Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem fransklärare i högstadiet(7-9) beskriver sin undervisning för ökad läsförståelse. Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning. Materialet som har samlats in har analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teoretiska perspektiv. Några centrala begrepp inom teorin som tillämpas är mediering, lek, kommunikation och samspel. Dessutom användas den närmaste proximala utvecklingszonen med begreppen redskap och scaffolding ( stöttning). Jag kommer också att använda mig av språkdidaktisk litteratur inriktad mot franska som modernt språk. Resultatet från intervuerna visar att fransklärare enligt sina egna beskrivningar använder olika arbetssätt och strategier för att utveckla läsförståelse hos eleverna som läser franska ( Moderna språk) på högstadiet i årskurs 7-9 att de använder textsamtal, olika läsformer, lässtrategier och frågornas utformning. Lärarna uppskattar elevernas engagemang för deras ideer i undervisningen av läsförståelse i ämnet franska. En slutsats är att de intervjuade lärarna anser att läsförståelse har en stor roll i undervisningen eftersom en bra läsförståelse är nödvändigt för att eleverna ska få möjlighet att förvärva kunskap i många skolämnen.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka elevers inställning till att läsa både i skolan och på sin fritid. Hur ser elever på läsning av skönlitteratur och ämnesböcker i skolan, hur ser de på läsning på sin fritid, hur ställer sig elever till att läsa analogt och digitalt idag och vad har de för synpunkter på hur skolan kan öka läslusten. Studien använder sig av en blandad metod där både kvantitativ undersökning i form av enkät och en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer genomförs. De teoretiska ramverk som tillämpas är ett fenomenologiskt och hermeneutiskt ramverk. Resultatet visar att fler elever är positivt inställda till läsning men att det hör ihop med utbud av böcker och motivation. Läsning på fritiden anser eleverna är viktigt men det är få som faktiskt läser böcker utanför skolan. Resultaten visar också att elever gärna använder sig av digitala verktyg när det ska läsas. Att lyssna på när någon läser eller använda en fysisk bok får högre svarsfrekvens när eleverna blev tillfrågade om vad som är det skönaste sättet att läsa eller lyssna på. Elevernas synpunkter på hur skolan kan öka läslusten visar på att fler elever önskar högläsning och ett bättre utbud av spännande och bra böcker samt att de vill få vara med att ta fram de böcker som ska läsas tillsammans.

Syftet med denna studie är att exemplifiera hur verksamma lärare i fritidshem kan motivera läsning hos elever i fritidshemmets verksamhet. Frågeställningar som fokuseras är: På vilket sätt motiverar lärare i fritidshem sitt engagemang i läsfrämjande insatser i fritidshemmets verksamhet? Hur skapar fritidshemslärare förutsättningar för läsaktiviteter i fritidshemmet? Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer undersöks nio fritidslärares engagemang i läsfrämjande insatser samt hur de skapar förutsättningar för läsaktiviteter. Studien erhåller ett teoretiskt ramverk utifrån det sociokulturella perspektivet som fokuserar på sociala och kulturella aspekter i vardagen, och hur de påverkar varandra. Resultatet visar att lärare i fritidshemmet betonar vikten av att skapa en stödjande och engagerande läsmiljö där läsning inte ses som en prestation, utan att verksamheten ska vara en källa där man kan upptäcka läsglädje genom sitt intresse. En positiv läskultur, där elevernas intressen står i centrum, kan bidra till en hållbar läslust. De didaktiska implikationerna denna studie har framfört är att fritidshemmet har en unik möjlighet att erbjuda en frizon från den prestationsinriktade skolmiljön, vilket kan främja en större läsglädje och förståelse för vad läsning kan ge. Samtidigt pekar studien på utmaningar såsom brist på avskilda och tysta läsplatser och ibland utdaterat utbud av litteratur. Genom att adressera dessa hinder och fortsätter utveckla kreativa läsfrämjande aktiviteter kan fritidshemmet effektivt bidra till elevernas positiva inställning till läsning och deras långsiktiga läsutveckling. / The purpose of this study is to exemplify how effective after-school teachers can motivate reading in students in after-school activities. Questions that focus on are: In what way do teachers in after-school centers justify their involvement in reading-promoting efforts in the activities of the after-school centers? How after-school teachers create the conditions for reading activities in the after-school center? Through a qualitative study with semi-structured interviews, the involvement of nine after-school teachers in reading promotion initiatives and how they create the conditions for reading activities are investigated. The study maintains a theoretical framework based on the socio-cultural perspective that focuses on social and cultural aspects in everyday life, and how they affect each other. The results show that teachers in the after-school center emphasize the importance of creating a supportive and engaging reading environment where reading does not take place as an achievement, but that the activity should be a source where you can discover the joy of reading through your interest. A positive reading culture, where students' interests are at the center, can contribute to a sustainable love of reading. The didactic implications this study has presented are that the after-school center has a unique opportunity to offer a free zone from the performance-oriented school environment, which can promote a greater enjoyment of reading and understanding of what reading can bring. At the same time, the study points to challenges such as a lack of secluded and quiet reading places and sometimes out-of-date literature. By addressing these obstacles and continuing to develop creative promotion activities, the after-school center can effectively contribute to the students' positive attitude towards reading and their long-term reading development.

Detta arbete syftar till att ge en bild av elevers inställning, attityd och motivation till läsning i grundskolans första år genom att intervjua elever i årskurs ett om deras upplevelse kring läsning och läsvanor i hemmet. Det är en kvalitativ studie med motivationspsykologisk utgångspunkt och särskild tonvikt på elevers läsande självbild och förutsättningar hemifrån för att utveckla läsmotivation.  I studien har 34 förstaklasselever intervjuats i 10 fokusgrupper fördelat på två skolor belägna i områden med låg respektive hög socioekonomisk status. Namnen på skolorna är fingerade. Resultatet visade att fler elever på Sjöskolan beskrev framåtsyftande mål medan eleverna på Temaskolan till högre grad beskrev motivation i nuet. Vidare föredrog eleverna på Temaskolan att läsa för en vuxen medan eleverna på Sjöskolan föredrog tyst läsning. Resultatet synliggjorde även en markant skillnad mellan skolorna kring läsvanor i hemmet och tillgång till böcker.  I analys av data kunde slutsatsen dras att deltagarna över lag hade en positiv inställning till läsning. Emellertid skiljde sig de bakomliggande motivationsfaktorerna åt mellan skolorna. Studiens resultat framhållen vikten av att bibehålla läsmotivationen för framtiden genom att bygga broar mellan hem och skola, anpassa svenskundervisningen för att inkludera elever med svenska som andraspråk samt utveckla undervisningsmetoder utifrån ett vidgat läsbegrepp.

The purpose of our study is to investigate how teachers perceive the importance of motivation for students’ reading acquisition and how they can work to strengthen motivation in their teaching. We conducted a qualitative interview study to address our research questions. In our interview study, ten practicing teachers from six different schools, teaching Swedish subject in grades one to three, participated in semi-structured interviews. The interviews took place at the teachers’ workplaces and were recorded and transcribed. Subsequently, the given responses were analysed and synthesized. The results reveal that motivation is perceived as an inner drive and a significant component for students’ reading acquisition. Additionally, the result indicates that students’ motivation, according to teachers, can be influenced by both positive and negative factors. Examples of influencing factors include reading role models, varied teaching methods, appropriate book levels, and students’ perceived sense of obligation to read. Furthermore, the results highlights that teachers can influence students’ motivation by utilizing methods such as read-aloud sessions or digital tools in their teaching. Moreover, the result undercover the importance of motivation for students’ reading, particularly for those with reading difficulties. / Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare ser på motivationens betydelse för elevers läsinlärning och hur de i sin undervisning kan arbeta för att stärka motivationen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie för att få svar på våra frågeställningar. I vår intervjustudie har tio verksamma lärare vid sex olika skolor, som undervisar inom svenskämnet i årskurserna 1–3, medverkat i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på lärarnas arbetsplatser och varje intervju spelades in och transkriberades. Därefter analyserades de givna svaren och sammanställdes.  Resultatet synliggör att motivation och läsmotivation uppfattas som en inre drivkraft och en betydelsefull komponent för elevers läsinlärning. Utöver det visar resultatet också att elevers motivation enligt lärare kan influeras av såväl positiva som negativa faktorer. Exempel på faktorer som påverkar är läsande förebilder, varierade arbetssätt, rätt nivå på böcker samt elevers upplevda känsla av att vara tvungen att läsa. Resultatet har också synliggjort att lärare kan vara med och påverka elevers motivation genom att nyttja exempelvis högläsning eller digitala verktyg i undervisningen. Vidare visar resultatet att motivationen har stor betydelse för elevers läsinlärning och är extra viktig för elever med lässvårigheter.

Att ha ett brett språkregister har betydelse för vilka möjligheter individen ges för att kunna verka i samhället. Språket är nyckeln för att bland annat kunna uttrycka sig, stärka identiteten och sätta sig in i andra individers kulturer, tankar och sätt att se på världen. Färdigheter, motivation, strategier och tidigare kunskap ingår i läsförståelseutvecklingen och beskrivs som ett rörligt och målmedvetet förlopp. Uppdraget som ligger hos skolan är att hjälpa eleverna att stärka sitt självförtroende kring läsning så att motivationen och intresset för läsning ökar. Finns självförtroendet, väcks motivationen och intresset vilket i sin tur ökar chanserna att eleverna på fritiden väljer att läsa. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen kring läsförståelse och motivationsfrämjande stöd i grundskolan. Uppsatsen ger en överblick över forskningen om läsförståelsen bland svenska elever, tar upp vilka orsakerna bakom den försämrade läsförståelsen kan tänkas vara, förklarar varför det är viktigt att elever besitter god läsförståelse samt redogör för vad konsekvenserna blir om eleverna inte besitter kunskapen. Vidare belyser uppsatsen motivationens roll för att främja elevers utveckling av sin läsförståelse, i vilken utsträckning motivationen kan påverka elevers läsförståelse samt vilka faktorer som ligger bakom att individer blir motiverade och hur lärare kan nyttja motivationsfrämjande stöd i sin undervisning. Begreppen läsförståelse och motivation definieras, samt en redogörelse presenteras kring vad som utgör dessa två begrepp. Relationen mellan läsförståelse och motivation har i forskningen visat sig vara aningen vag, då det inte är tydligt hur stor påverkan motivation har för god läsförståelse. Trots detta har motivation ändå en relevans för läsförståelse då det ses som en av byggstenarna som utgör begreppet läsförståelse. Vår slutsats kring motivationens relation till läsförståelse är att motivationen spelar en betydande roll kring läsutveckling och läsförståelse och att motivationsfrämjande stöd bör ges till alla elever baserat på deras individuella förutsättningar.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 säger sig arbeta med skönlitteratur i undervisningen för att stimulera elevernas inre och yttre motivation till läsning. Den metod som användes för att samla in material är semistrukturerade intervjuer. Intervjuer gjordes med fem lärare som arbetar i årskurs 1–3. Utgångspunkten för studien är tidigare forskning om läsmotivation samt teorier om begreppen inre och yttre motivation. Resultatet visar att lärarna arbetar på många olika sätt för att öka elevernas läsmotivation. De använder olika läsutmaningar för att eleverna ska läsa mer och de samtalar med dem om varför det är viktigt att läsa. Däremot visar resultatet att lärarna inte fokuserar på begreppen inre och yttre motivation i någon större utsträckning. Resultatet visar också de svårigheter lärarna möter i arbetet när de ska motivera eleverna till läsning. Lärarna berättade att en del elever inte har någon läskultur hemifrån och att vårdnadshavarna inte är stöttande när det kommer till läsning. Detta anser lärarna vara ett problem då det kan vara svårt att få dessa elever motiverade till läsning.

Trots mycket uppmärksamhet och forskning kring barns och ungdomars läsförståelse, och glädjande besked i den senaste PISA-undersökningen, återfinns fortsatta problem inom området läsning och läsförståelse. Det innebär en utmaning för skolan att hitta vägar att stärka alla elevers läsförståelse, och samtidigt väcka läslusten inom dem. Vi finner i tidigare forskning att vikten av motivation och engagemang är stor, och att inre motivation för läsning tillsammans med social muntlig interaktion är framgångsfaktorer för vidare utveckling av läsförståelse. Vi belyser hur man kan utveckla läsförståelsearbete genom strukturerad kooperativ undervisning och hur detta kan påverka läsmotivation och förståelse. Genom en kortare intervention i årskurs sex bestående av läsförståelsestrategier och kooperativt arbete vid textsamtal ser vi indikationer på att fler elever får större förståelse för den lästa texten och därigenom finner arbetet mer engagerande. Vi använder Response to Intervention - RTI som modell för interventionen och baserar våra resultat på elevernas upplevelse av läsningen före och efter de modellerade lektionspassen. Elevernas upplevelser ansågs relevanta, då tänkandet om det egna lärandet, metakognition, är en viktig del i arbetet med läsning. Resultatet visar att de svagaste läsarna upplever läsningen som lättare att tillgodogöra sig med de hjälpstrategier som erbjuds. Läsförståelsearbete genom kooperativt lärande som uppmuntrar till verbal interaktion både i helklass och i grupper visar sig även vara motivationsfrämjande. Då interventionen genomförts på väldigt kort tid och grundar sig på elevernas upplevelser kan inga påvisbara resultat av interventionen uppvisas, då inga läsförståelsetest använts i undersökningen. / Much attention and research has been brought to the fact that children spend less time reading,and that reading comprehension among children and adolescents is declining. Despite theseproblems are yet to be resolved and schools face a great challenge in finding ways to strengthenreading comprehension for all children and at the same time ignite the intrinsic motivation. In thefield of research, we find evidence that intrinsic motivation for reading in combination with social,verbal interaction are key factors in developing reading comprehension. We contribute toenlighten how reading comprehension can be enhanced through structured collaborativeeducation instruction and the impact this may have on reading motivation as well asunderstanding. After a short intervention in a year six, and use of modelling and cooperative workwe find indications that more students gain in understanding of the texts and therefore find thework more engaging, in comparison to traditional work. Using RTI – Response to Intervention wemeasure the students’ experiences of reading before and after the modelled classes. Thestudents´ experiences were considered to be relevant, since reflections on their own learning,metacognition, is an important part of the work on reading. The result shows that the weakestreaders experience reading easier to understand with the scaffolding offered. Readingcomprehension work through cooperative learning that encourages verbal interaction both in fullclass and in smaller groups, also prove to be motivational. Since the intervention was carried outin a very short period of time and is based on the students´ experiences, we cannot prove resultson actual effects of the intervention, since no comprehension tests as means for measuring wereused.

This study aims to investigate reading interest and motivation of pupils in grade 3 in relation to multilingualism and gender. The methods used are quantitative methods through surveys and qualitative methods through follow-up interviews that investigate what attitude to fiction the pupils express and what the pupils themselves think affect their attitude. The results of the study show that pupils multilingualism and gender affiliation have no significance for their reading interest and reading motivation. Multilingual pupils and monolingual pupils showed equal reading interest and motivation and the results of the study showed no differences between girls and boys reading interest and motivation. The result of the study is however not a generalizable result due to the low participation as it only was 41 out of 56 pupils that participated in the survey.