Läsning är en basfärdighet, avgörande för hur elever klarar sig både i skolan och i samhället. Tidigare forskning visar ett starkt samband mellan läsmotivation och läsförmåga. Denna kunskapsöversikt har som syfte att undersöka vilka faktorer i skolans lärandemiljö som stärker elevernas läsmotivation, med inriktning på de faktorer som läraren själv kan påverka i klassrumsmiljön i grundskolans tidiga år.  För att besvara denna fråga har systematiska sökningar genomförts i databaser, vilket resulterat i tio studier som valts efter en noggrann kvalitets- och relevansgranskning. Utifrån dessa forskningsresultat har sex faktorer som läraren kan påverka i lärandemiljön kunnat urskiljas som framgångsrika för att stärka läsmotivationen: den fysiska miljön, lärarens val av läsmaterial, samtal om böcker i dialog med eleverna, läraren som vägledare, kreativ bearbetning samt möjlighet till egna val. De generella slutsatser som dras är att inre läsmotivation uppstår i en lärandemiljö där elevers behov av självständighet, samhörighet och känsla av kompetens blir tillfredsställda i läsundervisningen och att lärare själva kan påverka lärandemiljön i den riktningen genom de faktorer som resultatet visar. Avslutningsvis diskuteras hur dessa slutsatser relaterar till undervisningspraktiken i dagens svenska skola och förslag på vidare forskning ges.

Det här är en kvalitativ och kvantitativ studie med syfte att undersöka läsmotivationen under sommarlovet hos elever i årskurs 3 samt även undersöka om det är några skillnader beroende på vilket kön eleven har. Studien undersöker detta med hjälp av enkäter 74 elevers läsning under sommarlovet och deras allmänna inställning till läsning. Av dessa 74 elever intervjuades 15 elever om deras läsvanor och vad som händer när de läser. Enkäterna visade att fler flickorna har en bättre inställning till läsning jämfört med pojkarnas inställning. Det visade sig även att elevernas val av genrer varierade mellan de olika könen. Utifrån intervjuerna framkom det att fler av flickorna som var intresserade av böcker och att nästan alla av flickorna hade någon vuxen som läste för dem jämfört med pojkarna där hälften svarade att någon förälder kunde läsa för dem ibland. Det resultat som framkommit har analyserats genom tidigare forskning men även utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom det finns åsikter att eleverna lär sig genom samspel med andra och genom att använda sig av språkliga redskap för att lära sig. / <p>Godkänt datum 2019-06-17</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever att de arbetar för att öka elevernas läsmotivation. Detta har undersökts utifrån följande två frågeställningar:   • Vilka faktorer upplever gymnasielärare är viktiga att ta hänsyn till för att öka eleverna läsmotivation gällande skönlitterär läsning?  • Vilka strategier eller metoder upplever svensklärarna öka elevers läsmotivation?  Undersökningen har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. En analys av datamaterialet har sedan genomförts för att finna olika teman hos respondenternas utsagor. Resultatet har visat på att viktiga faktorer för att öka läsmotivationen hos eleverna har utgått från klassrumsmiljön, urvalet av texter men även tillgängligheten av texterna. Vidare har även en del strategier funnits som respondenternas anser öka elevernas läsmotivation. Dessa strategier har varit högläsning, lässtrategier, diskussioner och prov. Slutsatserna som kan dras efter denna studies utförande är att de mest framgångsrika strategierna för att öka läsmotivationen hos eleverna har varit de där det sociala samspelet varit framträdande. Även elevernas stora behov av stöd av lärarna har varit relevant.

Studiens syfte var att undersöka om och hur pedagoger upplevde vilka effekter läshundar hade på elevers motivation för läsning i lågstadiet. Syftet var dessutom att ta reda på vilka sätt dessa pedagoger uppfattade effekterna. Läshundar ska hjälpa elever att utveckla sin läsning och bidra till elevers motivation till att läsa. Eleverna läser högt för läshunden och hunden finns där för att uppmuntra eleverna till lärande. Tidigare forskning (Friedmann, Katcher, Thomas, Lynch &amp; Messent, 1983, s. 461) visade att hundar kunde påverka människan genom att dämpa stress och ångest.Som metod tillämpades en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger. Då den tidigare forskningen i Sverige var begränsad och antalet personer med koppling till läshundar var få, resulterade det i fyra deltagare i studien. Under utförandet av studien pågick även virusutbrottet Covid-19, vilket försvårade urvalet av deltagare.Med fokus på intrinsic motivation, som är en del av teorin SDT (self determination theory), (Deci, Ryan, 2000, s. 69) och läsmotivation (Bråten, 2008, s.75) applicerades två motivationsteorier för att analysera resultatet. Med hjälp av definitioner på dessa begrepp behandlades resultatet utifrån dessa teorier.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att läshundar påverkade elevers motivation för läsning. Detta synliggjordes genom att eleverna blev engagerade, nyfikna och kände en glädje till att läsa för hunden. Pedagogerna upplevde att elevernas mående, beteende och inställning till läsning hade förbättrats. Dessutom upplevde pedagogerna att läshundenhjälpte eleverna att göra framsteg i sin läsutveckling med hjälp av deras inre motivation.Resultatet i denna studie pekar på att läshundar ökar elevers motivation för att läsa. Studien visade även att det behövs mer forskning för att göra resultatet generaliserbart. Detta på grund av att denna studie har gjorts i en begränsad omfattning. I likhet med tidigare forskning visade pedagogernas intervjusvar att det finns en tydlig uppfattning om att läshundar kan fungera som ett hjälpande verktyg i skolan.Författarna av denna uppsats ansvarar för olika delar av studien. Lina Fransson ansvarar för analysen av intervjusvaren från pedagog a och b, samt kapitel 6: Metod. Tilda Nordenholm ansvarar för analysen av intervjusvaren från pedagog c och d, samt kapitel 3: Tidigare forskning. De andra delarna av uppsatsen har författarna ett gemensamt ansvar över.

Reading instruction, reading comprehension, reading strategies, reading motivation,

En stor del av kommunikationen i vårt samhälle sker igenom skriftspråk, så som böcker och andra texter. Läsförmåga är nödvändig för att ta del av skriftspråket. Läsutvecklingen är komplex och lärares stöttning i den är viktig, dessutom är intresse för litteratur och dess innehåll en viktig komponent för läsutveckling. Läsintresset ska stimuleras av lärare i skolan, men det kan vara utmanande att väcka och utveckla läsmotivationen hos olika elever. Denna studie avser därför ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta läsfrämjande i sin undervisning. Syftet med studien är att utifrån lärares beskrivningar undersöka hur de arbetar för att stimulera och skapa läsmotivation hos elever. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: • Vilka läsaktiviteter beskriver lärare att de använder för att motivera elever att läsa? • Vilka faktorer beskriver lärare påverkar elevers läsmotivation? I studien användes en kvalitativ metod som innefattade semistrukturerade intervjuer med sex f-3-lärare. Deltagare till studien valdes utifrån ett kriteriestyrt urval och undersökningen innebar analyser av de sex utvalda deltagarnas utsagor. Studien har det sociokulturella perspektivet som ramverk. Studiens resultat visar att lärare har en viktig roll som inspiratörer för läsning. Bland annat genom att vara läsande förebilder, men också för att modellera läsning och stötta elever i att välja böcker som både är intressanta och lagom svåra. Bokpresentationer, högläsning och textsamtal skapar intresse och motivation inför elevers enskilda läsning, dessutom framkom elevers egen delaktighet som en viktig faktor för läsmotivation. / A large part of the communication in our society takes place through written language, such as books and other texts. To be able to take part in these, the ability to read is necessary. However, the development of reading is complex, and the support of teachers is important. In addition, interest in literature and its content is an important component of the development of reading. Reading interest should be stimulated by teachers at school, but it can be challenging to awaken and develop the desire to read depending on the students. Therefore, this study intends to provide a knowledge contribution on how teachers can work to promote reading in their teaching. The purpose of the study is to investigate, based on teachers' descriptions, how they work to stimulate students reading motivation. To answer the purpose, the following questions were used:  • What reading activities do teachers describe that they use in order to motivate students to read? • What factors do teachers describe that affects students' reading motivation? The study used a qualitative method that included semi-structured interviews with six Primary School teachers. Participants for the study were selected based on a criteria-driven sample and the survey involved analyses of the six selected participants' statements. The study has a sociocultural perspective. The results of the study show that teachers have an important role as inspirers for reading. For example, by being Role models as readers, but also modelling reading and support students in choosing books that are both interesting and moderately difficult. Book presentations, reading aloud and text conversations create interest and motivation for students' reading. In addition, students' participation emerged as an important factor for reading engagement.

Eftersom ungdomars läsvanor har ändrats över tid har vi valt att undersöka hur lärare talar om det läsfrämjande arbetet i skolan samt vilka faktorer som påverkar arbetet. Syftet med vårt examensarbete är att utveckla förståelsen för hur svensklärare ser på det läsfrämjande arbetet i grundskolan. För att få en djupare förståelse för svensklärares subjektiva upplevelser av och attityder till det läsfrämjande arbetet i skolan har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med en fenomenologisk ansats. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat ihop ett empiriskt material som vi sedan har transkriberat och analyserat tematiskt. Det empiriska materialet har delats in i olika teman och analyserats med hjälp av ett didaktiskt forskningsperspektiv som har fungerat som en teoretisk utgångspunkt. De teman som vi tog fram genom den tematiska analysen var det läsfrämjande arbetet, samarbete samt utvecklingsmöjligheter. Resultatet visar att svensklärare anser att det läsfrämjande arbetet är viktigt och något de redan arbetar aktivt med att utveckla. De är också överens om att det finns hinder i form av begränsningar på grund av ramfaktorer. Informanterna menar även att det finns utvecklingsmöjligheter i form av samtal och diskussioner där alla inom organisationen deltar för att utveckla samarbetet och samstämmigheten. Med mer kommunikation mellan alla parter i verksamheten skapas förutsättningar för att kontinuerligt utveckla det läsfrämjande arbetet.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka vilka faktorer lärare i förskoleklass till årskurs 3 anser påverkar elevers läsmotivation, samt på vilka sätt lärare arbetar för att öka elevers motivation för läsning. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare med långarbetslivserfarenhet i förskoleklass till årskurs 3. Studien utgår från den vetenskapsteoretiska inriktningen hermeneutiken och den hermeneutiska spiralen användes i analysprocessen. Arbetet har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv samt de teoretiska begreppen inre och yttremotivation. Studien visar att läsmotivation inte bara har betydelse försvenskämnet, utan det är en framgångsfaktor för elevers hela skolgång. Resultatet stämmer till stor del överens med vad tidigare forskning inom området beskriver och visar att elevers läsmotivation kan påverkas av faktorer som att de får lyckas, hur läsmiljön är utformad, om de ges möjlighet att lära tillsammans med andra elever, lärares attityd gentemot såväl elever som läsning samt elevers möjlighet att få vara delaktiga. I resultatet framkom också hur de intervjuade lärarna anser att undervisningen kan utformas för att förutsättningarna för läsmotivation ska bli så goda som möjligt. Det visade sig att lärarna till stor del pratade om arbetssätt som gynnar den inre motivationen, men att inre och yttre faktorer kombinerat påverkar elevers motivation på olika sätt

Forskning har visat att svenskar, i synnerhet barn och ungdomar, läser allt läser mindre. Multimodala medier skapar nya möjligheter och nya verktyg för att utforma undervisning och på så vis även försöka främja elevers motivation till att läsa. Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om hur svensklärare arbetar med multimodala medier i klassrummet för att främja elevers läsmotivation. Genom intervjuer med fyra yrkesverksamma svensklärare på gymnasiet undersöker studien hur lärare beskriver sina kunskaper om multimodala medier och deras didaktiska möjligheter och utmaningar när det gäller främjandet av läsmotivation, samt vilka för- respektive nackdelar det finns i arbetet med multimodala medier kontra traditionella texter. Resultatet visar att samtliga lärare besitter olika mycket kunskap om hur multimodala medier kan användas i undervisningen för att främja läsmotivation hos eleverna. Lärarna beskriver att multimodala medier skapar förutsättningar för att fånga upp fler elever i klassrummet och kan fungera som en hjälpande hand eller språngbräda in i berättandet och till en motivation att läsa. Exempelvis genom att elever får möjlighet att med olika medier ta till sig en och samma berättelse. / Research indicates that the Swedish population, especially children and young adults, read less and less. Multimodal media have the potential to create new opportunities and new tools for teachers to foster student’s motivation to read. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about how Swedish teachers use multimodal media in the classroom to promote students reading motivation. The empirical material consists of qualitative interviews with 4 teachers from different upper secondary schools in Sweden, with the purpose to analyze how teachers describe their knowledge of multimodal media and their didactic possibilities and challenges regarding the promotion of reading motivation, and what advantages and disadvantages there are in working with multimodal media versus traditional books.  The study shows that all of the interviewed teachers possess various much knowledge about how multimodal media can be used in classrooms to promote students reading motivation. The teachers describe that multimodal media can act as a helping hand or springboard to increase student motivation to read. For example, by giving student the opportunity to understand a specific story through different multimodal media.

No description available.