No description available.

Syftet med studien är att kartlägga vilka stöttande förhållningssätt som vårdnadshavare och lärare har för att öka läsmotivationen hos elever i årskurs 1–6. Genom två webbenkäter har data samlats in. Resultatet av enkätundersökningen visar att nästan alla vårdnadshavare tycker att det är viktigt att läsa. De läser själva så väl som med sina barn och stöttar barnens läsning på olika sätt. Alla lärare tycker att det är viktigt att läsa. De läser själva i olika utsträckningar och ger eleverna tid till högläsning och tystläsning, men hur ofta varierar. De flesta lärare upplever att det inte finns ett gott utbud med böcker i skolan och uppmuntrar sina elever till att läsa böcker på olika sätt. Resultaten i studien visar att vårdnadshavare behöver diskutera och prata mer om böcker med deras barn och skolan skulle behöva tillgodose fler böcker till eleverna. Både högläsning och tystläsning behöver få mer tid i skolan. Vikten av en läshörna för elevers läsmotivation behöver både vårdnadshavare och lärare få mer information om.

Reading among young people is decreasing, which is worrying, considering that good reading skills are crucial for personal development as well as for understanding the modern society. The objective of the present study has been to explore the practice of using textless books to favour reading, since research shows that there are some advantages in doing so. To that purpose, seven interviews were conducted with librarians, educators and a creativity coach who all had previous experience with working with textless books, i.e., books where the readers use their own imagination to navigate through the narrative with the aid of the pictures in the book, often in a social context. The study is based on qualitative research, where interview transcriptions were used for identifying themes, further analysed using a model for reading motivation by the researcher Linda Gambrell. The results show that there are some advantages with working with textless books, not least the many ways to use them. The study’s informants support previous research that have shown that textless books favour reading development and increases vocabulary. Some of the specific advantages according to the informants are that such books can evoke imagination, that the readers are in some sense ‘equal’, since the demands on them are low, there’s no ‘right’ or ‘wrong’ way to read the books, and everybody succeeds in reading, and that the books seem to encourage further reading. The conclusions of the study are that textless books can motivate further reading and thu

Vi har under våra år som studenter och lärarvikarier upplevt att elever ofta saknar motivation till att läsa skönlitteratur i skolan. Samtidigt har vi upplevt en problematik kring läsningens utrymme i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 4-6 upplever bidrar till ökad läsmotivation gällande skönlitteratur. Då vi upplever att det saknas forskning ur elevperspektiv har vi valt att fokusera studien på just detta och har genom samtal med elever i årskurs 5 tagit fram ett resultat för att besvara arbetets huvudfråga som lyder: vad upplever elever bidrar till att främja deras läsmotivation?Undersökningen genomfördes i en fokusgrupp bestående av elever som är vana vid boksamtal och gemensam litteraturundervisning, varför vårt arbete vilar på den sociokulturella teorin som grund. Undersökningens resultat visar på en rad olika motivationsfaktorer som vi valt att kategorisera som inre- respektive yttre motivationsfaktorer. Till de inre motivationsfaktorerna hör att elever läser för att bli på bättre humör, leva sig in i en annan värld och kan läsa på sina egna villkor. Till de yttre motivationsfaktorerna hör att elever vill slippa göra andra sysslor och att läsningen ingår i ett skolprojekt eller i undervisningen och därför blir en plikt. Detta stärks av tidigare forskning inom området. / We have, during our years as students and Substitute Teachers, experienced that students often lack the motivation to read fiction at school. At the same time, we have experienced a problem regarding the allocated time and focus on reading fiction. The purpose of this study is to investigate what aspects students in grade 4-6 experience contribute to increased motivation for reading fiction. We sense that there is limited research from a pupil's perspective on this matter, and therefore we have chosen this focus for our study. We have, through conversations with students in grade 5, generated a result to answer the main research question: What factors do pupils feel contribute to promoting reading motivation?The survey was conducted in a focus group consisting of students who are accustomed to book discussions and joint literature teaching, thus our work is based on the Socio-Cultural theory. The survey results show a range of motivational factors that we chose to categorize as internal and external motivating factors. The inner motivating factors include students reading to get in a better mood, to picture an imaginative world and reading on their own terms and conditions. The external motivating factors include students not wanting to do other chores and that reading is part of a school project or as a part of teaching and therefore becomes a duty. This is reinforced by previous research in the field.

The purpose of this study is to analyse how reading is promoted in two digital libraries for children; Barnens bibliotek and Polarbibblo. Theoretically the websites are analysed using three main approaches to reading: traditional, pragmatic and emancipatory. Qualitative content analysis was used to analyze the material and to identify the ways in which reading is promoted through the websites. Findings showed that these children's digital libraries use their material and activities mainly to inspire and inform their users. Polarbibblo allows the children to act as authors and illustrators and to share a story or two. Barnens bibliotek is similar but puts more into guiding the children on how to find information and literature. Although these two libraries have different content and features, both libraries work to inspire and stimulate reading for children. The study shows that of the three reading approaches, the pragmatic and the emancipatory are dominant. The traditional approach doesn't seem to get any greater attention in these children’s digital libraries.

I läroplanen står det att samtliga elever i skolan har rätt till individanpassad undervisning.Individanpassningen är högst relevant inom läsinlärning då det krävs flera parametrar för attutveckla automatiserad avkodning och ett gott läsflyt. Läsning innebär att man ska kunnaavkoda samt vara fonologisk medveten, vilket medför att koppla grafem (form) och fonem(ljud). Forskningen säger att elevers läsning är sämre idag och de menar att läsflytet är enbetydelsefull och viktig resurs i skolan.Syftet med studien är att undersöka sex lärares arbetssätt med elever som ännu inte harutvecklat automatiserad avkodning och ett gott läsflyt i årskurs 1–3. Det är en kvalitativintervjustudie där sex lärare från olika delar i Sverige deltagit och valts ut genom ettgodtyckligt urval. Intervjuerna har sedan analyserats och kategoriserats med hjälp av studienssociokulturella ramverk.I resultatet framkommer att lärarna arbetar på många olika sätt med eleverna och deraslässvårigheter: individanpassning, motivation, hur man involverar och samarbetar medhemmet samt de tidiga insatserna, både med hjälp av speciallärare och i klassrummet. / <p>Svenska</p>

No description available.

Denna studie har genomförts med elever i årskurs fem från två olika skolor i mellerstaSverige. Studien syftar till att undersöka hur effektiv metoden upprepad läsning egentligen ärför att öka elevers läsflyt (läshastighet och korrekthet). För att kontrollera effekten avupprepad läsning har en jämförelsegrupp använts som fått samma läsdos men istället lästenligt metoden kontinuerlig läsning. Studien har en kvantitativ metodansats och hargenomförts med en experimentell design där för- och eftertest använts för att samla in empirinsom ligger till grund för resultat och analys. 31 elever har deltagit i studien, varav 16 elever iinterventionsgruppen (upprepad läsning) och 15 elever i jämförelsegruppen (kontinuerligläsning). Urvalet baserades på resultat från lästester som genomfördes med samtliga elever iårskurs 5 på de aktuella skolorna. Eleverna som valdes hade en läshastighet under förväntadnivå för årskurs 5. Elever som ännu inte automatiserat fonem-grafem kopplingen valdes bortdå dessa elever behöver en annan typ av insats. Totalt planerades 15 lästillfällen och elevernasnärvaro varierade från åtta tillfällen till full närvaro. Eleverna har även fått genomföra enenkät om metoden efter avslutad lästräning. Resultatet visar att eleverna i både interventionoch jämförelsegruppen har utvecklat sitt läsflyt. Det finns dock ingen skillnad mellan de bådagruppernas resultat och slutsatsen är därför att upprepad läsning inte är en mer effektiv metodför att öka elevers läsflyt. Eleverna upplevde den kontinuerliga läsningen som mer positiv.Eftersom läsflytet ökade hos eleverna i båda grupperna skulle träning med denna metod varaatt föredra då läsmotivation är gynnsamt för en god läsutveckling.

Den livsviktiga läsningen - Hur väcker vi elevernas läslust i en digitaliserad värld, är en undersökning grundad i den ökade digitaliseringen och sjunkande läslusten bland dagens elever. Det valda undersökningsområdet bottnar i det faktum att dagens skolungdomar har en generellt negativ attityd till läsning och brister i läsförståelse. Läskunskap är viktig inom alla skolans ämnen i syfte att tillägna sig de kunskaper samhället efterfrågar och kräver. Kunskap att läsa är också viktigt utanför skolans värld och för att fungera som en aktiv medborgare i vårt demokratiska samhälle krävs grundläggande läskunskaper. I syfte att få både ett lärar- och elevperspektiv innefattar studien en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden användes genom semistrukturerade intervjuer med lärare och den kvantitativa metoden användes genom en enkätundersökning riktad mot elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory), utvecklad av Richard M. Ryan och Edward L. Deci och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Studiens resultat visar att elevernas läsmotivation och läslust är låg samt att elevernas läsvanor, i hög utsträckning, är kopplade till skolsammanhang, där de läser för att de måste. Som ett resultat av elevernas låga läsmotivation och läslust upplever lärarna i undersökningen att läsundervisningen kan vara en utmaning. Resultatet påvisar även att elevernas medievanor och tiden eleverna spenderar på skärmanvändning konkurrerar med tiden de lägger på läsning. Resultatet visar därutöver att digitala verktyg kan ha både positiva och negativa effekter på läsundervisningen.

En del av svenskämnets kärna är litteratur och skönlitteraturen har därmed sin givna plats i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Dock är inte gymnasieelevers motivation att läsa skönlitteratur på förhand given och lärare gör sitt bästa för att inspirera och motivera sina elever att läsa. Syftet med denna undersökning är att beskriva och kritiskt diskutera de didaktiska överväganden ämneslärarstudenter med förstaämne svenska menar är viktiga att göra, i förhållande till elevers intresse och motivation att läsa skönlitteratur i skolan. Detta har vi undersökt genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer och sedan tolkat resultatet genom Self-Determination Theory som formulerats av Edward L. Deci och Richard M. Ryan, samt genom John Deweys erfarenhetspedagogik. Tidigare forskning inom området för läsmotivation behandlas också och ställs i relation till lärarstudenternas attityder. Elevers motivation att läsa skönlitteratur menar lärarstudenterna beror på en mängd olika faktorer men elevers intressen, tidigare erfarenheter och relationer i klassrummet står ut. Dock finns en osäkerhet i vilken utsträckning elevers intressen och erfarenheter ska utöva inflytande på undervisningen. Det visade sig att lärarstudenterna till stor del förväntade sig att elever ska vara extrinsikalt motiverade att läsa och att det främst är den typen av motivation som studenterna menar att de kan ge eleverna. Men vi fann även en vilja att ta tillvara ovan nämnda faktorer vilket tyder på att synsätten här går isär bland lärarstudenterna. Valet av litteratur i undervisningen menar lärarstudenterna också är en viktig aspekt för att motivera elever att läsa. Även vem som ska göra valet och hur det ska gå till togs upp av studenterna. Lärarstudenternas egna tidigare erfarenheter av litteratur, främst kanonlitteratur, visade sig även spela en avgörande roll i valet av litteratur. Detta visade sig i vissa fall innebära en uteslutning av litteratur och att valet av litteratur inte sattes i relation till elevernas redan gjorda eller potentiella erfarenheter utan istället grundades på lärarstudenternas erfarenheter. En av slutsatserna vi drar är att en uppfattning av olika typer av motivation kan underlätta för läraren att motivera sina elever genom att ägna sig åt autonomi- och kompetensstöttande praktiker samt värdesätta elevernas erfarenheter som utgångspunkter för undervisningen.