ungdomars läsvanor har förändrats vad gäller skönlitterär läsning är detta examensarbetes syfte att undersöka vilka läsfrämjande metoder lärare använder i sin undervisning i syfte att väcka läslust samt deras upplevelser kring hur deras arbete stimulerar elevers läsmotivation. Syftet är också att undersöka vilka upplevelser läraren har av andra faktorer som kan komma att påverka elevers läsmotivation. För att få en djupare förståelse för svensklärares subjektiva upplevelser och erfarenheter grundar sig denna studie i en fenomenografisk ansats. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Det empiriska materialet transkriberades och tematiserades för att sedan analyseras med hjälp av sociokulturell teori, yttre- och inre motivationsteorier, Langers föreställningsvärldar samt Rosenblatt estetisk läsning. Resultatet visar hur lärare använder olika metoder för att främja läsning i svenskundervisning vilka inkluderar: val av texter, öppna diskussioner, högläsning och användning av stödstrukturer. Resultatet visar också på att lärare spelar en viktig roll som förebilder och att deras entusiasm kan väcka intresse och inre motivation hos eleverna. Att hitta läsning som eleverna kan relatera till och att väcka olika känslor och upplevelser betonas för att främja läsmotivationen. Avslutningsvis dras slutsatser och diskuteras i förhållande till tidigare forskning och förslag till vidare forskning presenteras.

Swedish pupils’ reading ability has deteriorated in recent years. It may be important to tackle this problem in order to be able to further the pupil’s continued education. With this in mind it may be rewarding to investigate factors in literature which motivates pupils to read. The aim of the study is to investigate what characterizes girls’ and boys’ most frequently chosen favourite books in grade 5. To select the books for study, a questionnaire was distributed to 83 pupils, followed by textual analyses of the favourite books. Girls and boys were found to have different preferences for the literature they are motivated to read, but similarities were also found. The result shows that there are still gender patterns in reading which ought to be considered by those involved in school education. The study also discusses how knowledge of pupils’ literature preferences can be used as a means to generate motivation to read.