• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 158
  • Tagged with
  • 158
  • 55
  • 42
  • 41
  • 35
  • 35
  • 35
  • 30
  • 30
  • 30
  • 29
  • 28
  • 27
  • 27
  • 27
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Vuxna SFI-elevers möte med läsfrämjande arbete och nöjesläsning / Reading incentives and pleasure reading as perceived by adult learners of SFI, Swedish For Immigrants

Huss, Janina January 2023 (has links)
This thesis investigates through qualitiative interviews whether six adult female learners of Swedish as a second language, with a short study background from their home countries, have developed pleasure reading habits in Swedish during their studies at SFI (Swedish For Immigrants). Another aspect that is explored is the school’s, and school library’s work with the promotion of literature and pleasure reading. Six students and two librarians were interviewed. The interviewed students have limited experience of pleasure reading in their native languages. As pleasure reading is known to promote literacy in a second language, reading in Swedish could become a factor in finishing SFI faster. The findings show that the students do engage in free voluntary reading or pleasure reading in Swedish, at school or at home. Some of the school’s activities seem to have a stronger connection with this outcome than others, for instance classroom time set aside for sustained reading, a choice between printed and digital materials, and assistance in finding literature that is sufficiently challenging. The teachers and the librarians both play important roles in reading promotion. The students’ own awareness of the effect of pleasure reading on their language skills also seems to be a motivating factor.
112

Att läsa eller inte läsa : En kvalitativ studie om elevers motivation till läsning / To read or not to read : A qualitative study on pupils’ motivation to read

Myhrman, Ellen January 2023 (has links)
Den internationella undersökningen PIRLS visar på att svenska elevers läsförståelse sjunker och att kunskapsklyftan mellan flickor och pojkar ökar, där flickor presterar bättre än pojkar. Tidigare forskning visar på samband mellan motivation till läsning och läsförmågor. Vidare framkommer också att pojkar och flickor motiveras av olika faktorer. Med konkurrens av datorspel, sociala medier och ljudböcker blir det en utmaning för lärare att främja elevers läsmotivation. Den här studien har därför som syfte att (1) undersöka vad eleverna uppger motiverar dem till läsning (2) undersöka vad eleverna anser blockerar deras läsning samt (3) undersöka om pojkar respektive flickor uppger olika motivationsfaktorer till läsning.  För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod där 29 elever i årskurs tre på en skola deltog i fokusgruppsintervjuer där de diskuterade läsmotivation. Sju olika fokusgruppsintervjuer med fyra-fem elever per grupp genomfördes. Intervjuerna spelades in och transkriberades och därefter analyserades intervjuerna med hjälp av en tematisk analysmetod.  I resultatet framkom det inre motivationsfaktorer så som att ha tillgång till bra böcker som är anpassade efter intressen och läsförmågor samt möjligheten att koppla av. Det framkom också yttre motivationsfaktorer så som tvång och belöningar men även att läsa för kunskapsinhämtning. Som faktorer som blockerar läsningen lyftes tvång, bristande tillgång till böcker, tidsbrist, trötthet och bristande koncentration. Resultatet visade på att fler pojkar motiverades av autonoma yttre motivationsfaktorer medan flickor uppvisade en större bredd kring vad som motiverade dem.
113

Fenomenet “läslust” : en kunskapsöversikt om faktorer som påverkar elevers läsattityd och läsmotivation / The phenomenon of “reading for pleasure” : a litterature review of factors that influence students´ reading attitude and reading motivations

Bernek, Anna, Rosendahl, Ida January 2023 (has links)
Svenskan och framför allt läsning har en central roll i vårt samhälle. Trots läsfrämjande arbete visar PISA och PIRLS mätningar att svenska elevers läsattityder och läsförmåga under de senaste åren har försämrats. I skolan används begreppet “läslust” i många olika sammanhang för att belysa läsning och arbeta läsfrämjande. Dock är det inte alltid självklart vad som menas med “läslust” då begreppet saknar en definition. Utgångspunkten för kunskapsöversikten tas därför i de mer specifika begreppen läsmotivation och läsattityd samt vilka faktorer som påverkar dessa. Därtill syftar kunskapsöversikten till att undersöka hur “läslust” går att förstås i relation till forskningen. Två forskningsfrågor har därför formulerats på följande vis: Vad säger forskningen om faktorer som påverkar elevers läsmotivation och läsattityd? Samt hur kan begreppet “läslust” förstås i relation till forskningen? Genom systematiska sökprocesser i två olika databaser valdes 10 vetenskapliga artiklar ut för noggrann granskning och kartläggning. Samtliga artiklar som ingår i kunskapsöversikten är genomförda i OECD-länder där PIRLS och PISA-undersökningar utförs. Efter tematiseringen av artiklarnas resultat framkommer det att “läslust” inte har någon specifik definition utan att det kan förklaras utifrån olika faktorer så som inre och yttre läsmotivation, läsmaterial, vårdnadshavare och lärares påverkan.
114

”Svår målgrupp att nå, men det är väldigt kul när det funkar liksom!” : En intervjustudie om barn- och ungdomsbibliotekariers läsfrämjande arbete och syn på ungdomars och tonårskillars läsning / “It’s difficult to reach them, but I’m happy when I succeed!” : An interview study on children’s and youth librarians’ reading promotion work and views on young people’s and teenage boys’ reading

Eklund, Annika Ida Maria January 2022 (has links)
Young people’s reading comprehension is deteriorating, and their reading habits are declining. Librarians are given a mission to promote reading, where young people are a priority target group. To render this mission more effective, librarians’ views on this problem and how they try to tackle should be studied. The purpose of this thesis is to identify (i)librarians’ approach to young people’s reading, and(ii) how they describe and experience reading promotion work for the target group through semi-structured interviews with six professional children and youth librarians. Given the gender gap in reading comprehension in favor of girls, this thesis devotes extra attention to this issue in the interviews with the librarians. Interviewees mention (i) lack of interest, (ii) lack of role models at home, (iii) gender stereotypes, and (iv)socioeconomic background as major factors causing this gap. Moreover, majority of the participants believe that young people should read what they want to read according to their interests. That is, the emancipatory approach is dominant in the reading promotion work of the interviewees conducted, but other approaches are also visible in their work. This is in line with research within psychology and pedagogy on reading promotion. I also report that librarians’ strategies and approaches to reading are important especially for young people with low reading motivation. Finally, informants describe changing negative reading attitudes among adolescents a major challenge. Yet, they find it fun to work with adolescents. They suggest preventive measures such as building a reading culture early in life.
115

“Att få alla att läsa, det är en utmaning” : Sex lågstadielärares uppfattningar om sin undervisning för att motivera läsning och stimulera elevers läsintresse

Hedmark, Eva January 2022 (has links)
Att barns intresse för läsning har minskat i Sverige under de senaste decennierna uppmärksammas brett i samhället och sammankopplas ofta med elevers läsundervisning. I föreliggande studie utgör elevers minskande läslust, i relation till skolans initiala läsundervisning, problembakgrund. Studieobjektet utgörs av sex lågstadielärares beskrivningar samt förståelse av lässtimulerande undervisning i praktiken. Studiens syfte är att belysa och problematisera sex lågstadielärares yrkespraktik, utifrån deras beskrivningar av sitt arbete för att stimulera sina elevers läsintresse och motivera dem till läsning, genom att undersöka vilka arbetssätt, i form av autonomistödjande undervisning, som används samt söka utröna vilka hinder som kan finnas kring arbetet med detta. Frågeställningarna som används för att behandla syftet lyder; 1) Hur uppfattar lärarna att elever kan stimuleras till läsning? 2) Hur beskriver lärarna sin undervisning för att stimulera elevers läsintresse och motivera dem till läsning? 3) Vilka hinder kring lärarnas arbete med att stimulera elever att läsa framkommer i lärarnas utsagor? Studien har en kvalitativ ansats eftersom en djupare förståelse av de sex lärarnas beskrivningar av sin yrkespraktik i relation till lässtimulerande undervisning eftersträvas, något som föranledde valet av kvalitativa intervjuer och innehållsanalys som metod. Studiens grundläggande epistemologiska synsätt utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och dess teoretiska ramverk är baserat på teoretiska begrepp som berör motivation utifrån självbestämmandeteori. Den tidigare forskning som lyfts fram i studien är framförallt kopplad till läsmotivation och autonomistödjande undervisningspraktiker men även hindrande omständigheter som kan påverka lärares läsundervisning uppmärksammas. Studiens resultat visar att de sex lärarnas uppfattningar av hur eleverkan stimuleras till läsintresse är tämligen samstämmig. Lärarna lyfter att eleverna bör uppleva läsning som lustfylld, intressant och meningsfull samt att deras individuella intressen och förutsättningar bör beaktas. Andra viktiga faktorer är tillgänglighet och valmöjlighet gällande läsmaterial samt att skapa tid för läsning, återkoppling, byggandet av relationer och gemensamma läsupplevelser. Lärarnas uppfattningar överensstämmer i hög grad med tidigare forskning, men resultatet visar dock en viss diskrepans mellan lärarnas beskrivningar av hur elever kan stimuleras till läsning och deras reella undervisningspraktik. Lärarnas arbetssätt har flera beröringspunkter med autonomistödjande undervisningsstilar utifrån självbestämmandeteori, men inte i alla hänseenden. Resultatet visar att det finns flera hinder som begränsar lärarnas handlingsutrymme och i förlängningen deras lässtimulerande undervisning. Dessa kan till stor del förklara varför den autonomistödjande undervisningen inte genomförs fullt ut. Det bli därför viktigt att i framtida forskning ytterligare belysa lärares förutsättningar för att bedriva en autonomistödjande undervisning och att undersöka villkoren för detta även på mesonivå.
116

Att skapa läsmotivation hos elever : En litteraturstudie om läsmotivation hos elever i grundskolans senare år

Amilon Rogerstam, Elin, Kårelind, Clara January 2023 (has links)
Under ett antal år tillbaka har läsmotivationen, och läsförståelsen, bland svenska barn och ungdomar sjunkit drastiskt. En god läsförmåga där bland annat läsförståelse ingår kräver att eleverna känner läsmotivation och läser, vilket understryker vikten av läsmotivation. Därav är det relevant att förstå hur man i skolan kan arbeta för att främja läsmotivation. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att, utifrån tidigare forskning, förklara vad som kan påverka elevers läsmotivation, med fokus på en undervisningskontext och elever i grundskolans senare år. För att nå syftet användes följande frågeställning: Vilka faktorer framkommer utifrån tidigare forskning som betydelsefulla för läsmotivation hos elever? Resultatet visar att det finns en mängd olika faktorer som kan påverka läsmotivationen. Bakomliggande och omkringliggande faktorer är en del där kön, ålder och personer i omgivningen kan påverka. Vidare är elevens egen syn på sig själv och relationen till lärare, samt lärares kompetens och förmåga, av stor vikt för läsmotivationen. Aspekter som också i större utsträckning kan kopplas till undervisningen har visat sig vara relevanta: texterna i sig (svårighetsgrad, relaterbarhet, intresse och typ av källa), autonomi och delaktighet, att det finns läsande förebilder samt vikten av att undervisningen organiseras så att läsningen blir en del av en social gemenskap.
117

Det blir lättare om de läser en bok som de ändåkänner att de kan relatera till : En kvalitativ studie med svensklärare på högstadienivå / It will be easier if they read a book that they still feel they can relate to : A qualitative study withSwedish teachers at the upper secondary level

Kvassman, Simon January 2022 (has links)
There has been a downward trend in reading ability and motivation to read among Swedishadolescents in recent decades. This study aims to investigate, through qualitative semi-structuredresearch interviews, what the opinions are of several Swedish teachers at the upper secondarylevel regarding reading fiction and what methods they use to motivate their students to readfiction. The study will also touch on how teachers feel concerning conversations about literaturein their classrooms and whether teachers notice any difference in motivation to read in studentslinked to gender.Based on theories from leading researchers in the field of reading motivation, tenrecommendations that increase reading motivation have been developed and this study aims todiscuss the extent to which the interviewed teachers work based on these recommendations.The study concludes that according to the conditions Swedish upper secondary level teachershave, they work to a substantial extent according to the recommendations developed in thisstudy / Det har funnits en nedåtgående trend i läsförmåga och motivation att läsa bland svenskaungdomar under de senaste decennierna. Denna studie syftar till att genom kvalitativasemistrukturerade forskningsintervjuer undersöka hur fyra svensklärare på högstadiet resonerarkring läsning av skönlitteratur och hur de arbetar med att motivera sina elever att läsa.Studien kommer också att beröra hur lärare resonerar kring samtal om litteratur i sina klassrumoch om lärare märker någon skillnad gällande läsmotivation hos elever kopplat till kön.Utifrån teorier från ledande forskare inom området läsmotivation har tio rekommendationer somökar läsmotivationen tagits fram och denna studie syftar till att diskutera i vilken utsträckning deintervjuade lärarna arbetar utifrån dessa rekommendationer.Studien drar slutsatsen att enligt de förutsättningar svenska högstadielärare har så arbetar de istor utsträckning enligt de rekommendationer som tagits fram i denna studie.
118

Elevers intresse för skönlitterär läsning : Lärarperspektiv på målen och vägarna dit / Students´ Interest in Fiction Reading : Teacher Perspectives on the Purposes and the Roads to Get There

Löfgren, Karl-Johan January 2024 (has links)
Genom kvalitativa intervjuer med svensklärare för årskurs 7–9 undersöker studien uppfattningar om betydelsen av elevers intresse för skönlitterär läsning. Vidare undersöker studien hur lärare resonerar kring valen av texter i syfte att främja ett skönlitterärt läsintresse hos samtliga elever. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt med vägledning av befintliga teoretiska modeller om läsengagemang och motivation samt Rosenblatts transaktionsteori. Studiens resultat antyder bland annat att lärare främst betraktar betydelsen av elevers intresse för skönlitterär läsning som instrumentell, även om läsintressets estetiska aspekter också tillmäts betydelse. Vidare framgår att lärarna endast till viss del tillmötesgår elevernas autonomi i texturvalen. Genomgående anses elevers fria val av böcker påverka läsintresset negativt, medan textval som vägleds av läraren och gemensam läsning av en lärarvald bok anses främja elevernas intresse för skönlitterär läsning. I urvalen påpekas också vikten av att beakta elevernas intressen, något som anses extra betydelsefullt för elever med låg motivation för läsning.
119

Motivation till läsning hos språkligt sårbara ungdomar i ett SIS-hem-utmaningar och förutsättningar

Eriksson, Annica, Bjerkered, Jenny January 2024 (has links)
Vi ville förstå hur olika professioner arbetar med att motivera språkligt sårbara ungdomar tillläsning i ett särskilt ungdomshem som Statens Institutionsstyrelse (SIS) ansvarar för. I dennasystemteoretiska studie har vi genom semistrukturerade intervjuer undersökt vilka utmaningaroch förutsättningar personalen som arbetar med ungdomarna upplever i sitt arbete då forskningvisar att ungefär 70% av ungdomarna i särskilda ungdomshem har läs- och skrivsvårigheter ochriskerar att hamna utanför samhället. De utmaningar som framkommer visar en komplex bild avspråklig sårbarhet i kombination med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), enbristande lärmiljö och tidigare erfarenheter av skolmisslyckanden. För att lyckas motivera tillläsning menar personalen att relationsskapande, samsyn, samarbete och kunskap är viktigt, menockså tillgång till litteratur och assisterande teknik, samt att fånga intresset och att skapameningsfullhet. Studien visar att det kollegiala samarbetet mellan professionerna behöverutvecklas för att skapa samsyn och öka kunskapen hos all personal för att kunna mötaungdomarna på deras nivå utifrån deras förutsättningar.
120

En framgångsrik undervisning i läsförståelse : En litteraturstudie

Sandberg, Marielle January 2017 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie har varit att ta reda på vad läsforskningen anser som viktiga faktorer för elevers läsförståelse samt vad läsforskningen anser om läsförståelsestrategier och dess positiva verkan på elevers läsförståelse. Det framkom i denna litteraturstudie att forskningen anser att en lärares kunskap, speciellt i elevers läsutveckling och hur man undervisar i läsförståelse är en viktig faktor för en framgångsrik läs-och skrivutveckling. Resultatet för denna studie visade bland annat att läsforskningen anser att läsförståelsestrategier främjar elevers läsförståelse samtidigt som det i svenska skolor och deras undervisning visade sig att det inte ges speciellt mycket tid för läsförståelse. Att den svenska skolan i sin undervisning inte ger mycket tid till läsförståelse anses bero på lärares okunskap. Detta kan således vara en anledning till svenska elevers allt sämre resultat i de tidigare undersökningarna som PIRLS och PISA genomförde 2000– 2012. / <p>Svenska</p>

Page generated in 0.1312 seconds